- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:398

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Graffman, Hans - Grafström - 1. Grafström, Anders Abraham - 2. Grafström, Thor Fritiof - Graman, Sebald Hartman von - 1. Granberg, Per Adolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett femtiotvåårigt lyckligt äktenskap med Fredrika
Beata Hedenström
hade G. haft ett enda
barn, en son, som dog vid elfva års ålder. I
hans ställe gjorde de sörjande föräldrarna bl. a.
fattiga studerande af Södermanlands landskap
vid Uppsala akademi, Strengnäs gymnasium och
stiftets trivialskolor till sina arfvingar, genom de
ansenliga summor, som anslogos till stipendier
vid dessa läroverk.


Grafström, svensk släkt, härstammande från
Gräfte by i Stöde socken af Medelpad. Efter
denna by antogs namnet å 1700-talet af rådmannen
i Hudiksvall Anders Grafström.


1. Grafström, Anders Abraham, skald. Född
d. 10 jan. 1790 i Sundsvall. Föräldrar:
grosshandlaren därstädes
Abraham Grafström och Maria
Magdalena Lochner
.

I Uppsala,
där G. 1809 blef student,
vann han efter sex års studier
lagerkransen 1815, förordnades
1819 till biblioteksamanuens och
blef 1820 docent i fäderneslandets historia. Året
därefter mottog han det historiska lektoratet vid
krigsakademien på Karlberg, hvilken befattning
han innehade något mer än tio år, under hvilka
han erhöll prästerlig ordination 1830 och utnämndes
till e. o. hofpredikant 1831. År 1832 lämnade
G. hufvudstaden och Karlberg, såsom utnämnd
lektor i historia vid gymnasium i Hernösand;
erhöll professors titel och befordrades
1835 till kyrkoherde i Umeå.

Utmärkelser
och förtroendevärf, som sedan kommo honom till
del, voro: en fåtölj i Svenska akademien 1839, teologie
doktorsvärdigheten 1844, fullmakt som kontraktsprost
1849, fullmäktigskap vid alla riksmöten
1840–51 samt ledamotskap i flera lärda samfund.

En större utmärkelse än de nämnda
beredde sig G. såsom en af våra utmärktare
skalder. Som sådan uppträdde han först 1817
med åtskilliga sånger i Stockholms-Posten och
Atterboms Poetisk Kalender, där signaturen
»Gfm» redan från början tillvann sig allmänhetens
bifall och fäste uppmärksamheten vid författaren.
Några år senare, 1823, eröfrade han
Svenska akademiens dubbla stora pris för sin
sång med anledning af d. v. kronprinsens och
kronprinsessans förmälning. 1826 utgaf han första
samlingen af sina Skaldeförsök och lämnade, ehuru
i annan form, ett annat utmärkt galleri i den
ypperliga texten till Forssells välbekanta planschverk:
Ett år i Sverige 1827–35.

1832 utkom
andra häftet af hans Skaldeförsök och följdes
efterhand af Sånger från Norrland 1841, Nya
Sånger från Norrland
1848, Jul-liljor 1851
m. m.

Till hans vittra skrifter kan äfven räknas
den utmärkta teckningen af F. M. Franzén,
som åtföljer sista delen af dennes skrifter. Det
sista arbete G. hade för händer och hvarmed
han afslutade sin skaldebana var redaktionen och
utgifvandet af sina egna Samlade Skaldestycken,
hvilka fullständigt utkommo 1864.

Såsom skald
äger G. i sin milda, välljudande, musikaliskt
stämda lyrik släkttycke med sin svärfader Franzén.

G. afled d. 24 juli 1870.

Gift tvenne
gånger, 1: 1822 med Henrika Elisabet och 2:
1838 med Helena Sofia, båda döttrar af biskop
F. M. Franzén.


2. Grafström, Thor Fritiof, präst, skald. Född
på Karlberg d. 6 april 1827; den
föregåendes son.

G. blef student
i Uppsala 1845 och 1851
filosofie doktor. Prästvigd 1857,
biträdde han till en början vid
själavården i hufvudstaden, men
utnämndes redan 1859 till legationspredikant
i Paris, hvarifrån
han 1863 flyttades till samma befattning i London.
1866 befordrad till kyrkoherde i Klara församling
i Stockholm, utnämndes han 1868 till
teol. d:r och 1872 till konungens öfverhofpredikant
samt blef 1880 ordensbiskop. 1875–83
var han led. af Första kammaren.

Arftagare
till ett ädelt skaldenamn, har G. ånyo inskrifvit
det i vår litteraturhistoria såsom författare till
flera vackra stycken, såsom: Sångens framtid,
Frans Mikael Franzén, elegier, Fjäll-lappen

m. fl., af hvilka det sistnämnda 1861 af Svenska
akademien belöntes med hennes stora pris. 1884
utkom en samling Dikter.

G. afled d. 13
aug. 1883 vid Stocksund nära Stockholm.

Gift 1861 med Heloise Desdemona Hazelius,
dotter af generalmajor J. A. Hazelius (se nedan).


Graman, Sebald Hartman von, vice amiral.
Född i Dorpat d. 16 maj 1699. Föräldrar: assessorn
i hofrätten därstädes Sebald Konstans von
Graman
och Elisabet Maria von Staëlborn.

1728 anställdes G. såsom löjtnant vid svenska
amiralitetet och kommenderades kort därefter på
den expedition, som i Medelhafvet skulle skydda
Sveriges handel för Barbareskstaternas röfverier.
I denna ansträngande tjänstgöring deltog han i
tolf år och kom därunder en gång 1738 i träffning
med fyra sjöröfvaregalärer, hvilka han med
blott elfva mans besättning, efter en fyra timmars
strid, dref på flykten. Under tiden hade
han 1735 blifvit befordrad till kaptenlöjtnant
och utnämndes, efter sin hemkomst, 1741 till
kapten vid amiralitetet. I denna egenskap beordrades
han 1743 att med ett par fartyg eftersätta
och gripa den till döden dömde general
Lewenhaupt, som natten före afrättningen lyckats
undkomma ur sitt fängelse.

1747 befordrades
G. till kommendörkapten, blef 1760 kommendör,
schoutbynacht 1765 och kort därefter
utnämnd till vice amiral.

Död, ogift, i Stockholm
d. 14 maj 1766.


1. Granberg, Per Adolf, skriftställare. Född
d. 17 april 1770 i Göteborg, där
fadern var ämbetsman vid Ostindiska
kompaniet.

Bosatt i
Stockholm i början af 1800-talet
anlade G. tillsammans med Elmén
ett tryckeri, som sedermera såldes
åt Öberg. Han tjänstgjorde
därefter såsom sekreterare på
olika ställen, bland annat sedan 1826 i landtbruksakademien
och afled i Stockholm d. 5 febr.
1841.

Såsom författare var han ovanligt alstringsrik
och genom den riktning, han gaf sin
skriftställareverksamhet, hafva hans arbeten en
viss realitet. Första gången, han egentligen gjorde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free