Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elofson, Sven - Elvius, Per - Emanuelsson, Per Jakob - Emporagrius, Erik - Enander, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke vidare, än att han ännu lefde om våren
1599.
Elvius, Per, matematiker. Född i Uppsala i
aug. 1710. Föräldrar: astronomie
professorn Per Elvius och Anna
Maria Spole.
Hans matematiska anlag – ett arf inom släkten,
då flera af hans närmaste anförvanter,
Elvierna, Spole, Rosenborg
och Celsierna, alla voro
berömda matematici – utbildades
först af hans kusin, den lärde astronomen Anders
Celsius. Sedermera hade han till lärare Strömer
och Klingenstjerna och erhöll undervisning af
Polhem i mekaniken. Anställd i bergskollegii
tjänst, gjorde han sig känd för flera mekaniska
uppfinningar. Strax efter Vetenskapsakademiens
stiftelse 1739 blef han dess ledamot och 1744
äfven dess sekreterare och genomdref som sådan
akademiens beslut att uppföra nytt observatorium,
som kom till utförande 1748–53. En kort tid
förestod han de Thamiska föreläsningarna, men
lämnade dem för att uteslutande ägna sig åt
vetenskapliga forskningar. Åt dem hängaf han
sig ock med hela sin själ och brydde sig föga
om hvad som tilldrog sig i den öfriga världen.
Så berättas det, att när de upproriska dalkarlarna
intågat i Stockholm och ej kunde hejdas med
annat än några skarpa salfvor, satt denne nye
Archimedes på sitt rum nära intill och visste
om ingenting, förrän allt var öfverståndet. De
skrifter han efterlämnat äro utom en mängd
uppsatser i Vetenskapsakademiens och Uppsala
Vetenskapssocietets handlingar: Tractat om
effecter af vatndrifter 1742, Historien om de
mathematiska vetenskaperna 1746, Dagbok öfver
en resa till Trollhättan (utgifven af C. Hårleman
1750) samt en öfversättning af Clairauts
Inledning till Geometrien 1744. Vet.-Akad.
lät öfver honom slå två skådepenningar.
Död ogift på Ekolsund d. 27 sept. 1749.
Emanuelsson, Per Jakob, grekisk filolog, homilet.
Född i Krokeks församling
af Östergötland d. 27 mars
1802. Föräldrar: komministern
Hans Emanuelsson och Johanna
Elisabet Widén.
Vid Uppsala universitet, där E. blef
student 1820, vann han efter sju
års studier den filosofiska graden
och fästes två år därefter vid universitetet
såsom docent i grekiska litteraturen. Sedan han
någon tid förestått professuren i grekiska samt
innehaft förslag både till adjunktur och professur
i samma läroämne, utnämndes han 1837 till
lektor i grekiska och hebreiska i Gefle. Prästvigd
1841, befordrades han två år senare till kyrkoherde
i Hellestads pastorat af Linköpings stift;
blef 1847 kontraktsprost och 1860 teologie doktor.
E. var ombud för Linköpings stift vid riksdagarna
1856, 1859 och 1862. Åren 1872–73 deltog
han verksamt i utarbetandet af kommitténs för
revision af 1686 års kyrkolag »förslag till kyrkolag
och kyrkostadgar», 1873. Af hans akademiska
arbeten märkas: Comparatio inter tragoediam
Aeschyli quæ Septem adversus Thebas
inscribitur et Euripidis Phoenissas 1832, Sophokles
Sorgespel, öfvers. (Antigone och Kvinnorna
i Trachis) 1834, Polybii från Megalopolis
Historiska arbeten, öfvers., 1833–34, Plutarchos’
jämförande lefnadsbeskrifningar, öfvers.,
1842–45. Nitisk själasörjare, deltog E. med värma
i sin tids religiösa rörelser och utgaf bland annat
flera band predikningar. Död d. 8 jan. 1888.
Gift 1: 1837 med Charlotta Fredrika Hæger,
2: 1861 med Selma Eugenia Cassel.
Emporagrius, Erik, biskop, teolog. Född 1606
i Torsåkers socken af Gestrikland, där fadern
Gabriel Emporagrius var präst.
Sina studier hade E. idkat dels vid Uppsala, där han 1632
promoverades till magister, dels vid utländska lärosäten.
Vid sin återkomst till Sverige 1637 utnämndes
han vid Uppsala universitet till physices professor,
men utbytte efter fyra år denna lärostol
mot en professur i teologiska fakulteten, befordrades
1645 till förste hofpredikant hos drottningen
och blef 1649 pastor primarius samt 1664
biskop i Strängnäs. Biskopen i Strängnäs, Johannes
Matthiæ, hade nämligen i några utgifna
skrifter blifvit beträdd med angrepp af de symboliska
böckerna och misstänktes vilja åstadkomma
en förening af den lutherska kyrkan och
den reformerta. Bland hans motståndare uppträdde
nu äfven E., och slutet på striden blef,
att den gamle biskopen, halft på egen begäran
och halft enligt dom, entledigades från sitt ämbete
och E. insattes till hans efterträdare. Såsom
innehafvare af Strängnäs biskopsstol verkade
E. i tio år och afled d. 14 mars 1674.
E. var en lärd och arbetsam man och som
teolog varmt nitälskande för renlärigheten inom
den lutherska kyrkan. Man äger utaf honom åtskilliga
skrifter, såsom: Admonitio consolat
ad obeundam pio et constanti animo mortem
1629, Methodus Theologiæ 1647, Likpredikningar
(2 dekader 1653–60), Oratio pro reddita
Pace 1664, Catechesens enfaldige förklarning
1669. I den sistnämnda hade han vid förklaringen
af tionde budet yttrat, att hustrun borde
räknas såsom det förnämsta stycket bland mannens
lösören eller rörliga egendom, hvilket så
förtröt änkedrottning Hedvig Eleonora att hon
utverkade ett förbud mot skriften.
Gift 1: med Sara Eriksdotter Simtelia; 2: 1648 med
Elisabeth Olivecrantz, ärkebiskop Laurentius Paulinus
Gothus’ dotter; 3: med Anna Depchen.
Sonen Gabriel Emporagrius, f. 1639, adlades 1668
med namnet Liljeflycht på grund af faderns
förtjänster.
Enander, Samuel, biskop. Född i Västra
Eneby församling af Linköpings
stift den 20 sept. 1607. Föräldrar:
kyrkoherden Nicolaus
Petri och Helena Johansdotter.
Sedan E. i Uppsala 1632 vunnit
den filosofiska graden, återvände
han till stiftsstaden i sin födelseort,
vid hvars läroverk han 1634
utnämndes till lektor i filosofi.
1641 utbytte han denna befattning mot lektoratet i teologi
och befordrades två år därefter till kyrkoherde
i Söderköping. Här blef han känd af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
