- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:370

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fröman, Nils August - Frösslind, Kristina Elisabet - Fröst, Per Axel - Fuchs, Rutger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

aflidit, inträdde F. i utöfning af nämnda ämbete,
hvartill han städse omvaldes till och med 1884.

1866–82 ledamot af riksdagens första kammare;
1867 förordnad till ordförande i kommittén
till ordnande af häradsrätternas arbetssätt
och 1873 ordförande i kommittén för verkställande
af ny reglering af häradshöfdingarnas löneförmåner.

F:s tryckta arbeten utgöras förutom
af ofvannämnda akademiska afhandling och en
öfversättning af densamma under titel: Anmärkningar
vid Bördsrätten
1846 af Justitieombudsmannens
embetsberättelser
. Död å sitt landtställe
å Värmdön d. 14 aug. 1888.

Gift 1848 med Teresia Carolina Löwenhjelm.


Frösslind, Kristina Elisabet, skådespelerska.
Född d. 27 febr. 1793.

Vid elfva års ålder intagen i K. teaterns
sångskola, erhöll hon sin
första musikaliska bildning under
ledning af teaterns »informationsmästare»
A. Stieler. Vid aderton
års ålder uppträdde hon först
i en större roll på scenen och
gjorde en utomordentlig lycka i framställningen
af Cendrillon. Efter någon af de första representationerna
hade en recensent i »Journal för
litteraturen och theatern» vågat framställa några
anmärkningar mot hennes spel, hvarjämte ett
par af hennes kamrater tillställt en intrig för
att motarbeta och förödmjuka den firade skådespelerskan.
Hennes många beundrare togo dock
hennes parti och den polemik, som härom uppstod
i tidningarna, slutade, liksom demonstrationerna
i teatersalongen, med m:lle Frösslinds
fullständiga seger. Händelsen ansågs emellertid
af den betydenhet, att de flesta hithörande tidningsuppsatser
utgåfvos från trycket i en särskild
samling och tillägnades henne under titeln
»Cendrilloniana».

Af öfriga roller, i hvilka
hon firade triumfer, nämnas: Antigone i »Oedip»,
Doristella i »Griselda», Amelina i »Leheman»,
Zerlina i »Don Juan» och framförallt titelrollen
i »Fanchon eller Lyrspelerskan».

1834 erhöll
hon afsked från K. teatern, men inträdde åter
efter ett par år såsom »interimspensionär».
Dock användes hon därefter sällan, och icke
annat än i några obetydliga talroller.

Död i Göteborg d. 24 okt. 1861.

Gift 1813 med
premiersångaren, hofkamreraren Carl Gustaf
Lindström
, från hvilken hon blef skild, hvarefter
hon kallade sig fru Frösslind.


Fröst, Per Axel, homilet, musiker. Född d.
5 aug. 1802, i Indals socken af
Medelpad. Föräldrar: kronolänsmannen
Nils Fröst och Clara
Catharina Oldberg
.

Student i Uppsala 1822 aflade F. först
dimissionsexamen och lät prästviga
sig 1825, hvarefter han
absolverade filosofie kandidatexamen
och promoverades till filosofie doktor
1827.

Under sin vistelse i Uppsala väckte
han allmän uppmärksamhet med sin härliga
röst, som blifvit utbildad af Hæffner. Denna
lyckliga gåfva, i förening med ett ståtligt yttre
och framstående skicklighet såsom predikant,
beredde honom en ovanligt snabb befordran, sedan
han 1828 blifvit anställd i hufvudstaden såsom
pastorsadjunkt i Jakobs och Johannis församlingar;
1829 antagen till vice notarie i hofkonsistorium,
kallades han året därefter till ledamot
af Musikaliska akademien och utnämndes
1831 till e. o. hofpredikant.

Teol. adjunkt
vid krigsakademien på Karlberg och komminister
i Solna s. å., befordrades han 1832 till
regementspastor vid Södermanlands regemente
och blef teol. lektor och slottspastor på Karlberg
1833.

Kyrkoherde i Solna sistnämnda
år, förflyttades han 1839 som kyrkoherde till
Arboga samt utnämndes till kontraktsprost 1841.
Två år därefter kallad till fjärde profpredikant
i Jakobs och Johannis församlingar, erhöll han
vid valet de flesta rösterna och utnämndes till
kyrkoherde 1843.

Död d. 9 april 1853.

Som predikant var F. högt uppburen. Vänlig
och människoälskande, använde han sin sällsynta
musikaliska talang icke blott att sprida glädje
och behag inom sällskapslifvet, utan som ett medel
vid offentliga musiktillställningar att skaffa
den hungriga bröd och bereda värnlösas uppfostran.

Gift 1: 1832 med Carolina Kristina
Bruse
och 2: 1844 med Maria Sofia Ottiliana
Sjöstedt
.


Fuchs, Rutger, krigare, ämbetsman. Född i
Malmö d. 2 april 1682. Föräldrar:
kommendanten därstädes
öfverstelöjtnanten Kristian Fuchs
och Susanna Eleonora Leijonsten.

Af naturlig böjelse för
faderns stånd ingick F. 1699 som
förare i livländska armén och
var fem år därefter kapten. Då
Stenbock 1712 med sin här gick öfver till Tyskland,
anförde F. som öfverstlöjtnant Dalregementet,
var i slaget vid Gadebusch med detta placerad
på vänstra flygeln samt bidrog genom sin
tapperhet och väl verkställda rörelser i väsentlig
mån till den för svenskarna ärofulla segern. Vid
slutet af bataljen sammanträffade han med en
dansk öfverste Glasenap, hvilken han med egen
hand nedlade, sedan han likväl själf erhållit sex
sår och fått ena benet krossadt af en muskötkula.
Efter drabbningens slut upptagen från valplatsen,
fördes han jämte de andra sårade till Wismar
och måste under ett helt år gå på kryckor. Så
snart han blifvit någorlunda återställd, återvände
han till Sverige och deltog med konung Carl i
det första anfallet mot Norge. Här slog han
en betydlig dansk styrka vid Gilleråsen, betäckte
svenska härens återmarsch öfver Glommen och
befordrades för sitt välförhållande till öfverste
och chef för Dalregementet samt adlades 1716
med bibehållande af sitt gamla namn. Efter
första angreppet på Fredrikshald – där hans
klokhet och tapperhet tillvunno honom konungens
odelade bifall, – förflyttades F. som öfverste till
Södermanlands regemente, hvars chef, öfverste
Schlippenbach, vid det nämnda anfallet stupade
utanför fästningens murar. Vid ryssarnas landstigning
och härjningar på svenska kusten 1719
var F. den ende, som gjorde fienden något allvarsammare
motstånd, och fördref, med endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free