Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forsslund, Jonas - Forsslund, Karl-Erik - Forsström, Edvard August - Fougt, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
universitetsstaden och förskaffade den unge målaren hans
protektion. F. förflyttades till Stockholm och
insattes som elev vid konstakademien, under det
han erhöll enskild undervisning af hofintendenten
Lundberg.
1794 kallad till ledamot af
Målare- och Bildhuggareakademien, utnämndes
han några år därefter till professor och afled i
Stockholm d. 9 mars 1809.
Hans förnämsta
arbeten äro en större tafla, föreställande Gustaf
III med gemål och son; en dylik öfver Gustaf
IV Adolf och drottning Fredrika Dorotea Vilhelmina,
nu på Gripsholm; en tredje föreställande
en fröken Piper, blomsterströende sin
systers graf; åtskilliga porträtt och pasteller.
Senare sysselsatte sig F. äfven med modellering
ock har efterlämnat en byst af Linné, medaljonger
i gips, biscuit o. s. v.
Gift 1: med
Anna Maria Westerling och 2: med Hedvig
Beata Amberg.
Forsslund, Karl-Erik, skriftställare. Född i
Ljusnarsberg, Örebro län, d. 14
sept. 1872. Föräldrar: handlanden
Carl Fredrik Forsslund och
Augusta Kristina Öhman.
Student
i Uppsala 1889 blef F. fil. licentiat
1897 och var 1897–98
redaktionssekreterare i Strix. Vid
unga år har F. redan medhunnit
en hel del arbeten: Skog 1896,
Jungfru-Jan 1897, Historier 1899, Storgården
1900, Djur. Skizzer och historier från Storgården
1900, Storgårdsblomster 1901, Arbetare, sånger
och visor 1902, hvarjämte ett af F. skrifvet sagospel,
Det otroligaste, gafs å Svenska teatern i
Stockholm d. 30 okt. 1901, men upplefde blott
ett par föreställningar.
F. är en hänryckt
skildrare af naturen och dess härligheter – staden
representerar för honom mörkret och smutsen,
och han har slagit sig ned å Brunsvik i närheten
af Ludvika. »Med samma lekande lätthet diktar
han på vers och prosa, och af solsken och
vackert väder sömmar han sånger, som skimra
såsom prinsessan Åsnehuds klädningar.» En
modern sagoberättare vill naturligtvis inlägga en
djupare mening i sina historier – vår tid är
sökandets och analysens tid – och Forsslunds
sagor äro sinnrika nog. Den unge författaren
har jämförts med Andersen. Men det är svårt
att göra sagor för stora barn, så att sagorna
icke förefalla långa och sökta – det är svårt
att samtidigt vara naiv och djupsinnig – och
det kan väl icke förnekas, att F. stundom i sagorna
verkar en smula tröttande. En modern spelman
vill naturligtvis också inverka på sina medmänniskors
lif, och F. har icke heller undgått frestelsen
att uppträda som en ny Rousseau.
»Och denne skald, som är så litet djupsinnig
och intressant, när han resonerar filosofi eller
kalfatrar samhället, blir djup och intressant, när
han skildrar naturens lif, så nära står han det,
och så omedelbart och starkt afspegla sig dess
elementariska växlingar i hans själ. Den lyriska
dagbok öfver ett år på landet, som han gifver,
är genomsusad af alla de olika årstiderna, och
dess sånger om grodd och dagg, blomning, skörd
och vinterhvila klinga med utomordentlig fart och
stämning. Prosan och versen blifva lika friska,
illusoriska och intagande, när Forsslund försänker
sig i dylika naturintryck och omskapar dem
till ordmusik, bilder och saga.»
F. är äfven
i den ystrare genren en utmärkt humorist, hvarpå
han i Strix gifvit många prof.
Gift med Sofia Öhman.
Forsström, Edvard August, tecknare. Född
i Hedemora d. 18 sept. 1854.
Föräldrar: handl. Johan August
Forsström och Maria Mathilda
Wahlström.
F. var elev vid
konstakademien 1876–82 och
tecknade i Söndags-Nisse från
1880 till juni 1901, då han inträdde
i den då begynnande
skämttidningen Pucks redaktion.
F. har gjort
sig särskildt bemärkt för sina politiska karrikatyrer,
utmärkta både för den goda humoristiska
uppfattningen samt mycken flotthet och skärpa
i utförandet. En samling af dessa teckningar,
hvaraf större delen förut varit synlig i Söndags-Nisse,
utkom 1900 under namnet Boströms
bilderbok.
Gift 1900 med Signe Margareta Sjögren.
Fougt, Henrik, boktryckare. Född d. 20 febr.
1720.
Han ägnade sig åt
ämbetsmannabanan, där han hann
till sekreterare i bergskollegium,
men drogs alltjämt af sin håg
till mekaniska sysselsättningar
och de praktiska yrkena. Blifven
måg åt den rike boktryckaren
Peter Momma, riktade han
sin hufvudsakliga uppmärksamhet på förbättringen
af boktryckeriyrket. År 1763 anhöll han
hos k. maj:t om en lång tids privilegium på ett
af honom uppfunnet sätt, att med gjutna stilar
trycka noter »till samma utseende och fullkomlighet,
som vore de i koppar stuckne». Men
ehuru kanslikollegium förordade ansökningen,
föll den, emedan F. samtidigt begärt att få anlägga
ett vanligt boktryckeri. Några år senare
blef han dock ägare af ett sådant, nämligen
Grefingska tryckeriet, som svärfadern 1769 erhållit
genom testamente samt öfverlät åt mågen,
och på hvilket från slutet af 1770 de k. förordningarna
trycktes, hvarför tryckeriet i aug. 1771
upptog titeln »kongliga boktryckeriet». I maj
1773 erhöll F. privilegium att trycka allt, som
utgafs af k. m:t och de offentliga verken. F.
gjorde äfven allt för att förtjäna en sådan förmån.
Han anskaffade de vackraste stilar och
det bästa papper samt vinnlade sig om ett utmärkt
tryck, så att de alster, som utgått från
hans tryckeri, ännu i dag utgöra en heder för
svenska boktryckerikonsten. Äfven för tidningspressens
höjande sökte han verka genom utvidgandet
af den för sin tid goda redaktionen af
Stockholms Veckoblads senaste årgångar 1774–1779.
Han afled i Stockholm d. 1 dec. 1782.
Gift 1762 med Elsa Momma, född d. 14
dec. 1744, ett vittert och ansedt fruntimmer, af
hvars hand man äger tryckta åminnelsetal i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
