- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:198

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Cronhielm, Gustaf - 3. Cronhielm, Salomon - 4. Cronhielm, Otto August - Cronhjort - 1. Cronhjort, Abraham - 2. Cronhjort, Carl Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framgångar följdes snart af flera: 1712 blef C.
grefve, följande året Lunds universitetskanslär.
1718 president i kommerskollegium och följande
året president i kanslikollegium och kanslär för
Uppsala akademi. C. hade Carl XII:s gunst,
man råkade i spändt förhållande till Ulrika Eleonora
och prins Fredrik. Drottningen afskedade
honom d. 12 dec. 1719 från kanslipresident- och
riksrådsämbetena. Genom sekreta utskottets
mellankomst fick han dock sedan åter inträda i
rådet. Han tillhörde då först det holsteinska
och sedan det franska parti, som uppreste sig
mot Arvid Horn.

Genom den af lagkommissionen
under C:s ordförandeskap utarbetade Sveriges
rikes lag af 1734 har C. rest sig ett bestående
minnesmärke, särskildt genom dess klara
och koncisa affattning, hvaraf han anses ha största
förtjänsten. Död i Stockholm d. 3 juni 1737.

Gift 1: 1693 med grefvinnan Maria Wallenstedt,
dotter af riksrådet Lars Wallenstedt
(se nedan), 2: 1725 med friherrinnan Henrietta
Beata Horn
till Marienborg.


3. Cronhielm, Salomon, riksråd. Född 1666;
den föregåendes bror.

Mot slutet af Carl XI:s regering utnämnd
till kammarherre, förordnades
C. 1698 till stallmästare
och utnämndes ett par år därefter
till landshöfding öfver Nerike
och Värmland. Under denna
ämbetstid utvecklade han, vid
danskarnas anfall i landet 1709, en kraftfull
verksamhet och satte, genom en i hast organiserad
bondhär, det på krigsfolk utblottade Värmland
i ett provisoriskt försvarstillstånd, tills mera
öfvade trupper hunno anlända. Utnämnd till
ombudsråd i Handelsexpeditionen 1714, förordnades
han tre år därefter till öfverstallmästare
och upphöjdes 1719 till riksråd. Sistnämnda år
undfick han äfven greflig värdighet och blef därigenom
stamfader för grefliga ätten Cronhielm
till Hakunge. Död i Stockholm d. 24 febr. 1724.

Gift 1695 med friherrinnan Charlotta Sparre.


4. Cronhielm, Otto August, riksdagstalare.
Född på Ryd i Östergötland d.
10 febr. 1800; den föreg. sonsons
sonson. Föräldrar: majoren
grefve Carl Emil Cronhielm
och friherrinnan Hedvig
Ulrika Boije af Gennäs
.

C. ingick 1819 som underlöjtnant
vid Vendes artilleriregemente och
befordrades därifrån till löjtnant vid sjöartillerikåren
1825. Redan som yngling förvärfvade
han sig anseende som ovanligt lycklig talare,
hvilken gåfva han egentligen först gjorde gällande
under riksdagen 1828–30, då han uppträdde
vid flera tillfällen, utan att ännu tillhöra
någon afgjord meningsfraktion. Vid den påföljande
riksdagen 1834 framstod han som en deciderad
oppositionsman och insattes af det liberala
partiet till fullmäktig i riksgäldskontoret. Hans
lefnadsbana var dock nu ändad: den 9 sept.
föll han ett offer för den då i hufvudstaden rasande
koleran. Hans talrika vänner gjorda stora
insamlingar åt hans i knappa omständigheter
efterlämnade familj och läto 1835 uppresa en
minnesvård på hans graf å flottans kyrkogård i
Stockholm.

Gift 1828 med Sofia Vilhelmina Waldau.


Cronhjort. Denna släkt härstammar från
kyrkoherden i Runstens pastorat på Öland Laurentius
Andreæ
, hvilkens son Abraham ingick
i krigstjänst under namnet Hirsch, befordrades
till öfverste för Nerikes och Värmlands regementen
och adlades 1645 med namnet Cronhjort.


1. Cronhjort, Abraham, krigare. Född på
Kockenhusen i Livland d. 1 jan.
1634. Föräldrar: öfversten Abraham
Larsson Cronhjort
och Dorotea
Vellingk
.

Vid fjorton års ålder ingick C. som officer
vid faderns regemente, vid hvilket
han avancerade till major,
hvarefter han 1661 tog afsked.
Omkring 1668 erhöll han öfverstlöjtnants pension.
Följande året trädde han i tjänst hos hertig
Eberhard af Würtemberg och erhöll befälet öfver
samtliga hans infanterikårer, uppgående till
tiotusen man.

Här kvarstannade han till 1675,
då han återvände till Sverige och utnämndes till
öfverste för Smålands dragoner, från hvilka han
1678 förflyttades till samma plats vid Kronobergs
regemente. Befordrad 1696 till landshöfding öfver
Nylands och Tavastehus län och s. å. upphöjd
till friherre, förordnades han 1700 till generalmajor
af infanteriet och befälhafvare öfver
de vid ryska gränsen sammandragna trupperna,
hvilka han anförde med sådant mod och skicklighet,
att finnarna sedan, när de ville utmärka
en riktigt käck krigare, hedrade honom med
benämningen »Ti Kurnahjort» (du Cronhjort).
Död i Helsingfors d. 12 nov. 1703.

Gift 1685 med Brita Skyttenhjelm, dotter till biskop Skytte
i Kalmar.


2. Cronhjort, Carl Gustaf, landshöfding, politiker.
Född i Kalmar d. 16 sept. 1694; den föregåendes
son.

I enlighet med det föredöme far och
farfar lämnat, ingick C. på den militära banan, på
hvilken han efter tjugutre års tjänstgöring hade
hunnit till major vid Kronobergs regemente
1731. Det var dock å ett helt annat fält, C.
hufvudsakligen skulle göra sig känd, nämligen
det parlamentariska. Från och med 1738 synes
han under en följd af riksdagar i Hattarnas
främsta led. Sålunda hedrades han 1741 med
plats i den deputation, som på förhand uppsatte
de sorglustiga fredsvillkoren i det krig med Ryssland,
som efter riksdagens slut skulle taga sin
början. Detta aflopp dock på att helt annat sätt,
än Hattarna i sitt öfvermod hade utstakat, och
vid följande riksdag hade partiet fullt upp att
göra att värja sig från fall, och som ett medel
i detta afseende tillgreps Adolf Fredriks val till
svensk tronföljare, för hvilket C. var energiskt
verksam. Till hans heder må dock påpekas, att
han i olikhet med sitt partis flertal ej ville vältra
all skulden på de olyckliga generalerna utan
uppträdde till deras försvar. Vid följande riksdag,
1746–47, framstod han som en synnerligen
hätsk partiman vid förföljelsen mot Sam. Åkerhielm,
men sedan han 1749 blifvit öfverste vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free