- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:268

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Edholm, Erik Vilhelm af - 3. Edholm, Edvard Mårten - Edling, Bernhardina (Dina) - Edlund, Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hofmarskalk hos Carl XV, med uppdrag att tills
vidare förvalta teaterdirektörsämbetet. Under
hans direktörskap utvecklades en liflig verksamhet
vid de k. teatrarna. Den svenska dramatiska
litteraturen kom framför andra till heders, och
öfver fyrtio originalstycken gåfvos, många med
stor framgång. Från den utländska repertoaren
uppsattes bland operor Afrikanskan, Dinorah,
Traviata, Romeo och Julia, Iphigenia i Aulis,
Den flygande holländaren, Mignon, Lohengrin
,
m. fl. och bland större dramatiska arbeten
Shakespeares Coriolanus, En vintersaga, Romeo
och Julia, Richard III
, samt dessutom öfver
hundra skådespel och komedier af äldre och
nyare författare. Denna verksamhet belönades
äfven ur ekonomisk synpunkt med ovanlig framgång
och den k. gamla scenen, som under sin
hundraåriga tillvaro som oftast hade att kämpa
med pekuniärt betryck, lämnade under E:s tid
betydande öfverskott.

Adelsman vid faderns död 1856,
deltog E. vid flere ståndsriksdagar i
det politiska lifvet samt var ledamot af stats- och
ekonomiutskotten. Under åren 1863–66 deltog
han som ledamot i kommittén för granskning
af förslag till ny straff- och rättegångslag för
krigsmakten och ifrade där för prygelstraffets
afskaffande, hvilken åsikt äfven mot kommitténs
beslut vann konungens bifall. 1866 ledamot af
Musik. akademien. E. blef 1872 tjänstfri som
hofmarskalk och fick 1881 afsked från första
direktörsbefattningen vid k. m:ts hofkapell och
teatrar. 1888 blef han inspektör för de k. teatrarna.
E. har själf öfversatt flera teaterstycken,
t. ex. »Män af ära», »Danicheffarna», »Dora».

Död i Stockholm d. 31 mars 1897.

Gift 1871 med Emma Mariana Charlotta Braunerhjelm.


3. Edholm, Edvard Mårten, läkare. Född d. 19 juli 1831;
den föregåendes bror.

E. blef student i Uppsala i 1850 och erhöll medicine
doktorsdiplom 1859. Tre år därefter
anträdde han en vetenskaplig
resa till kontinenten och utnämndes
1863 till andre bataljonsläkare
vid Svea lifgarde. Följande
året afreste han till danska kriget, hvarunder
han dels uppehöll sig på krigsteatern,
Dybböl och Als, dels tjänstgjorde vid de olika
linjernas sjukhus. Utnämnd 1864 till förste bataljonsläkare
vid lifgardet till häst, förordnades
han 1865 till sekreterare i svensk-norsk-danska
farmakopé-kommittén och anställdes 1866 såsom
lifmedikus hos Carl XV och åtföljde i denna
egenskap konungen på flera af hans resor, äfven
på den sista till Aachen 1872.

1870 utsågs han till ledamot i den kommitté, som blifvit
tillsatt för utarbetandet af en ny edition af den
svenska militärfarmakopén, samt afreste i oktober
sistnämnda år på uppdrag till skådeplatsen
för det då pågående tysk-franska kriget och uppehöll
sig därunder dels vid det tyska högkvarteret
i Versailles, dels vid fältsjukhusen i Frankrike
och reservlasaretterna i Tyskland.

1871 utnämnd till regementsläkare vid Lifregementets
dragonkår, erhöll han året därpå förordnande
att tills vidare bestrida ett medicinalrådsämbete
i Sundhetskollegium.

Svenska läkaresällskapets sekreterare 1864–73 och
hufvudredaktör af tidskriften Hygiea 1863–1871, har han riktat
så väl den som svenska läkaresällskapets förhandlingar
med en stor mängd uppsatser och referat.

1874 blef E. medicinalråd och öfverfältläkare
vid armén samt har verksamt bidragit
till fältläkareväsendets höjande. E. blef 1876
ordf. i kommittén för ordnandet af den militära
hälsovården och förordnades s. å. till direktör
för militärläkarekursen. Han blef också då redaktör
för »Tidskrift i militär hälsovård»
samt 1877 öfverfältläkare vid Stockholms garnison.
1882 hedersledamot af La société française
d’Hygiène och örlogsmannasällskapet i Karlskrona
samt 1887 af militär-medicinska sällskapet
i Kristiania. 1885 besökte E. på offentligt
uppdrag Finland och Ryssland och var 1886
kommittéledamot för förslag till nytt reglemente
för sjukvården. Han tog 1896 afsked från sina
befattningar och erhöll samtidigt generaldirektörs
namn, heder och värdighet.

Gift 1867 med Lovisa Kristina Charlotta von Heijne.


Edling, Bernhardina (Dina), f. Niehoff, operasångerska.
Föräldrar: fanjunkaren Christian Niehoff och Johanna Fogelberg.
Född i Lund d. 14 nov. 1854.

E. var 1872–76 elev vid konservatoriet i
Stockholm och debuterade vid operan därstädes
1876 som Adina i »Kärleksdrycken» samt 1877 som
Alice i »Robert» och Pamina i »Trollflöjten»
samt hade engagement 1877–92. Bland de roller
som fru E. utförde märkas vidare Anna i »Friskytten»,
Carmen, Susanna i »Figaros bröllop»,
Zerlina i »Don Juan», Amneris i »Aida»,
Mignon, Nürnbergerdockan. Fru E., som 1885
blef ledamot af Musikaliska akademien, har
äfven varit en mycket anlitad konsertsångerska
och gifver talrika musiklektioner.

Hon har ett varmt och musikaliskt föredrag och har
lyckats genom stor flit i hög grad utveckla sin
dramatiska talang, som att börja med endast
omfattade det naiva och det skälmaktiga.

Gift 1883 med ingenjören Gunnar Edling.


Edlund, Erik, fysiker. Född i Edsbergs församling
af Nerike den 14 mars 1819; föräldrarna bondfolk.

E. blef student i Uppsala 1840,
promoverades till filos. doktor
därstädes 1845 och förordnades
året därefter till docent i mekanik.
Antagen till fysiker vid
Vetenskapsakademien i Stockholm
1850, invaldes han till ledamot af nämnda
samfund nästa år och 1852 förklarades hans befattning
för professur. 1854–75 var han äfven fysiker
vid elektriska telegrafverket och erhöll vid världsutställningen
i Paris 1855 första klassens silfvermedalj
för en af honom uppfunnen telegrafapparat,
medelst hvilken två underrättelser kunde
samtidigt och i motsatt riktning afsändas på
samma telegraftråd.

1858 ledamot i kommittén

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free