- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:352

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Forssell, Hans Ludvig - Forsslund, Jonas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mellösa församling i Närike Carl Adolf Forssell
och Clara Lovisa Justina Eneroth.

Student i
Uppsala 1859, förvärfvade sig F. 1866 den filosofiska
doktorsgraden och förordnades s. å. till
docent i historia vid universitetet. Inom kort
flyttade han dock till hufvudstaden, där han
1869 öfvertog redaktörsbefattningen för Svensk
Literaturtidskrift
, i hvilken han redan en lång
tid förut varit en värderad medarbetare. Titeln
ändrades 1870 till Svensk tidskrift för literatur,
politik och ekonomi
, hvars ledning F., dels
ensam, dels i förening med C. D. af Wirsén, behöll
till 1874, och i hvilken han väckte uppmärksamhet
genom en mängd artiklar, hvilka
buro vittne om såväl ovanligt gedigna kunskaper
som en med polemisk skärpa förenad logisk
klarhet i framställningssättet. Från denna tid
härstamma ock hans tyvärr ofullbordade utmärkta
arbete: Sveriges inre historia från Gustaf
den förste
1869–75, samt Sverige 1571, 1872.

Samtidigt fick han ock tillfälle att sätta sig in
i den praktiska politiken. Redan 1868 tjänstgjorde
han som sekreterare i särskilda utskottet för ämbetsverkens
reorganisation, var 1869 notarie i bevillningsutskottet
och tjänstgjorde 1869–70 som
sekreterare i myntkommittén, som afgaf utlåtande
om införande i Sverige af guldmyntfot och franskt
francsystem. Förslaget föll, men 1872 sammanträdde
en skandinavisk myntkonferens, i hvilken
F. ock var sekreterare. Att denna 1873 resulterade
i en för de skandinaviska länderna gemensam
myntkonvention med guldmyntfot, torde
till icke ringa del vara att tillskrifva F:s arbete,
såväl i mera officiell form som i tidnings- och
tidskriftsuppsatser. Erkännandet kom ock 1874,
då F., som föregående år blifvit direktör för
centraltryckeriet, kallades till sekreterare i riksbanken.
Som sekreterare i »Sällskapet för nyttiga
kunskapers spridande» redigerade han äfven
dess skrifter: Läsning för folket, ny följd
1869–74, Land och folk 1873–74 och Ur
folkens häfder
1874.

F. skulle dock snart
ryckas bort till högre värf. D. 11 maj 1875
kallades nämligen till allmän öfverraskning den
32-årige mannen att som statsråd och chef för
finansdepartementet inträda i den andra De Geerska
ministären (se sid. 228), och sedan densamma
i april 1880 ställt sina taburetter till konungens
förfogande, lät F. med möda förmå sig att äfven
inträda i ministären Posse. Redan d. 7 dec.
s. å. utträdde dock F. ur densamma, närmast med
anledning af från ministerchefen divergerande
åsikter om konungens rätt att nedsätta tullsatser.
Han utnämndes nu till president i kammarkollegium,
hvilken plats han beklädde till sin död d.
1 aug. 1901 i Schweiz, dit han begifvit sig för
att råda bot för sin hälsa.

Under en lång
följd af år efter sitt afskedstagande intog dock
F. fortfarande en bemärkt plats i det politiska
lifvet som representant i Gefleborgs län i Första
kammaren 1880–97. Lika skicklig i det muntliga
ordets konst som att handhafva pennan, framstod
han där som en första rangens talare, hvilken med
sina af ej mindre mångsidiga kunskaper än glänsande
framställningskonst utmärkta anföranden
städse fängslade uppmärksamheten, lika beundrad
af meningsfränder som fruktad och hatad
af motståndarna. Till sin politiska läggning
öfvervägande konservativt anlagd, var han tillika
den mest utpräglade anhängare af den ekonomiska
individualismens principer och fördes med
anledning häraf i första ledet i kampen mot
såväl 1880–90-talens tullskyddsrörelse som socialpolitisk
lagstiftning efter Tysklands mönster.
Varm vän af unionen mellan Sverige och Norge,
var han lifligt öfvertygad, att densamma borde
befästas å likställighetens grund och trädde såväl
i riksdagen som i den offentliga diskussionen i
pressen i den skarpaste opposition mot den Alinska
riktningen (se sid. 19), som energiskt ville bevara
Sveriges företrädesrättigheter i unionen. Denna F:s
från Första kammarens majoritet afvikande hållning
medförde, att han, som 1883–86 haft plats
i bevillningsutskottet, under sin återstående riksdagstid
hölls utom de ständiga utskotten. Af
Stockholms stadsfullmäktige var han medlem
1881–1901 och utförde där ett gagnande arbete
såsom städse värnande det allmännas bästa gent
emot enskilda spekulationer. Äfven togs han i
anspråk för flera kommittéer; var sålunda ordf. i
1881 års kommitté för reglerande af rikets administrativa,
judiciella, ecklesiastika och kommunala
indelning, i 1882 års läroverkskommitté och vid
sitt frånfälle i prästlöneregleringskommittén. Vid
myntkonferenserna i Paris 1881 och Brüssel
1892 var F. Sveriges ombud.

Redan 1876
kallades han till medlem af Vetensk.-akad., 1878
af Vitt.-, Hist.- och Antikv.- Akad. samt 1881
till en af de 18 i Svenska akademien, hvilka
kallelser sedermera efterföljdes från en mängd
andra akademier och samfund. Sin lediga tid
ägnade han fortfarande med förkärlek åt historiskt
skriftställarskap. Utom hans Inträdestal
i Svenska akademien
(med en lefnadsteckning
öfver Anders Fryxell, i Sv. Akad. Handlingar,
1882) må bland hans arbeten på detta område
nämnas: Minne af Erik Benzelius, d. y. (därsammast.
1883) och Minne af Gustaf af Wetterstedt
(i Sv. Akad. Handl., 1888) – »minnen, som
växt ut till glänsande skildringar af hela den lärda
eller politiska miliö, i hvilken deras föremål rörde
sig». Utom förut nämnda arbeten har Forssell
bl. a. publicerat: »Studier och kritiker» 1875, 88,
»Anteckningar om Sveriges jordbruksnäring i
16:e seklet
» 1884 samt ombesörjt utgifvandet
af »Hans Järtas skrifter i urval» 1882–83,
hvartill han fogat en omfattande lefnadsteckning.
Därjämte var han flitigt verksam som artikelförfattare
i Stockholms Dagblad och uppträdde 1895
i »Nytt Jurid. arkiv» med ett skarpt inlägg mot
den Alinska skolan: Fjärde artikeln af fredstraktaten
i Kiel, d. 14 jan. 1814
.

Gift 1867
med sin kusin Hildegard Zuleima Eneroth.


Forsslund, Jonas, porträttmålare och bildhuggare.
Född i Fors socken i
Jämtland 1754.

Med afgjord
fallenhet för skön konst sysselsatte
sig F. såsom handelskommis
i Uppsala på lediga stunder
med pastellmålning. Några af
hans studier förevisades hertig
Carl vid ett besök i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:09:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free