- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:396

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Gothus, Laurentius Petri - 2. Gothus, Laurentius Paulinus - Gottlund, Carl Axel - Gottman, Lorens

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mot liturgien och mot papismen, hvilka i otaliga
afskrifter spredos öfver landet. Genom ett företal
till liturgien 1576 lät G. emellertid förstå,
att han gillat liturgien.

Själf fick han dock
ej länge lefva och verka i denna riktning. Han
dog nämligen d. 12 febr. 1579, såsom det
berättas, af samvetsoro öfver sin beredvillighet
att ingå på konungens liturgiska sträfvanden.


2. Gothus, Laurentius Paulinus, ärkebiskop.
Född i Söderköping d. 10 nov.
1565; den föregåendes brorson.
Föräldrar: smeden Påfvel Pedersson,
som någon tid äfven var
stadens borgmästare, och Karin
Pedersdotter
.

G. blef lärjunge
och 1587 medlärare vid det af
Johan III uprättade stockholmskollegiet
samt reste 1588 till tyska universitet och
vann 1592 fil. magistergraden i Helmstedt. Följande
år blef han professor i logik vid Uppsala
universitet, hvilken professur han 1594 utbytte mot
professuren i astronomi. Fem år senare vigdes
han till präst af ärkebiskopen Abr. Angermannus
och höll år 1600 den 22 jan. den första magisterpromotionen,
hvarvid sju studerande blefvo magistrar
och femton baccalaurei. S. å. blef han
teologie professor och därjämte universitetets
förste rektor.

År 1606 skulle han bli biskop
i Västerås. Men då han råkat ådraga sig Carl
IX:s onåd, måste han utbyta biskopsstolen mot
pastorsämbetet i den torftiga Näs socken i Uppland,
där han likväl endast stannade i två år.
Genom ett utgifvet arbete »om kometerna»,
hvilket han dedicerade till konungen, återvann
han fullkomligt dennes ynnest och utnämndes 1608
till biskop i Skara och 1609 till innehafvare af
Strengnäs biskopsstol.

Bland företag, dem han
under sin tjuguåttaåriga verksamhet härstädes
dels själf utförde, dels kraftigt befordrade, var
inrättandet af ett gymnasium, det första i riket,
och anläggandet af ett eget boktryckeri, hvilket
han för det mesta själf sysselsatte med egna arbeten.

Sjuttiotvå år gammal flyttades han härifrån
till ärkebiskopsstolen i Uppsala. Oaktadt
sin höga ålder undandrog han sig likväl inga af
de plikter, hans nya ämbete ålade honom, och
förrättade till och med visitationsresor högt upp
i Lappmarken.

Han afled d. 29 nov. 1646
och begrofs i Strengnäs, ett ställe, hvarvid hans
käraste minnen voro fästa.

G. deltog i politiska
värf vid några riksdagar samt som legat till
Finland 1599 och till Livland 1608. Hans vetenskapliga
skrifter präglas af rik inbillningskraft
och en utmärkt form. Många djupa tankar, framställda
på ett öfvertygande sätt, påträffas i dem.
Hans flesta skrifter höra till religionsundervisningen.
G. brukade äfven sin penna till en ständig
kamp mot aristotelismen till försvar för
Ramus’ system, häfdande att all hednisk filosofisk
sedelära vore ett oting, sedan den kristna
moralteologien finnes till.

Gift 1: 1594 med
Katarina Olofsdotter och 2: 1624 med Brita
Eriksdotter
. Hans barn blefvo adlade med namnet
Olivecrantz.


Gottlund, Carl Axel, »svenska finnarnas apostel».
Ehuru född och bosatt på andra sidan
Bottenhafvet, har G. i Sverige
så länge och nitiskt verkat för
en hel folkklass, skogsfinnarnas
förbättrade ställning, att vi ej
tveka att inrymma hans bild i
detta arbete.

Han föddes i
Strömfors prästgård i Nylands
län d. 24 febr. 1796. Föräldrar:
d. v. vice pastorn, sedermera kyrkoherden i Jockas,
Matthias Gottlund och Ulrika Sofia Orræus.

Efter att ha genomgått Borgå gymnasium blef
G. student i Åbo 1814 och öfverreste 1815 till
Sverige, där han 1816 lät inskrifva sig som studerande
vid Uppsala universitet. Redan från
ungdomen med kärlek fäst vid finska språket
och det finska landets sagominnen, runosånger
och folksägner företog han 1817 en fotvandring
genom Gestrikland, Helsingland, Herjedalen, Dalarna
samt Värmland, för att uppsöka där sedan
längre tid tillbaka bosatta finska kolonier och
uppteckna hvad som möjligen blifvit räddadt af
forntidsminnen. Fyra år senare fortsatte han
sina vandringar genom Gillbergs, Nordmarks,
Jösse, Fryksdals och Älfdals häraders finnbygder
i Värmland samt genom Solöer och Audalen upp
till Elfverums och Trysilds »finnskover» i Norge.
Under dessa resor hade G. lärt känna den finsktalande
befolkningens låga ståndpunkt i religiöst
och socialt hänseende, men tillika kommit under
fund med, att detta till god del härledde sig af
det styfmoderliga sätt, på hvilket finnarna af
svenskarna i all tid blifvit behandlade. Han fattade
då ett beslut att blifva sina stamfränders
apostel, förespråkare och försvarare hos svenska
regeringen och fullföljde detta med en viljekraft
och en framgång, som, när man tager i betraktande
de fördomar, hinder och motstånd han hade
att bekämpa, väl kan kallas ovanlig.

År 1839 utnämndes han till lektor vid Alexandersuniversitetet
i Helsingfors och förordnades genom ett
särskildt reskript af s. å. att förestå translatorsbeställningen
i finska språket därstädes. En stor
del af hans arbeten, de flesta på finska, hafva
utgått ifrån eller stå i samband med hans mission
såsom finskhetens målsman i Sverige. I yngre
år lämnade han några versifierade bidrag till
»Poetisk Kalender» samt »Kalender för Damer».
G. flyttade 1826 till Stockholm, men 1834 åter
till Finland.

Redan 1818 utgaf han en första
afhandling och en tryckt samling finska fornsånger,
som sedan följdes af både gamla och
moderna sånger. 1828–29 utkom första delen
af Karlavagnen, hvari han sökte begynna en
vetenskaplig litteratur på finska. Sedermera
trädde han i skuggan för Lönnrot och Castrén;
han ansåg sig tillbakasatt, isolerade sig från de
öfriga i den finska litteraturens tjänst, och de
arbeten, han utgaf, röra sig egentligen om honom
själf. G. utgaf äfven ett par tidningar. Död i
Helsingfors d. 20 april 1875.

Gift med Charlotta
Fredrika Augusta Brink
.


Gottman, Lorens, konstmålare. Född i Stockholm
1708.

Efter genomgångna lärlings- och
gesällår blef G. mästare i målareämbetet 1731,
bisittare 1741–46 och afled i sin födelsestad d.
16 febr. 1779.

Han var ej blott ansedd som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free