- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:420

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Gyldenstolpe, Nils - 3. Gyldenstolpe, Nils Filip - 4. Gyldenstolpe, Anton Gabriel - Gyllenborg - 1. Gyllenborg, Jakob

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ombudsman samt erhöll s. å. friherrebrefvet. En
ifrig anhängare af enväldet, bidrog G. i väsentlig
mån till dess stadgande, då han på konungens
kallelse fungerade som landtmarskalk vid 1689
års riksdag. Också ansåg Carl XI honom för
en af sina bästa och pålitligaste män och hedrade
honom efter riksdagens slut 1690 med icke
mindre än fem lysande utmärkelser: riksrådsmanteln
och grefvediplomet, ordförandeskapet i
lagkommissionen, guvernörskapet för kronprinsen
samt kansleriatet öfver Lunds universitet. Konungen
besökte honom ofta på hans landställe Noor
och utnämnde honom i sitt testamente till en
af Carl XII:s förmyndare. Efter Lindskölds
död ansågs G. såsom den tjänligaste att fylla
Bengt Oxenstiernas plats såsom kanslipresident
och utnämndes till detta höga ämbete 1705.

Död d. 4 maj 1709.

Gift 1: 1671 med Kristina Wernsköld och 2: 1676 med Margareta
Ehrenstéen
.


3. Gyldenstolpe, Nils Filip, gustavian. Född
d. 19 febr. 1734; den föregåendes
sonson. Föräldrar: kammarherren
grefve Ulrik Nils Gyldenstolpe
och grefvinnan Brita
Kristina Oxenstierna
.

Såsom e. o. kanslist i Kanslikollegium,
utnämndes G. 1757 till kammarherre
hos Adolf Fredrik och
1762 hos kronprinsen Gustaf samt blef 1764
handsekreterare hos drottningen. Utnämnd till
hennes öfverkammarherre och hofmarskalk s. å.,
afgick han 1766 i en beskickning till danska
hofvet och utnämndes 1773 till landshöfding i
Gefleborgs län, från hvilken befattning han tog
afsked 1781.

Anställd 1789 som vice guvernör
för kronprinsen, kallades han s. å. till en
af de aderton i Svenska Akademien och två år
därefter till hedersledamot af Vitt.-, Hist.- och
Ant.-akademien. Kort efter Gustaf III:s död
utnämnd till en af rikets herrar och guvernör
för den unge konungen, invecklades han, ehuru
tämligen oskyldigt, i Armfeltska högmålsprocessen
och entledigades från sitt guvernörsämbete.
Då han ville låta påskina sin oskuld och att
alltsammans vore en tillställning utaf hans ovänner,
måste han afgifva en skriftlig förbindelse,
hvari han »vidgick brottsligheten af sina företag
och nedrigheten af sina afsikter, samt att hans
förskoning från strängare straff vore icke grundad
på domstols utslag, utan endast en yttring af
hertigens nåd».

Död i Stockholm d. 20 febr. 1810.

Gift 1764 med friherrinnan Jaquelina
Elisabet De Geer
, dotter till entomologen, frih.
Carl de Geer (se sid. 225).


4. Gyldenstolpe, Anton Gabriel, militär,
politiker. Född d. 19 nov. 1801; den föreg.
sonson. Föräldrar: öfverstelöjtnanten, grefve
Carl Edvard Gyldenstolpe och friherrinnan
Wilhelmina de Geer af Leufsta, dotter till oppositionsledaren
under Gustaf III Carl de Geer
(se sid. 226).

Student i Uppsala 1816 ägnade
sig G. sedermera åt den militära banan,
utnämndes till underlöjtnant vid Vendes artilleriregemente
1818 och avancerade till löjtnant
1830. 1834 förflyttades han som kapten till
Svea artilleriregemente. Ordförande i riksbanken
från 1845, afled G. efter en kort sjukdom
ogift i Stockbolm under pågående riksdag
d. 7 febr. 1857.

Att han nådde denna
maktpåliggande post, torde hufvudsakligen vara
att tillskrifva den uppmärksamhet, G. fäst vid
sin person genom sin parlamentariska verksamhet.
Alltsedan 1828–30 års riksdag räknades nämligen
G. till riddarhusets mest insiktsfulla och
intresserade ledamöter. Utan att äga några
egentligen lysande egenskaper såsom talare, visade
han sig i besittning af en sakrik, logisk
och klar framställningskonst, som städse förmådde
hålla uppmärksamheten fängslad. Men
hvad som kanske mer än något annat grundade
hans inflytande å riddarhuset, var tilliten till
hans redbara, karaktärsfasta och sällsynt själfständiga
personlighet, som bland annat dref
honom att 1845 återlämna sin 1836 erhållna
kammarherrenyckel, när hans åsikter ej längre
stodo i samklang med styrelsens. Af riddarhuset
anlitades han för ordförandeskapet i flera
viktiga utskott såsom 1844–45 års konstitutionsutskott
och bevillningsutskottet vid riksdagarna
1850–51 och 53–54 samt beklädde äfven denna
post vid sitt frånfälle, å hvilken han, ehuru i
politisk mening af öfvervägande konservativt
skaplynne, med kraft kämpade för friare åsikter
å handels- och näringslagstiftningens område.
G. togs äfven i anspråk för kommunala värf
och var från 1849 ordf. i Stockholms stads
sockenstämmonämnd. Själf en sällsynt bildad
man, sysslade han gärna på lediga stunder med
vitterhet och har bl. a. öfversatt flera franska
teaterstycken.


Gyllenborg. Denna i vår litteratur icke mindre
än i vår politiska historia frejdade ätt härstammar
från Johan Wolimhaus, som var borgmästare
i staden Königsee i Thüringen och afled
1620. Hans son, Simon Johansson Wolimhaus,
inkom till Sverige 1624 och nedsatte sig som
apotekare i Uppsala. Hans tvenne söner blefvo
riksråd och upphöjda i grefligt stånd, Jakob med
namnet Gyllenborg och Anders med namnet
Leijonstedt. Ätten Gyllenborg utdog å manssidan
1863.


1. Gyllenborg, Jakob, statsman och vitterhetsidkare.
Född i Uppsala d.
7 mars 1648. Föräldrar: förenämnde
Simon Wolimhaus och
Katarina Andersdotter Brant.

Återkommen från en vidsträckt
utrikes resa, ingick han
i kammarrevisionen, hvarest han
1674 befordrades till kommissarie
och två år senare till assessor. Kort därefter
fick han i uppdrag att verkställa några regementens
rekrytering samt undersöka, om de af allmogen
under krigen upptagna gärder vore riktigt
redovisade. För det nit, han vid dessa undersökningar
ådagalade, blef han 1680 adlad med
namnet Gyllenborg och insattes vid samma års
riksdag i sekreta utskottet och i utskottet, som
skulle rannsaka öfver de missbruk, som insmugit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0420.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free