- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:354

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fougt, Henrik - Frænkel, Knut - Franc, Ulrik Gustaf - Franck, Maria Kristina - Francken, Georg Wolfgang von - Franckenius (Franck), Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Amaranterorden öfver fruarna Schröderheim och
Théel och som efter mannens frånfälle med
ovanlig skicklighet förestod K. tryckeriet ända
till i aug. 1811, då sonen öfvertog tryckeriet.
Fru F. afled vid Mariefred 1826.


Frænkel, Knut, ingenjör, deltagare i Andrées
ballongfärd till Nordpolen. Född
187O i Karlstad. Föräldrar: majoren
vid väg- och vattenbyggnadskåren
Anders Fredrik Thim
Frænkel
och Laura Fredrika
Löfgren
.

F. tillbringade sin
uppväxttid i Norrland och utbildade
sig till skicklig skytt, skidlöpare
och fotgängare. Efter aflagd studentexamen
genomgick han Tekniska högskolans 4-åriga
kurs för civilingenjörer samt vid fortifikationen
kursen för inträde i väg- och vattenbyggnadskåren,
hvarefter han blef anställd vid statens järnvägsbyggnader
i Norrland. Det var helt säkert med
glädje den djärfva unge mannen deltog i Andrées
nordpolsexpedition (se Andrée!), hvilken, efter
allt att döma, fick ett så sorgligt slut.

Ogift.


Franc, Ulrik Gustaf, ämbetsman, gustavian.
Född d. 16 april 1736. Föräldrar: lagmannen
Johan Franc och Elsa Kristina von Beijer.

Efter slutade akademiska studier blef F. 1758
kopist och 1760 kanslist i k. kansliet och utrikesexpedition,
1762 legationssekreterare i Haag,
1773 förste sekreterare i presidentskontoret och
1776 presidentssekreterare. Hans grundliga kunskaper
och spirituella väsen förde honom snart
i närmare beröring med Gustaf III, som medförde
honom på flera resor, bl. a. den långvariga till
Italien och Frankrike 1783–84, hvarefter hans
efterföljande befordringar gingo i rask ordning.
1787 utnämnd till statssekreterare, blef F. den
egentliga ledaren näst konungen af utrikespolitiken,
sedan J. G. Oxenstierna 1789 lämnat sin
befattning med utrikesangelägenheterna, och samtidigt
efter rådsinstitutionens afskaffande själfskrifven
ledamot af rikets allmänna ärendens
beredning.

Men efter Gustaf III:s död började
F:s lyckas sol gå ned. Liksom de öfriga
gustavianerna skildes han från handläggningen
af de viktigare statsärendena, dock bibehållande
sin 1791 erhållna plats som öfverpostdirektör. I
den Armfeltska sammansvärjningen kunde han
ej direkt öfverbevisas om aktivt deltagande, men
hans med A. förda brefväxling föranledde dock
hans aflägsnande från sin befattning. Sedan
Gustaf IV Adolf blifvit myndig, återfick
dock F. sitt ämbete, från hvilket han 1809 tog
afsked. Led. af Vetensk.-akad. 1791.

Död ogift i Stockholm d. 23 maj 1811.


Franck, Maria Kristina, skådespelerska. Född
d. 2 febr. 1769, anställdes hon som elev vid k. teatern
1784. De stora anlag som skådespelerska, hon
redan från början lade i dagen, framkallade mot
henne en intrig, i hvilken fruarna Marcadet och
Morman och m:ll Löven sägas ha varit särdeles
verksamma, och som gick ut på att uttränga den
farliga medtäflerskan, eller åtminstone så mycket
som möjligt ställa henne i skuggan. Men i den
mån hennes öfverlägsna förmåga fick friare spelrum,
utvecklades hennes sällsporda talang och
fördunklade inom kort icke blott hennes afundsmän,
utan ock öfriga medspelande. De roller, i
hvilka hon företrädesvis lyste, voro: Celestina i
»Korsfararna», Thilda i »Oden», titelrollerna i
Virginia och Johanna af Montfaucon, men
framför allt fru Dorsan i »Den svartsjuka hustrun»,
som tillika var hennes älsklingsroll. De
egenskaper, hvilka i synnerhet utmärkte denna
skådespelerska, voro en djup känsla, kraft, uttryck
och liflighet i spelet och ett stort herravälde
öfver mimiken.

1818 afgick hon från
scenen och antogs 1819 till lärarinna i deklamation
för teaterns elever samt bildade under
de år hon förestod denna plats flera framstående
talanger, bland andra fru Torsslow. Död d. 17
april 1847.

Gift 1808 med gravören Johan
Gustaf Ruckman
.


Francken, Georg Wolfgang von, militär,
kommunalman. Född i Stockholm
d. 26 mars 1827. Föräldrar:
hofmarskalken och öfversten
August Fredrik von Francken
och Kristina Maria Sofia Liljehorn.

Efter genomgången
kurs vid Karlberg utnämndes
F. 1847 till underlöjtnant vid
Andra lifgardet, där han slutligen 1863 utnämndes
till kapten. Vid sitt afskedstagande ur aktiv
krigstjänst 1878 blef han major och 1884
öfverstelöjtnant i armén.

Såsom medlem af
ridderskapet och adeln bevistade han alla ståndsriksdagarna
1853–65. F. var därunder ledamot
dels af stats-, dels af allmänna besvärs- och
ekonomi-utskottet och valdes af adeln 1861, 1864
och 1865 till statsrevisor. Åt sitt lifliga och oegennyttiga
intresse för allmänna angelägenheter gaf
han dock varaktigaste uttryck å det kommunala
området. Stadsfullmäktig i Stockholm alltifrån
denna institutions begynnelse 1863 till sin
död, togs han flitigt i anspråk för olika kommunala
uppdrag och var bl. a. verkställande direktör
för Tyskbagarebergens aktiebolag och för det af
detsamma utförda arbetet Carl XV:s port, nitälskade
kraftigt för skolungdomens vapenöfningar
m. m., öfverallt gifvande exempel på en god
medborgerlig anda. Af trycket har F. utgifvit
flera matriklar, bl. a. 1883 en historik och matrikel
öfver Stockholms stadsfullmäktige.

Död ogift i Stockholm d. 9 sept. 1891.


Franckenius (Franck), Johan, läkare, botaniker.
Född i Stockholm d. 25 jan. 1590. Föräldrar:
handelsmannen Matthias Franckenius
och Anna Rostorpia.

Vid pestens utbrott i
Stockholm skickades F. till några anförvanter i Rostock,
där han efter idkade studier blef student 1610.
Han vistades därefter än vid det ena och än
vid det andra af Tysklands universitet och promoverades
vid något af dem till filosofie doktor.
Den medicinska graden vann han däremot aldrig.

1622 återkom F. till Sverige och utnämndes
1624 till e. o. och fyra år därefter till ordinarie
medicine professor i Uppsala. I följd af den omreglering,
medicinska undervisningen nyss förut
undergått vid Uppsala högskola, erhöll F. på
sin del att föreläsa i botanik och anatomi. Båda
delarna mötte dock stora hinder, dels emedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free