Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Gyllenborg, Gustaf Fredrik - 8. Gyllenborg, Johan Henning - 9. Gyllenborg, Fredrik - Gyllencreutz - Gyllencreutz, Carl Gustaf - Gyllengranat, Carl August Burchard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hans stora hjältedikt Tåget öfver Bält är en
misslyckad efterbildning af Voltaires La Henriade,
men märkvärdig såsom det första verkliga
epos i antik form inom svenska litteraturen. G.
försökte sig äfven som dramatisk författare, men
med föga framgång. Hans pjäser, Det nya
Herrskapet, Birger Jarl, Sune Jarl, m. fl.,
lida brist på motivering, dramatiskt lif och åskådlighet
samt »släpa sig i den franska kothurnens
fotspår». Hans äldsta små stycken meddelades
först i »Våra Försök» samt »Vitterhets-Arbeten»
och omtrycktes sedermera jämte några dikter i
»Vitterhetsarbeten af Creutz och Gyllenborg»
1795.
G. dog i Stockholm d. 30 mars 1808.
Sv. Akad., af hvilken G. alltifrån hennes
stiftelse var ledamot, lät åt honom i Klara
kyrka i Stockholm resa en minnesvård, modellerad
af Byström.
Gift 1764 med Anna Margareta Gottsman.
8. Gyllenborg, Johan Henning, politiker.
Född d. 21 aug. 1756; den föregåendes
brorson och son till
landshöfdingen, grefve Jakob
Johan Gyllenborg och grefvinnan
Antoinetta Virginia Gyllenborg.
På tjänstemannabanan, hvilken
G. beträdde som e. o. kanslist i
justitierevisionen, hann han, efter
att ha genomgått de underordnade graderna af
kopist, kanslist och protokollssekreterare, till
lagman i Blekinge 1783. Detta ämbete innehade
han till 1794, då han tog afsked och drog sig
tillbaka till det enskilda lifvet. Han uppträdde
sedermera som riksdagsman i oppositionens leder
på riddarhuset, »för regeringen kanske mera besvärlig
än farlig, mera samvetsgrann än bullersam,
och afsåg endast ordning, gagn och rätt,
obekymrad om uppseende».
Allt ifrån statsrevisionernas
inrättning till 1825 medlem af desamma,
kände G. statsverket i grund och förbisåg
lika litet vid revisionsarbetet någon anmärkningsvärd
punkt, som han underlät »att vid riksdagarna
med den yttersta omsorg granska, följa
och förfölja hvarje omständighet i en styrelsens
proposition, eller enskild riksdagsmans motion,
då de råkade i strid med hans sparsamhetsanda
eller hans konstitutionella grundsatser.
Hans opposition var, liksom hans sätt att vara, hans
tänkesätt och hans dräkt, en återspegling af den
gamla tiden, då målet var att göra allt det goda,
man kunde åstadkomma med de former och den
personal, man hade, utan att vilja undanrödja
någondera.»
Död i Stockholm den 6 juni 1830.
Gift 1790 med friherrinnan Albertina
von Axelsson.
9. Gyllenborg, Fredrik, justitiestatsminister.
Född d. 10 dec. 1767; sonson till G. 5. Föräldrar:
assessorn grefve Gustaf Adolf Gyllenborg
och Petronella Hultman.
Vid fem års
ålder inskrifven i arméns rullor, hade G. 1780
blifvit utnämnd till fänrik vid Upplands regemente,
men begaf sig 1782 till Uppsala för att
fortsätta sina studier, hvarefter han lämnade
militärbanan och ingick på den civila som e. o.
kanslist i justitierevisionen 1785. År 1792
befordrad till assessor i Svea hofrätt, utnämndes
han två år senare till revisionssekreterare och
generalauditör och erhöll 1796 förordnande att
förvalta justitiekanslersämbetet.
Efter statshvälfningen
1809 befordrad till justitieråd, kallades
han följande året att intaga grefve Wachtmeisters
plats som justitiestatsminister, hvilken
förtroendepost han innehade till sin död d. 18
aug. 1829.
Hedersledamot af Krigsvetenskaps- och
Landtbruksakademierna, juris doktor
i Uppsala 1818 och serafimerriddare.
Hvad som hos grefve G. brast i naturliga gåfvor,
ersattes af samvetsgrannhet och redbarhet vid
utöfningen af hans viktiga kall. För öfrigt,
heter det, var G. »utrustad med alla de dygder,
som göra den enskilde mannen vördnadsvärd».
Ogift.
Gyllencreutz. Släkten härstammar från Lars
Tykesson, som lär varit stallmästare hos hertigen
af Holstein. Hans son Tyke Larsson inkallades
1570 till Sverige, blef slutligen häradshöfding i
Vifolka härad i Östergötland samt 1594 adlad
med namnet Gyllencreutz.
Gyllencreutz, Carl Gustaf, ämbetsman. Född
d. 28 juni 1637; den sistnämndes
sonson och son af löjtnanten
Alf Tykeson Gyllencreutz och
Katarina Watts.
Efter slutade
studier i Uppsala och fem
års utrikes resor anställdes G.
som sekreterare vid O. W. von
Königsmarcks ambassad till Frankrike,
blef därefter kommissarie i reduktionskollegium
och tillika häradshöfding i Vallentuna,
Seminghundra med flera härad i Uppland 1674.
Befordrad äfven till häradshöfding i Vermdö
härad 1681, förordnades han till assessor i förutnämnda
kollegium och blef 1692 lagman i
Uppland, från hvilket ämbete han 1719 tog afsked
med landshöfdingetitel. Död på Alby i
Botkyrka socken i Södermanland d. 8 dec. 1720.
Vid 1682 års riksdag ingaf G. till ridderskapet
och adeln ett memorial, hvari han protesterade
mot enväldets införande, hufvudsakligen
af det skäl, att icke hvarje konung skulle
kunna äga samma skicklighet, som den då regerande.
Under Carl XII:s styrelsetid slöt han
sig till dem, som öfverlade om grunddragen till
ett friare samhällsskick, i händelse af konungens
frånfälle.
När vid 1719 års riksdag en friare
regeringsform blifvit införd, hvilken var en omarbetning
af den af G. och Per Ribbing 1716
uppgjorda, infann sig den åldrige G. på riddarhuset,
yttrade där oförställdt sin glädje öfver den
timade regementsförändringen och slutade sitt
tal med Simeons ord: »Herre, nu låter Du din
tjänare fara i frid; ty min ögon hafva sett din
salighet». Följande året uppfördes han på riksrådsförslag,
men utnämndes icke af drottningen.
Vid 1809 års riksdag beslöt ridderskapet och
adeln att öfver honom slå en minnespenning.
Gift 1: med en Lenck och 2: med Elisabet
Prytz.
Gyllengranat, Carl August Burchard, amiral,
historisk författare. Född d. 7 aug. 1787. Föräldrar:
kaptenen, friherre Arvid Gustaf Gyllengranat
och Aurora Elisabet Taube.
G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
