- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:382

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geete, Erik - Gegerfelt, von - 1. Gegerfelt, Herman Georg von - 2. Gegerfelt, Carl Fredrik Viktor von - 3. Gegerfelt, Vilhelm von - Geijer - 1. Geijer, Bengt Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

innehafvande syssla vara grefve Magnus Brahes underlagsman
i Uppland 1628.

Två år därefter
befordrad till borgmästare i Stockholm, blef han
sedermera assessor först i Göta och sedan i Svea
hofrätt och var vice president i Åbo hofrätt 1640–45.

Död i början af 1650-talet.

G. var
en för sina kunskaper och ämbetsmannaskicklighet
högt ansedd man. Såsom författare har
han efterlämnat tvenne afhandlingar: Oratio de
bello recte instituendo
1608 och Oratio de studio
sapientiæ
1611, hvarjämte han skrifvit en
sedermera tryckt berättelse om den ofvannämnda
beskickningen till Danmark.

Gift 1: med Kristina
Bengtsdotter
, 2: 1625 med Märta Bock till
Näs och 3: med Botilda Månesköld till Seglinge.


Gegerfelt, von. Ättens förste kände stamfader
var kaptenen Per Andersson Geggen, hvilken
sannolikt var af utländsk härkomst och lefde i
Sverige å 1500-talet. Hans sonson, kaptenen Samuel,
adlades 1674 under namnet von Gegerfelt.


1. Gegerfelt, Herman Georg von, jurist, riksdagsman.
Född i Göteborg d. 16
aug. 1817. Föräldrar: majoren
Adolf Fredrik von Gegerfelt och
Anna Ulrica Gyllenhaal. Student
i Uppsala 1834, blef G.
1839 fil. d:r och 1841 jur. kand.
samt började 1842 tjänstgöra i
Göta hofrätt, där han 1853 utnämndes
till assessor, 1869 till hofrättsråd och
1878 till president, hvilken post han beklädde
till 1883. Vid Uppsala universitets jubelfest
1877 blef G. juris hedersdoktor.

Han bevistade
ståndsriksdagarna 1850–51, 1856–58
och 1865–66 samt var vid den sista ordf. i
expeditionsutskottet. 1866 valdes han af Jönköpings
läns landsting till ledamot i Första
kammaren, där han satt till och med 1879,
då han drog sig tillbaka. Han var under
denna tid ledamot af dels konstitutions- (1871–72),
dels lagutskottet (1867–70 och 73–79),
hvars ordf. han var 1873 och 1878–79. G.,
hvars anföranden i lagfrågor oftast voro bestämmande
för Första kammarens beslut, satt äfven
i åtskilliga juridiska kommittéer. Död, ogift, i
Jönköping d. 30 april 1886.


2. Gegerfelt, Carl Fredrik Viktor von, arkitekt.
Född d. 6 maj 1817 i
Jönköping; den föregåendes syssling.
Föräldrar: öfverstlöjtnanten
Georg Fredrik von Gegerfelt
och Gustava Cecilia Anckarsvärd.

Efter förberedande
studier utnämndes G. 1835 till
underlöjtnant vid Göta artilleriregemente,
hvarifrån han följande året sökte
och erhöll transport till Värmlands fältjägarekår.
Här befordrades han 1843 till löjtnant,
men tog redan året därefter afsked från regementet
och lämnade krigstjänsten alldeles 1845.
G. hade nämligen 1839–41 i Berlin studerat
arkitektur och ville helst ägna sig häråt. Han
bosatte sig i Göteborg, där han 1872 blef stadsarkitekt
och utförde bl. a. 1850 ritningar till
Allm. och Sahlgrenska sjukhuset och 1869 till
Chalmersska institutet, där han 1868–76 var
lärare i husbyggnadskonst, till hospitalet å Hissingen,
till samtliga utställningsbyggnaderna vid
13:e allmänna landtbruksmötet i Göteborg, o. s. v.
G. har ifrat för en nordisk stil och i sina
arbeten visat ett själfständigt kynne.

Gift 1843 med Harriet Johanna Damm.


3. Gegerfelt, Vilhelm von, målare; den föregåendes
son. Född i Göteborg
den 9 nov. 1844. G. studerade
1861–63 vid konstakademien i
Köpenhamn och 1864–65 vid
Akademien för de fria konsterna
i Stockholm, hvaraf han 1872
blef agrée. Han vistades 1866–72
i Düsseldorf samt bosatte
sig sedan i Paris. »Han gjorde studieresor till
Frankrikes nordkust, till Venezia och hem till
Sverige. Han målade vinterstycken och månsken,
franska kustpartier i delikat gråstämning, svenska
utsikter, inloppet till Göteborg, soliga snömotiv
från Uppsala, slaskstämningar från svenska landsbygden,
skidlöpare i vinterkvällens silfverskymning.
Han var jämte Skånberg den första bland
svenskarna, som såg den italienska naturen med
moderna ögon, som där såg annat än den evigt
blå himlen i förmiddagens skarpa solljus, som
äfven när det gällde att måla Italien sökte stämningen
och ej endast formen. Han målade skymningen
öfver lagunerna, månuppgång öfver Venezias
trånga kanaler, sommarnatten behärskad af
en djärf, djupblå botten, stämningar, som varit
helt och hållet främmande för de äldre pilgrimerna
till skönhetslandet. Hans målningar väckte uppmärksamhet
för deras själfständighet i uppfattningen
och deras frihet från schablon, för penselföringen,
smidighet och liflighet, färgens glans
och djup och stämningens lokaltrohet.»

Gift 1: 1871 med Vilhelmina Karolina Fogelberg;
2: 1883 med Gunhild Amanda Baalack.


Geijer. Denna i såväl vår odlings- och lärdomshistoria
som å bergshandteringens område
frejdade släkt härstammar från Tyskland och
var en af de många, som under Gustaf II Adolfs
tid inflyttade för upphjälpandet af svenska bergsbruket.


1. Geijer, Bengt Gustaf, bergsbruksidkare.
Född på Stora Bohr i Lindes
socken af Örebro län d. 11 mars
1682. Föräldrar: brukspatronen
Kristoffer Geijer och Engelborg
Carlberg
.

Efter att någon tid
vistats som student i Uppsala och
därefter tjänstgjort som bruksbokhållare
och arrendator å skilda
håll, nedsatte sig G. 1720 å Uddeholm och begynte
i en nästan obebodd ödemark anlägga hyttor
och stångjärnshamrar, hvilkas tillverkning före
hans död uppgick till flera tusen skeppund. De
afröjda skogsmarkerna förvandlades till åkerfält;
hemman, torp och lägenheter anlades på lämpliga
ställen, och slutligen kunde han af sina från
skogsroten upptagna nyodlingar årligen inhösta ett
par tusen tunnor spannmål. De bruk och egendomar,
hvilka genom hans arbetsamhet uppstått
så godt som i vildmarken, gjordes af G. till ett
slags fideikommiss, som efter hans död skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 19:37:14 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free