- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:188

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Clason, Edvard Clas Herman - 2. Clason, Isaac Gustaf - Clerck, Hans - Clerck, Carl Alexander - Clewberg, A. N., se Edelcrantz - Cleve, Per Teodor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Uppsala gick under hans ledning betydligt
framåt. Bland hans skrifter märkas: Om ryggradskrökningarnas
ætiologi
1861; Om menniskohjernans
vinklar och fåror
1868; Reseberättelse
1873, o. s. v.

Gift 1862 med Clara Malvina Ulff.


2. Clason, Isaac Gustaf, arkitekt. Född d.
30 juli 1856 på Rottneby vid
Falun; den föregåendes halfbrors
son. Föräldrar: direktören Isaac
Gustaf Clason
och Maria Charlotta
Lorichs
.

C. blef 1874 student och studerade därefter
vid Tekniska högskolan i akt och
mening att bli ingeniör. 1877
gick han dock öfver till arkitekturafdelningen
och inträdde 1879 i konstakademien, där han
under Scholander 1879–81 genomgick arkitekturskolan
och erhöll k. medalj. 1883–86 företog
han en resa i utlandet, blef 1890 professor
i arkitektur vid Tekniska högskolan och
1889 ledamot af konstakademien.

C. är en af Sveriges främsta arkitekter, hvilken utfört
storslagna verk, såsom Bünsowska huset vid
Strandvägen i Stockholm 1886–88, idén hämtad
från franska ungrenässansen, Nordiska museet,
med äldre svenskt motiv, hvartill de första
skizzerna voro färdiga 1889 efter samarbete
med professor Isæus, von Hallwylska palatset
vid Hamngatan 1893, spanskt motiv, grefve
Clarence von Rosens hus vid Strandvägen 1896.
Bland C:s öfriga verk må nämnas: Östermalms
saluhall 1888, i samarbete med K. Sahlin, Adelswärdska
huset vid Drottninggatan 1889, Norrlands
nations hus i Uppsala 1889, i holländsk
renässans, telegrafhuset i Göteborg 1891, Kronovall
1893 och Hjularöd 1894 (jämte Wahlman),
båda i Skåne.

Alla C:s verk äro värdiga och
förnäma med utmärkt, om också sparsam ornamentik,
och som materiel använder han helst
råtegel och huggen sten. Han är en af den
yngre svenska arkitekturens föregångsmän, hvilken
gent emot rutinen uppställt det konstnärligas,
fantasiens rätt, dock så att byggnadens allmänna
bestämmelse tager sig uttryck i dess yttre, som
också skall vara ett uttryck för dess inre fördelning.
Han har också tagit till orda så väl i
tal som skrift mot det okonstnärliga i de moderna
stadsplanerna. 1900 valdes han till medlem
i Stockholms stadsfullmäktige, där han med
kraft förfäktat det konstnärligas rätt gentemot
den enbart krassa nyttan i afseende å regleringsfrågor.

Gift 1892 med Kerstin Petre, sondotter
till Thore Petre (se nedan).


Clerck, Hans, amiral. Född i Stockholm d.
3 juni 1639. Föräldrar: amiralitetsrådet
Hans Clerck och
Brita Swan.

Efter studier i Uppsala åtföljde C. såsom
hofjunkare riksrådet Nils Brahe
1661 på beskickning till England,
där han kvarstannade någon
tid för att fortsätta sina studier
i Oxford. Härifrån begaf han sig till Leyden
och antog tjänst på holländska örlogsflottan, med
hvilken han i åtta år, under de berömda sjöhjältarna
Brakel, Opdam och van Tromp, deltog i
de flesta då förefallande sjödrabbningar. Återkommen
till Sverige, blef han kommendant på
Vaxholm, 1671 holmmajor, 1673 amirallöjtnant
och 1674 amiralitetsråd samt utmärkte sig
i synnerhet i sjöstriderna mot danskarna. I
slaget vid Öland 1676 sökte han jämte ett par
andra halla stånd mot fienden, men måste, sedan
han svårt sårats, draga sig tillbaka. S. å. utnämndes
han till amiral, med särskildt uppdrag
att ordna sjöförsvaret. Efter freden utnämndes
han 1680 till landshöfding i Västerbotten, hvarifrån
han 1683 förflyttades till Kalmar och slutligen
1693 till Nyköping. Han upphöjdes i friherrligt
stånd 1687. Vid ständernas sammanträde
i Stockholm 1710 utsågs C. till landtmarskalk,
hvarefter han af Carl XII utnämndes
till kungligt råd och president i Göta hofrätt,
hvilka ämbeten han aldrig kom att tillträda,
emedan han kort därefter dog i Arboga d. 18
april 1711.

Gift med Anna Bure.


Clerck, Carl Alexander, naturforskare, entomolog.
C. uppgifves ha varit född 1710, och
inskrefs som studerande i Stockholms nations
matrikel i Uppsala 1726. På ämbetsmannabanan,
som han efter slutade studier beträdde,
stannade han som kommissarie vid Stockholms
stads bemedlingskommission. Det var icke heller
på den, utan på ett helt annat fält, nämligen
naturvetenskapernas, som han skördade sina
lagrar och beredde sig ett namn. Lärjunge af
Linné, ägnade han sig med förkärlek åt studiet
af de lägre djurarterna och var inom Sverige
den förste, som mera uteslutande sysselsatte sig
med spindlarna och deras naturalhistoria. I detta
hänseende har han efterlämnat åtskilliga arbeten
af klassiskt anseende, såsom: Svenska Spindlar,
med illuminerade figurer
1757; Nomenclator
extemporaneus rerum naturalium secundum
Systema Naturæ Linnæanum
1759; Icones
insectorum rariorum, med illuminerade figurer

1759, o. s. v. För sina vetenskapliga förtjänster
invaldes han till ledamot i Vetenskapssocieteten
i Uppsala (före 1757) samt af Vetenskapsakademien
1764. Död d. 22 juli 1765.


Clewberg, A. N., se Edelcrantz.


Cleve, Per Teodor, kemist, geolog. Född i
Stockholm d. 10 febr. 1840. Föräldrar:
stadsmäklaren Fredrik
Teodor Cleve
och Sofia Ulrika
Glansberg
.

Sedan C. i maj 1858 aflagt studentexamen i Uppsala,
fick han tillfälle att sommaren
s. å. studera mineralogi
under professor Mosanders ledning
och förordnades till amanuens vid mineraliekabinettet
i Uppsala 1860. Promoverad filosofie
doktor och kallad till docent i kemi 1863, företog
han 1866–67 en resa genom England,
Frankrike, Italien och Schweiz, för kemiska
och geologiska studier. Sistnämnda år af Vetenskapsakademien
utnämnd till Letterstedtsk stipendiat,
anträdde han en resa öfver Tyskland
och Frankrike till Amerika, besökte trakterna
kring de stora sjöarna i Nordamerika, Canada,
Boston m. fl. ställen; begaf sig från Newyork

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free