Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Falkenberg, Dietrich von - Falkengren - 1. Falkengren, Germund Abraham - 2. Falkengren, Kristoffer - Falkman, Ludvig Berckhan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke höra på det örat. Vid en öfverläggning på
rådhuset den 20 maj uppmanade F. de närvarade
att hålla ut, tills svensk hjälp kom, men
han rönte intet medhåll. Plötsligen stormade de
kejserliga in i staden. F. kastade sig upp på
sin häst och lyckades slå fienden tillbaka på ett
ställe, men stupade snart därefter. Det antages,
att han vidtagit anordningar för att lägga Magdeburg
i aska, så att icke den viktiga staden
skulle till Gustaf Adolfs skada falla med sina
befästningar och allt i de kejserliges händer.
Falkengren. Den förste kände stamfadern för
ätten är kyrkoherden i Eskilstuna Sigge Kristoffersson,
som med sin första fru hade sonen
Anders Siggesson, adlad 1645 med namnet
Falkengren. Dennes sonsons söner, Germund
och Kristoffer (se nedan) blefvo 1771 friherrar.
1. Falkengren, Germund Abraham, ämbetsman.
Född i Ryssby socken i
Småland d. 20 april 1713. Föräldrar:
majoren Abraham Falkengren
och friherrinnan Ebba
Katarina Cederhjelm.
F. odlade sin vetenskapliga bildning
vid Lunds universitet och
inskrefs vid nitton års ålder som
auskultant i Göta hofrätt. Efter någon tids
tjänstgöring som häradshöfding i Göinge härader
i Skåne, inträdde han 1747 åter i samma hofrätt,
där han genomgick de särskilda tjänstegraderna
till vice president 1761. Åtta år senare
utnämndes han till landshöfding öfver Västernorrlands
län, upphöjdes 1771 i friherrligt stånd
och dog d. 3 mars 1785 på Möckelsnäs sätesgård
i Småland samt blef begrafven i Stenbrohults
kyrka.
F. omnämnes med beröm såsom en af
sin tids kunnigaste och driftigaste ämbetsmän.
Han deltog äfven i riksdagarna och tillhörde
Mösspartiet och var en af de få bland detta partis
män, hvilka vid 1769–70 års riksdag hade
plats i sekreta utskottet.
Gift 1: 1742 med
Ingeborg Ehrencrona och 2: 1766 med friherrinnan
Anna Kristina von Hyltéen.
2. Falkengren, Kristoffer, amiral, riksråd.
Född den 12 oktober 1722; syssling till den föregående
och son till vice amiralen Abraham Falkengren
och Kristina Hammar.
Vid tjuguett
års ålder antagen till löjtnant vid flottan, ingick
han i fransk sjötjänst och kommenderade 1746
fregatten Le Volage, om trettiotvå kanoner, mot ett
engelskt örlogsskepp, med dubbelt så stark bestyckning,
samt uthärdade en mördande strid i sju timmar.
Slutligen tvungen att gifva sig fången, utväxlades
han kort därefter från engelsmännen.
Han deltog sedermera med utmärkelse i kriget i
Flandern och erhöll fullmakt som fregattkapten.
1746 befordrades F. i svensk tjänst till kaptenlöjtnant,
1750 till kapten och 1752 till kommendörkapten.
1755 skickades han på en kryssning mot
marockanerna och befordrades efterhand till
schoutbynacht 1765, chef för galärflottan 1767 och
vice amiral 1769. Vid 1760–62 och 1765–66 års
riksdagar, som F. bevistade, framträdde han bland
Augustin Ehrensvärds mest utpräglade motståndare
och gjorde sig i allmänhet känd som en
ifrig Mössa. Han var ock medlem af det sexmannaråd,
som vid förberedelserna till 1769 års
riksdag förvaltade partiets valkassa och inkallades
vid dess seger våren 1772 i rådet, där han
bibehölls efter revolutionen. 1771 hugnad med
friherrlig värdighet, utnämndes han 1776 till president
i Amiralitetskollegium och två år senare
till serafimerriddare.
F. var ledamot af Vetenskapsakademien
och har i sitt fack utgifvit tvenne
vetenskapliga arbeten: Evolutioner till sjös 1752
samt Galérflottans och marinens kommendering
1769.
Död i Stockholm d. 22 april 1789.
Falkman, Ludvig Berckhan, chef för Landtmäterikontoret,
historieforskare.
Född i Malmö d. 22 maj 1808.
Föräldrar: handelsmannen Henrik
Falkman och Lovisa Magdalena
Gadd.
Genom den
ekonomiska ruin, som drabbade
familjen vid Malmö diskonts
bankrutt, måste F. redan som
barn efter förmåga söka bidraga till sin utkomst.
Detta skedde dels därigenom, att han mellan
lästimmarna i skolan biträdde sin mor vid skötandet
af en liten handel, dels genom att om
söndagarna förrätta klockaretjänst i stadens kyrkor.
Oaktadt dessa studiehinder aflade han studentexamen
i Lund 1825 och bestämde sig för den
filosofiska graden, för hvilken han undergick
föreskrifna preliminärförhör. Men bristande tillgångar
och speciellt en tilltagande håg för landtmäteriyrket
framkallade en förändring i lefnadsplanen,
och 1827 lät F. inskrifva sig i lantmäteristaten,
i hvilken han, efter att i maj 1829
ha aflagt landtmäteriexamen, konstituerades till
landtmäteriauskultant s. å. I Malmöhus län,
hvarest F. ända till 1849 hade sin verkningskrets,
blef han: i januari 1833 tillförordnad förste
landtmätare, i juli 1835 kommissionslandtmätare
och, efter att i sju år såsom vikarie förestått
tjänsten, förste landtmätare 1840. 1843 valdes
han till rådman i Malmö, hvilket ämbete han
tillika med sina öfriga befattningar bibehöll till
1849, då han utnämndes till chef, öfverdirektör
för landtmäteriet och justeringsverket i riket.
I denna egenskap verkade F. nitiskt för landtmäteriväsendets
höjande, dels genom landtmäteriundervisningens
tillgodoseende med skickliga lärare,
dels genom ingifna förslag till ändamålsenliga
författningar i flera riktningar.
Sannolikt hafva icke många varit öfverhopade med en
sådan mängd offentliga och enskilda förtroendeuppdrag
som F. Af dem må här blott nämnas:
regeringens uppdrag att i danska geheimerarkivet
genomgå och upprätta fullständiga förteckningar
öfver därstädes befintliga gamla handlingar angående
Skåne, Halland och Bleking 1845–46;
sekreterarebefattningen i Malmöhus läns hushållningssällskap
och provinsen Skånes hushållsförening
1846; uppdrag af k. maj:t att, efter i
danska arkiv befintliga handlingar, utreda frågan
om de s. k. halländska kyrkohemmanen 1846;
förordnande att söka utreda böndernas på Hven
ämbetsskyldigheter till kungsgården Uranienborg
1847; skattmästarebefattningen i k. Samfundet
för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens
historia 1850; ledamotskap i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
