- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:277

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ehrenstråhle, David (Nehrman) - Ehrenström - 1. Ehrenström, Johan Albrekt - 2. Ehrenström, Marianne Maximiliana Kristina Lovisa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillbragte han i Lund, under den
lärde Rydelii handledning, hvarefter
han 1714 begaf sig till Tyskland
och Holland, vid hvilkas
förnämsta lärosäten han förökade
sina juridiska kunskaper. Hemkommen
till Sverige, inskrefs
han 1717 som auskultant i Göta
hofrätt, men återvände 1719 till Lund, där han
efter aflagda lärdomprof fästes 1720 som e. o.
och året därpå som ordinarie professor i allmän
lagfarenhet. Som akademisk lärare var E.
högligen uppburen. Den juridiska vetenskapen,
före hans tid föga bearbetad i Sverige, vann
genom honom, under hans något mer än trettioåriga
lärareverksamhet, en sofring och bestämdhet,
som blef af den största betydelse för samma
vetenskaps utveckling och senare tidens arbeten
på dess fält. Hans föreläsningar utmärkte sig
för en sällsynt förening af grundlighet och klarhet
och besöktes af en ständigt växande åhörareskara.
Till en del återfinnas de i hans: Inledning
till then svenska jurisprudentiam civilem

1729, Inledning till then svenska processum
civilis
1732, Then svenska jurisprudentia civilem
efter Sveriges rikes år 1734 antagna
lag förbättrad
1746, Föreläsningar öfver giftermålsbalken
1747, Föreläsningar öfver ärfdabalken
1752, Inledning till then svenska jurisprudentiam
criminalem
1756, Inledning till
then svenska processum criminalem
1759.

1746 adlad med namnet Ehrenstråhle, erhöll
han tre år därefter titel af revisionssekreterare,
och lämnade 1753 den lärostol han med utmärkt
beröm innehaft i trettiotre år. Han bosatte sig
därefter på sin egendom Säby i Småland, där
han dog d. 6 maj 1769.

Gift 1724 med Helena
Maria Linnerhjelm
, en dotter till biskopen i
Lund J. Linnerius.


Ehrenström. Släktens stamfader Nils Ströman
var befallningsman i Oxenstjernska grefskapet
Söder Möre och hade under 1675 års
krig uppbådat allmogen till ortens försvar och
därigenom skyddat den från danskarnas anfall.
För dessa och andra tjänster belönades han med
häradshöfdingtitel 1687 och adelskap 1692, då
han utbytte sitt ofrälse namn Ströman mot Ehrenström.


1. Ehrenström, Johan Albrekt, »gustavian».
Född i Finland d. 28 aug. 1762.
Sonsons son till släktens stamfader.
Föräldrar: d. v. konduktören,
sedermera kommendanten på
Vaxholms fästning, Nils Albrekt
Ehrenström
och Kristina Katarina
Sederholm
.

E. började sin bana som konduktör vid fortifikationen,
i hvilken egenskap han finnes upptagen
i svenska arméns rangrulla flera år efter
det han 1788 anställdes som andre sekreterare i
presidentexpeditionen, nuv. utrikesdepartementet.
Året förut skickades han af Gustaf III, hvars
krigsplaner mot Ryssland redan nått sin mognad,
som kunskapare till Östersjöprovinserna och
Petersburg och lyckades härunder få medfölja
ryska hofvet på den bekanta resan till Kerson.
Under det därefter utbrytande kriget följde han
högkvarteret och tillhörde konungens dagliga
omgifning. Fortfarande ett föremål för den
kungliga nåden, fick E. åtfölja monarken på
resan till Aachen, utnämndes till härold vid K.
M:ts orden och kunde med allt skäl se framtiden
i det ljusaste perspektiv, när konungens
död med ens förändrade förhållandena. Den
under Reuterholms inflytande tydligt yttrade oviljan
och misstroendet mot den aflidne konungens
vänner träffade äfven E. Afskedad och tillbakasatt,
tvekade han icke att i sina bref till gustavianska
partiets hufvudman, Armfelt, oförbehållsamt
uttala sitt missnöje med den närvarande
ställningen, hvarför han, när Armfeltska brefväxlingen
framdrogs såsom faktisk bevisning på
en å bane varande samhällsomstörtande komplott,
arresterades såsom en af konspiratörerna. Han
underkastades en långvarig rättegång och dömdes
den 22 september 1794 till förlust af gods, ära,
adelskap och ridderlig värdighet, att stå en timme
i halsjärn och varda halshuggen.

Schavotteringen försiggick på Packartorget redan följande
dagen och d. 8 okt. utfördes han till afrättsplatsen,
där han fick dödsstraffet efterskänkt
och förvandladt till lifstids fästning. När Gustaf
Adolf själf öfvertagit regeringen, förflyttades E.
från Karlsten till Vaxholm, där fadern var kommendant
och erhöll 1800 ära och adelskap åter.
Han begaf sig då ut på resor, uppehöll sig
en längre tid i Wien och nedsatte sig slutligen
1811 i Helsingfors, där han blef rysk undersåte.
Han erhöll följande år uppdrag att fungera som
ordförande i kommittén för Helsingfors nybyggnad,
blef 1812 statsråd, 1814 verkligt statsråd,
1820 senator och ledamot af ekonomiedepartementet,
hvarifrån han 1825 tog afsked. Han
drog sig härefter tillbaka till privatlifvet, sysselsättande
sig med utarbetandet af sina värdefulla
»Historiska anteckningar», hvilka 1882–83 utgåfvos
af S. J. Boëthius.

E., hvilken afled i
Helsingfors d. 15 april 1847, var sedan 1820
gift med Hedvig Catharina Lagerborg.


2. Ehrenström, Marianne Maximiliana Kristina
Lovisa,
född Pollet, författarinna
i litteraturhistoria.
Född i Zweibrücken d. 9 dec. 1773.
Föräldrar: sedermera generallöjtnanten
i svenska armén Johan
Frans Pollet
och Johanna Karolina
Helena Pachelbel
.

Marianne P. erhöll en ytterst vårdad
uppfostran och kunde som sina lärare i musik
nämna abbé Vogler och Clementi, i målningskonst
Limnell, Belanger o. s. v. När Gustaf III,
bland andra vedermälen af sin tillfredsställelse
med hennes fars, generallöjtnant P:s förhållande
vid Svensksund, utnämnt dottern till hoffröken
hos drottning Sofia Magdalena, emottogs hon,
för att bereda sig till denna befattning, i skalden
Oxenstjernas hus, där hon, liksom förut i föräldrarnas
hem, sammanträffade och umgicks med
sin tids berömde män i vittenhet och konst:
Leopold, Kellgren, Sergel m. fl.

1803 firade hon sitt bröllop med generalfälttygmästaren öfverste
Nils Fredrik Ehrenström och flyttade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free