- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:385

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Geijerstam, Gustaf af - 2. Geijerstam, Karl Johan af - Geisler, Johan Tobias - 1. Gelhaar, Fredrika Mathilda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

G. först gjorde sig bemärkt i vidare kretsar som
en verklig begåfning, hvilken förmådde gifva lefvande
bilder ur lifvet. Oförfärad och energisk
kämpade G. för sina litterära och i öfrigt frisinnade
åsikter i pressen och äfven genom de
studier och kritiker, som han utgaf i bokform,
Ur samtiden 1883, hvarjemte han redigerade de
under medverkan af dåtidens »Unga Sverige»
1885 och 1886 utgifna »Revy»-erna.

G:s författareskap
är för öfrigt i hög grad mångsidigt.
Utom kortare berättelser och vers har han skrifvit
långa realistiska romaner samt har äfven med
framgång odlat den dramatiska genren. Hans
bondepjäser höra förvisso till de bästa, som finnas
i den svenska teatern, och hans lustspel präglas
af godlynthet och kvickhet. På de senare
åren har den förut så strängt realistiske författaren
anslagit andra strängar än i sin ungdom, i
det att han, att börja med, utgaf några arbeten,
hvari det mystiska spelar en stor roll. Realism
och naturalism tycktes icke längre tillfredsställa
honom, utan sökte han psykologiskt framställa
själslifvets mera dunkla gåtor. Dessa arbeten
bilda en öfvergång till ett par arbeten, hvari
G. söker skildra mystiken i det enkla hem- och
familjelifvet, och hvilka arbeten haft en storartad
framgång i bokhandeln. Kritiken har dock
delvis funnit, att författaren här framlagt sina
egna förhållanden i alltför osofrad form, utan
att först låta dem undergå en förvandling i den
konstnärliga smältdegeln.

En uppräkning af
G:s förnämsta verk ter sig på följande sätt: Erik
Grane
, en »uppsalaroman», 1885, Pastor Hallin
1887, Tills vidare 1887, Kronofogdens berättelser
1890, Satirer och drömmar 1892, Stockholmsnoveller
1892, Medusas hufvud 1895, Mina
pojkar
1896, Kampen om kärlek 1896, Vilse i
lifvet
1897, Det yttersta skäret 1898, Äktenskapets
komedi
1898, Samlade allmogeberättelser
1898–99, Lyckliga människor 1899, Boken om
Lille Bror
1900, Kvinnomakt 1901, Nils Tufveson
och hans moder
1902, teaterstyckena: Svärfar
1888, Aldrig i lifvet! 1891, Andras affärer
1892, Per Olsson och hans käring 1894, Lars
Anders och Jan Anders
1894, Förbrytare
1894, Sascha 1896, Stiliga Agusta 1900. Broschyrerna
och de sociala arbetena Hvad vill
lektor Personne?
1887, Stridsfrågor för dagen
1888, Kulturkampen i Härjedalen 1891, Nya
brytningar
, litterära föredrag 1894 och med anslag
af Lorénska stiftelsen Anteckningar om arbetareförhållanden
i Stockholm
1894, Anteckningar
rörande fabriksarbetarnas ställning i Marks
härad
1895 och Anteckningar rörande arbetarnes
ställning vid fyra svenska järngrufvor
1897.
Många af hans böcker äro öfversatta till främmande
språk. Gift 1: 1885 med Eugenia Sofia
Hortence Valenkamph
; 2: 1902 med Maria Björck.


2. Geijerstam, Karl Johan af,
ingenjör, skriftställare. Född d.
14 aug. 1860 på Jönsarbo; den
föregåendes broder.

Efter 1878
aflagd mogenhetsexamen genomgick
G. 1879–83 Tekniska högskolan
och blef 1886 biträdande
tjänsteman i patentbyrån, där
han 1890 avancerade till ordinarie ingenjör. Då
byrån 1893 omorganiserades till patent- och registreringsverket,
utnämndes G. till byråingenjör.
G. var en mångsidigt bildad man, som med intresse
deltog i sin tids andliga rörelse och kämpade
under 1880–talet vid sin broders sida i tidningar
och tidskrifter för »det unga Sveriges»
idéer. Samtidigt var han verksam som föreläsare
i nationalekonomi vid Stockholms arbetarinstitut,
hvilka föreläsningar 1885 utgåfvos i bokform
under titeln: Nationalekonomikens grundläror,
ett arbete, som genom sin klara och populära
framställning kommit till användning som
lärobok i praktiska tillämpningsskolor.

Mest bekant gjorde sig G. i de senare åren genom
sin energiska och talangfulla kamp mot teosofien,
som han angrep i Hypnotism och religion 1890,
Modern vidskepelse 1892, Den afslöjade Isis
1897, i hvilka arbeten denna lära framställdes som
grundad på vidskepelse och bedrägeri. Helt naturligt
föranledde detta en hetsig polemik mellan G.
och teosoferna.

I hög grad litterärt intresserad
utgaf han äfven 1893 Leo Tolstoy. Efter hans
efter en kort sjukdom den 9 febr. 1899 inträffade
död utgåfvos hans Efterlämnade skrifter.

Gift 1888 med Matilda Beata Benedictsson,
styfdotter till fru V. M. Benedictsson (se sid. 68).


Geisler, Johan Tobias, vitterhetsidkare. Född
i Stockholm den 20 febr. 1683. Föräldrar:
handlanden och brukspatronen Kristian Geisler
och Barbara Lawe.

Vid tretton års ålder
blef G. student i Uppsala, där han icke blott
med ovanlig flit lade sig på tidens klassiska och
humanistiska studier, utan äfven förvärfvade sig
stor färdighet i musik, fäktkonst och porträttmåleri.

Med grundliga kunskaper i naturvetenskaperna,
särskildt i hvad som rörde växterna,
erhöll han af O. Rudbeck det hedrande
förtroendet att biträda honom vid ordnandet af
universitetets växtsamlingar.

Hemkommen till
fäderneslandet från Bremen, dit han som guvernementssekreterare
åtföljt frih. Nils Gyllenstierna,
ingick han 1711 i bergskollegium, hvarest han
efter tre års tjänstgöring befordrades till markscheider
i Falun.

Död därstädes d. 29 maj
1729, af sorg öfver förlusten af sin hustru Emerentia
Sohlberg
. Med sina öfriga talanger förenade
G. en rätt lycklig förmåga såsom skald,
och vann däri stort pris af sin samtida. Hans
vittra småskrifter, förr delvis intagna i Carlesons
och Sahlstedts samlingar, finnas i Hansellis saml.
4:de delen.


1. Gelhaar, Fredrika Mathilda, sångerska,
skådespelerska. Född i Stockholm
d. 3 sept. 1814. Föräldrar:
oboisten vid k. hofkapellet Kristian
Fredrik Ficker
och Johanna
Charlotta Widerberg
.

Hon anställdes vid fjorton års
ålder såsom elev vid k. teatern
och debuterade i november 1828
såsom Johanna i dramen »Testamentet». Hennes
af naturen starka, böjliga och välklingande
sångröst utbildades under flitig öfning af hofsångaren
I. A. Berg, hvarefter hon 1834 engagerades
vid förenämnda scen såsom lyrisk skå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free