- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:406

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gripenstedt, Johan August - Gripenstierna, Joel - Groll, Viktor Lennart - Grothusen, Kristian Albrekt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mått utveckla sin oratoriska förmåga, då han
med af rörelse vibrerande stämma i formfulländade
anföranden vädjade till sina ståndsbröders
ädlaste känslor att bringa fäderneslandet
ett offer af sina egna privilegier.

Af hans tal
utkommo 1872 en samling Tal, anföranden och
uppsatser
, af hvilka åtskilliga förut separat utgifvits.
S. å. utkom äfven Ännu ett ord om
ministerkrisen
.

Gift 1842 med Eva Sofia
Charlotta Anckarsvärd
, dotter af öfverste J. A.
Anckarsvärd (se sid. 32).

Sonen, Johan Theodor,
född d. 16 sept. 1851, f. d. ryttmästare vid
lifregementets dragonkår, tillhör från 1891 riksdagens
Första kammare, där han intager en
ganska framskjuten plats, från 1898 medlem af
statsutskottet. Han representerar moderata, men
i motsats mot fadern, protektionistiska tänkesätt.
Gift 1875 med Ebba Eva Wilhelmina Ankarcrona.


Gripenstierna, Joel, ämbetsman. Född i Klockrike
i Östergötland d. 9 april 1637. Föräldrar:
d. v. komministern, sedermera kyrkoherden i Löt,
Petrus Jonæ Drysander och Kerstin Rungia.

Vid föräldrarnas tidiga frånfälle, jämte elfva
syskon, lämnad i torftiga omständigheter, måste
han vid sexton års ålder afbryta sina studier. Han
hade emellertid den lyckan, att snart bli känd af
kronprinsen Carl Gustaf och på hans förord få
anställning i k. kansliet. Såsom civil ämbetsman
antog han enligt tidens sed ett svenskt namn,
eller, rättare, öfversatte faderns grekiska namn
på svenska och kallade sig Ekman. Han följde
därefter Carl Gustaf under hans krig och tillhörde
alltid hans närmaste omgifning; likaså användes
han af förmyndareregeringen vid flera
maktpåliggande värf, bland annat vid fredsfördraget
i Kardis 1661, där fredsdokumentet uppsattes
af hans hand. Året därefter tog han afsked
ur kansliet och anträdde en utrikes resa,
efter hvars fullbordande han l663 utnämndes
till kammarförvant i statskontoret. 1666 anställdes
han som uppsyningsman vid Avesta myntverk
och Garpenbergs kopparverk, blef 1669 direktör
öfver allt kronans kopparväsende samt adlades
s. å. med namnet Gripenstierna.

Dels genom
sitt gifte med Elisabet Hanssen, 1666, en dotter
till bankiren Peter Hanssen i Stockholm, och dels
genom sin indräktiga befattning och en klok förvaltning
af sin egendom, samlade G. en förmögenhet,
så att han inom kort ansågs som den förste
penningmannen i landet. Under åren 1668–80,
då statens tillgångar mer än en gång voro så medtagna,
att penningar fattades till de oundgängligaste
behofven, försträckte han kronan den ena
summan efter den andra, så att hans förskott
på denna tid af tolf år uppgingo till det oerhörda
beloppet af 6,700,500 daler silfvermynt,
motsvarande efter den tidens sädespris två millioner
tunnor spannmål.

1673 utnämndes G. till
riksräntmästare, blef året därefter generaltullförvaltare
öfver stora sjötullen och skall äfven blifvit
lofvad friherrskap, hvilket löfte dock aldrig infriades.
Såsom ett bevis på hans organisationsförmåga
nämnes, att koppartullen, som förut genom
försnillningar nedgått till en obetydlighet,
under hans förvaltning ökades ända till 50,000
daler silfvermynt.

Då 1671 den aderton segel
starka örlogsflottan låg infrusen vid Dalarön,
uppfann G. ett nytt sätt att utsåga fartygen ur
isen och lade själf hand vid arbetet, ehuru han
flera gånger hotades med fara för sitt eget lif.
Om sommaren samma år värfvade och utrustade
han på egen bekostnad femtio ryttare, som afsändes
till krigshären i Skåne. Det tyckes väl,
som om en så ovanlig patriotism borde ha vunnit
samtidens och de maktägandes erkännande och
tacksamhet, men detta var långt ifrån förhållandet.
G:s framgångar, anseende och stora förmögenhet
hade, som vanligt uppväckt en mängd
afundsmän, hvilka alltför lätt vunno den hushållssamme
Carl XI emot den förtjänte mannen. De
förpantningar, G. till säkerhet för sina förskott
erhållit blefvo honom frånhända, hans egendomar
indrogos vid reduktionen, och hans öfriga
förmögenhet medtogs genom en process, som anställdes
mot honom, för det han skulle ha brutit
det s. k. kopparkontraktet, angående kronans
afradskoppar af Falu grufva. Nedtyngd af grämelse
och sorg, dog G. i armod d. 26 aug. 1697.


Groll, Viktor Lennart, statsråd. Född d. 22
febr. 1845 i Stockholm. Föräldrar:
lärftskramhandlaren Axel
Leonard Groll och Agnes Sofia
Emilia Hiessleiter
.

Student i Uppsala 1863, aflade G. därstädes
1869 hofrättsexamen och
blef efter den vanliga juridiska
gradpasseringen 1881 utnämnd
till fiskal och 1883 till assessor i Svea hofrätt.
Redan dessförinnan hade han 1881 förordnats
till t. f. revisionssekreterare och blef 1883 konst.
revisionssekreterare. S. å. kallades han till expeditionschef
i civildepartementet, öfverflyttades
1887 i samma egenskap till justitiedepartementet
och utnämndes 1888 till landshöfding i Kalmar
län. På denna post kom han dock ej att verka
längre än till d. 12 okt. 1889, då han inkallades
i statsrådet som chef för civildepartementet. I
denna egenskap koncentrerades hans sträfvanden
på kommunikationsväsendets utveckling, hvarjämte
flera förslag framlades å arbetarförsäkringens
område. Dessa lyckades ej vinna riksdagens
bifall, men en fond afsattes för framtida
ordnande af frågan. Det för främjande af 1897
års utställning i Stockholm på G:s föredragning
koncessionerade lotteriet möttes med allmän ovilja,
hvilken i viss mån torde medverkat till G:s afskedsansökan
ur statsrådet, hvilken beviljades
d. 6 okt. 1896, då han utnämndes till landshöfding
i Stockholms län. Redan d. 25 okt.
s. å. afled G. i Stockholm. Ehuru aldrig uppträdande
i rent politiska frågor, var G. vid riksdagarna
1892–96 led. af Första kammaren för
Kalmar läns norra landsting. Led. af Landtbruksakademien.

Gift 1878 med Maria Carolina
Looström
.


Grothusen, Kristian Albrekt, krigare, diplomat,
(skref sig Grotthuss). Född d. 9 okt. 1680. Föräldrar:
generallöjtnanten frih. Otto Johan von
Grothusen
och Margareta von Behr.

G. gick
tidigt i krigstjänst och var redan öfverstlöjtnant,
då han deltog i slaget vid Posen 1704. Efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free