- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:416

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf - Gustaf (Frans Gustaf Oscar) - Gustaf (Oscar Gustaf Adolf) - Gustaf Samuel Leopold

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

italienska, franska, tyska, polska, ryska och
latin, hvarjämte han var så kunnig i kemien,
att han erhöll tillnamnet »den andre Paracelsus».
Då Sigismund anlände såsom konung till Polen,
tros Gustaf, förklädd till tiggare, begifvit sig att
betrakta kröningsståten i Krakov. Han begaf sig
sedan till kejsar Rudolf, som visade honom välvilja,
liksom Sigismund gjorde det. Men först
1596 fick G. sammanträffa med sin moder i
Reval. År 1600 lät ryske tsaren Boris kalla
honom till Moskva. Han mottog prinsen med
furstlig prakt och framställde till honom förslaget,
att G. skulle afsäga sig katolska och antaga
grekiska läran, förmäla sig med tsarens
dotter Axinia och fordra Finland och Livland
som fädernearf, därvid han skulle understödjas
af en rysk krigshär. Då prins G. vägrade att
förråda sin tro och sitt fädernesland, byttes välviljan
i hat och hjälpen i förföljelse. Han
kastades i fängelse, där han i flera år fick försmäkta
i det yttersta elände. Efter Boris fall
blef han för en tid fri, men fängslades åter af
Dimitrij, tills han genom dennes störtande ånyo
kom lös. Han afled 1607 i staden Kasjin.


Gustaf (Frans Gustaf Oscar), hertig af Uppland.
Född på Haga lustslott
vid Stockholm d. 18 juni 1827;
andre sonen af d. v. kronprinsen,
sedermera konung Oscar I och
Josefina Maximiliana Eugenia
af Leuchtenberg
.

Den unge
furstens rika naturgåfvor utvecklades
under den mest omsorgsfulla
uppfostran, hvilken ytterligare fullkomnades
genom resor i och utom landet. I
enlighet med sitt stånds traditioner inskrefs prins
G. tidigt i armén, där han vid sitt frånfälle avancerat
till öfverstlöjtnantsgraden.

Utöfningen
af tonernas konst och vetenskapliga studier utgjorde
dock alltid för honom det käraste arbetet
och bästa vederkvickelsen. Under de sista åren
af sin lefnad hade han gjort kännedomen om
fäderneslandet till hufvudsakligt föremål för sina
forskningar och utarbetade sista året han lefde
en kritisk teckning af 1655 års riksdag. År
1852 emottog han konung Oscars uppdrag att
leda utgifningen af »Arkiv till upplysning af
svenska krigens och krigsinrättningarnas historia»,
hvilket arbetes första del äfven på titelbladet
bär hans namn. Högst af allt älskade han dock
musiken och framträdde tidigt som lycklig tonsättare.
Hans tonskapelser, älskliga, som hela
hans väsende, utgåfvos samlade året efter hans
död och utgöras, jämte flerstämmiga och solosånger
vid piano, marscher m. m., af musiken
till den dramatiska skizzen Hvita frun på
Drottningholm
.

Sommaren 1852 åtföljde prins
G. sin fader till Kissingen. På återvägen kände
han sig illamående och ankom sjuk till Kristiania.
En besvärlig öfverresa förvärrade det
onda, som efter hans ankomst till Norge öfvergick
till en gastrisk nervfeber. Åtta dagar efter
sedan han landstigit på den skandinaviska halfön
utslocknade hans lif d. 24 sept. 1852.

Musikaliska
akademien, hvars hedersledamot prinsen
varit, reste sommaren 1854 åt honom en minnesvård
i Hagaparken.

Ogift.


Gustaf (Oscar Gustaf Adolf), Sveriges och
Norges kronprins, hertig af Värmland.
Född på Drottningholms
slott d. 16 juni 1858. Äldste
son till konung Oscar II och
Sofia af Nassau.

Prinsen, som erhöll sin första officersfullmakt
den 24 aug. 1875, blef den
16 juni 1876 af sin fader i sammansatt
svenskt och norskt statsråd förklarad
myndig och aflade i dec. s. å. mogenhetsexamen.
1877–78 studerade han i tre terminer vid Uppsala
universitet samt företog okt. 1878–okt.
1879 inkognito som grefven af Tullgarn en vidsträckt
resa genom Europa. Hösten 1879 och
våren 1880 bevistade kronprinsen föreläsningarna
vid krigshögskolan i Stockholm och uppehöll sig
hösten 1880 på nytt i Uppsala. Öfverste i Svea
lifgarde, Lifregementets dragoner, Kronprinsens
husarregemente och Värmlands regemente, blef
kronprinsen 1884 generalmajor och chef för
Lifgardesbrigaden och var 1889–96 chef för
Fjärde arméfördelningen samt befordrades 1892
till generallöjtnant i Sveriges och Norges arméer,
där han 1898 blef general. Sedan 1896 är kronprinsen
äfven inspektör för de svenska militärläroverken,
och han har i egenskap af militär
varit verksam vid fältöfningar, o. s. v.

Som regent eller ordf. i tillförordnade regeringar har
kronprinsen åtskilliga gånger lagt hand vid riksstyrelsen.
Ordf. i 1881–83 års kommitté för åstadkommande
af en konst- och industriutställning i
Stockholm, i 1885–87 års kommitté för afgifvande
af förslag till ändringar i truppernas exercisreglemente,
i 1888–92 års fankommitté, i
1894 års kommitté för en Stockholmsutställning,
vid hvilken utställning han sedan förde presidiet
liksom han presiderade vid 1887 års landtbruksutställning
i Trondhjem, preses i Musik. akademien
m. m. har kronprinsen visat sig kunna
lätt sätta sig in i allt och vara en rask expeditionskarl.

Han har såsom kungens representant
vid flere högtidliga tillfällen, såsom k. jubiléer,
kröningar och begrafningar gjort resor
till Europas hof samt med sin gemål besökt
Nordkap, 1887, Italien och Egypten, 1890–91,
o. s. v. Ifrig och skicklig jägare och sportsman,
har kronprinsen i hög grad bidragit till
sportens utveckling i Sverige.

Förmäld den
20 sept. 1881 i Karlsruhe med Sofie Maria
Victoria af Baden
.


Gustaf Samuel Leopold, hertig till Pfalz-Zweibrücken.
Född den 12 april
1670. Föräldrar: pfalzgrefven
Adolf Johan och hans senare
gemål Elsa Beata Brahe.

Efter faderns död lämnade hertig
G. jämte sin äldre broder Adolf
Johan Sverige, ingick i österrikisk
tjänst och antog katolska
läran. Efter hand hade de äldre grenarna af
huset Zweibrücken utdött, så att nästan hela
pfalzgrefskapet öfvergått till den i Sverige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free