- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:369

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Frölich, Carl Gustaf - 2. Frölich, Eva Margareta - 3. Frölich, David Fredrik - Fröman, Nils August

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1678, tillsammans med den andre kommendanten
öfverste F. von Börstel, fästningen mot Gyldenlöwes
anfall och gjorde alla dennes planer om
intet. Utnämnd till kommendant i Malmö 1679
introducerades han 1682 på svenska riddarhuset
och blef på ett år 1693 generalmajor och landshöfding
i Västernorrland, Jämtland och Herjedalen.
Såsom guvernör i Riga, dit han förflyttades
vid ryska krigets början 1700, utnämndes
han till generallöjtnant och friherre, och befordrades
1704 till general af infanteriet. Följande
året k. råd och president i Dorpts hofrätt, upphöjdes
han 1706 till grefve och dog i Stockholm
1714.

F. var på sätt och vis en svärmare,
som gick helt upp i Carl XII. Efter Pultava
ville han, att kungen för krigets fortsättande
skulle använda bankens både pengar och panter.
Här och flotta trodde han skola kunna lifnäras
genom torkad fisk, som skulle erhållas genom
böner till Gud.

Gift 1: med Plantina Margareta
Bengtsdotter
och 2: med Beata Kristina
Cronström
.


2. Frölich, Eva Margareta, religionssvärmerska.
Födelseåret obekant; den föregåendes syster.

Eva Margareta F. gifte sig i Riga med en
svensk öfverste, hvilken hon likväl öfvergaf, och
uppträdde 1684 i Stockholm, såsom lärarinna i
en ny väfningsmetod, men egentligen för att kunna
verka som profetissa och botpredikerska.

Carl XI, som just ej var svag för spådomar, förkunnade
hon, att han med Danmarks tillhjälp skulle
förstöra påfveväldet, intaga det heliga landet,
uppbygga Jerusalem, upprätta Kristi tusenåriga
rike och slutligen härska öfver hela kristendomen.
Ehuru hennes profetior voro tämligen
oskyldiga och mera vittnade om en rubbad sinnesförfattning
än någon divinationsförmåga, behandlades
hon dock af myndigheterna med en
oförklarlig hårdhet. Inkallad för Stockholms
stads konsistorium, uppträdde hon i gröna och
hvita kläder, såsom tecken af sin oskuld, vidhöll
sina förutsägelser och insattes i fängelse. Då
man under fängelsetiden tyckte sig hos henne
förmärka verkliga tecken till galenskap, blef
hon frigifven. Men då hon fortfor att profetera
och förutsäga en mängd saker, uppkallades hon
1684 inför hofrätten och förvisades, efter en
kort rannsakning, ur riket. Hon begaf sig då
öfver Lübeck till Hamburg, där hon började i
tryckta skrifter sprida sina villomeningar. Då
hon äfven härifrån blef fördrifven, ställde hon
kosan till Amsterdam, där ett friare fält öppnade
sig för hennes profetiska ifver. Här fortsatte
hon sin förra verksamhet och utgaf under
de fyra år, hon här uppehöll sig, en mängd
skrifter på holländska och tyska, af hvilka en:
Sechs Lieder gemacht auf die gottlosen Consistor-Priester
in Stockholm, die mich verfolgten
ums ihres verfluchten Beichtgeldes willen
,
var riktad mot prästerskapet och konsistorium i
Stockholm.

Återkommen till Sverige, upphämtades
hon genast inför hofrätten och dömdes
till lifstids fängelse, men dog kort därefter 1692.


3. Frölich, David Fredrik, skriftställare, riksdagsman.
Sonsons sonson till F. 1. Född på
Degeberg i Västergötland d. 14 aug. 1788. Föräldrar:
ryttmästaren, grefve Adolf
Fredrik Frölich
och Hedvig
Eleonora Hummelhjelm
.

Sedan
F. aflagt hofrätts- och kansliexamina
i Uppsala 1808–1809,
blef han 1813 adjungerad led.
af Göta hofrätt, men drog sig
snart från tjänstemannabanan.
Vid riksdagarna 1815 och 1818 började F. sin
parlamentariska bana, ehuru det egentligen var
vid riksmötet 1828–30, som han först framträdde
med deciderad politisk färg: den själfständiga
oppositionens. Han deltog därefter i
alla riksmöten, ända till 1860, oaflåtligt ordande
för frihet, upplysning och gagnliga inrättningar,
och bidrog äfven personligen till stiftande af en
och annan sådan, såsom Hillska skolan på Barnängen,
Värmlands privatbank, m. m. Vid 1834–35
års riksdag var han ordf. i bankoutskottet.

Men F. var ej blott en det muntliga ordets
man. Äfven som författare bearbetade han flitigt,
dels i särskildt utgifna broschyrer, dels i
tidningarnas spalter, samtidens konstitutionella
och finansiella frågor. Af hans skrifter anföra
vi: Hvad är att göra? eller rådplägningar
om rätt och reform
(tills. med J. D. Ahlberg,
1843); Korta uppsatser rörande penningväsen
och banksystem
1844, Sketch of a Plan for
the Reform of the Laws and regulations
resp. Money and Currency
1855, Fortsatta
försök till karakteristik af den svenska nationen
och dess statsskick, åtföljda af förslag
till ny grundlag
1857. Mot slutet af sin lefnad
utbytte han pennan mot penseln och blef en passionerad
målare, flyttade från Sverige till Italien,
bodde någon tid i Rom och dog i Livorno d. 2
april 1862.

Gift 1817 med Karolina Kristina
Cederström
.


Fröman, Nils August, justitieombudsman.
Född på Thyfors bruk i Säfsnäs
socken af Dalarne d. 27 mars
1816. Föräldrar: d. v. kyrkoherden
i nyssnämnda socken Carl
Olof Fröman
och Sara Eleonora
Arnberg
.

F. inskrefs som student
i Uppsala 1836 och aflade
därstädes juris utriusque kandidatexamen
1843. Såsom sökande till en adjunktur
i juridiska fakulteten vid samma universitet
utgaf och försvarade han 1844 en akademisk
afhandling: De jure retractus gentilitio, Part.
I–V
, och ingick året därefter i tjänstgöring
i hufvudstadens rättegångsverk. 1846 antagen
till notarie hos den då sammanträdande representationskommittén,
och följande året anställd
som notarie i bondeståndet, hvilket förtroende
förnyades vid den nästföljande riksdagen, kallades
han i mars 1848 af den då nyss utsedda
justitieombudsmannen Theorell till sekreterare i
justitieombudsmans-expeditionen, i hvilken befattning
F. fortfarande bibehölls af Theorells efterträdare.
Vid 1859–60 års riksdag förordnad
till bondeståndets sekreterare, valdes han i början
af sistnämnda år till suppleant åt justitieombudsmannen.

Då justitieombudsmannen
Wester under ämbetsresor i aug. 1861 plötsligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:09:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free