- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:429

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Gyllenstierna, Nils Göransson - 2. Gyllenstierna, Johan Nilsson - 3. Gyllenstierna, Göran Nilsson - 4. Gyllenstierna, Göran Göransson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fullt af brytningar och inre strider, kunna bibehålla
sig i alla regenternas ynnest, bevisar å ena
sidan en framstående duglighet och å den andra
en ovanlig förmåga att kunna böja sig efter sina
herrars lynne. Också tecknas G. såsom: »en
mycket beläst, kloker och förfaren herre, samt
en illsluger lufver, den där hela den oroliga tiden
mest höll sig bakom; dock flöt ofvanpå till
och med i konungagunsten».

G. afled på Fogelvik
i okt. 1601.

Gift 1568 med Ebba
Bielke
, dotter af riksrådet Axel Eriksson Bielke
(se sid. 89).


2. Gyllenstierna, Johan Nilsson, amiral. Född
i Stockholm d. 31 jan. 1569; den föreg. son.

Johan G. har hufvudsakligen blifvit bekant genom
sin giftermålshistoria, som på sin tid åstadkom
mycket buller bland högadeln. Den sköna fröken
Sigrid, en dotter till grefve Per Brahe d. ä.,
hade blifvit förlofvad med Erik Turesson Bielke.
Förbindelsen grundade sig dock ej på någon
böjelse från fästmöns sida, som från barndomen
älskade den ridderlige Johan G., utan var en
tillställning af släktingarna, i synnerhet änkedrottningen.
Snart spred sig äfven ett rykte,
att Bielke under sina resor i Polen blifvit smittad
af en farlig sjukdom. Detta ökade ännu mer
fröken Sigrids motvilja, och i sin nöd tog hon
sin tillflykt till prinsessan Anna på Stegeborg.
Kort därefter anlände äfven G. Genast befallde
prinsessan, att följande onsdag – det var den
19 mars 1595 – gudstjänst skulle hållas i slottskapellet.
När alla voro samlade framförde Sigismunds
sändebud, Lindorm Bonde, Johan G.
i koret och likaledes gjorde prinsessan Anna
med Sigrid. När det unga paret stannat framför
altaret, satte Anna en krans på Sigrids hufvud,
hvarpå prästen till de närvarandes stora förvåning
sammanvigde henne med Johan G.

Giftermålet väckte ett oerhördt uppseende i landet,
och alla släktingar, Gyllenstiernor, Braher
och Bielkar, blefvo på det högsta uppbragta.
De senare fordrade till och med ingenting mindre
än Johan G:s lif. Prinsessan skref till dem
alla förlikande och ursäktande bref, men erhöll
endast stela och kalla svar, och af sin farbroder
hertig Carl måste hon hålla till godo en allvarsam
skrapa för sitt obetänksamma uppförande.
Ändtligen vid Söderköpings riksdag lyckades
man åstadkomma en förlikning, på villkor att
G. skulle betala till de fattiga 1,000 rd. såsom
böter för brottet och till Erik Bielke 2,000 rd.
för fästninggåfvor. Dessutom skulle de nygifta
ett halft år hålla sig undan på sina gods, för
att ej med sin åsyn förolämpa Bielkesläkten.
Emedan alla bröllop den tiden firades på söndagar,
har Johan G:s förmälning med Sigrid
Brahe i historien fått namn af »Onsdagsbröllopet».

Vid Sigismunds infall i Sverige 1598 var
Johan G. befälhafvare för hans adel och hofmän.
Följande året förde han som amiral krigsflottan,
med hvilken han sökte öfverraska Elfsborg.
Penningbrist och uteblifvandet af en uppresning
af Sigismunds anhängare i Västergötland
gjorde företaget om intet. G. dog i Polen
1617.


3. Gyllenstierna, Göran Nilsson, riksråd.
Född på Kronoberg d. 31 dec.
1575; den föreg. bror.

Liksom
brodern Johan höll sig Göran
G. i början till Sigismunds
parti, men öfvergick omsider till
hertigen och utnämndes till riksråd
1602. Två år därefter undfick
han fullmakt att vara amiral,
utnämndes 1607 till generalamiral och 1611
till »riksens öfverste amiral».

Oaktadt sina
lysande befordringar utförde G. inga synnerliga
bedrifter; icke ens 1612, då danska flottan inträngde
i Stockholms skärgård. Han blef s. å.
lagman i Tjust och öfverförde 1617 de trupper,
som inledde polska kriget med Dünamündes intagande.
Mer att värdera voro de redliga och
för riket välgörande råd, som han gaf hertig
Johan, hvilken, hufvudsakligen på G:s tillstyrkan,
nedlade sina anspråk på Sveriges krona. Vid
Gustaf II Adolfs kröning slagen till riddare,
utnämndes han till den förste presidenten i det
s. å. inrättade amiralitetskollegium och dog d. 24
aug. 1618.

Gift 1600 med Ingeborg Claesdotter
(Bielkenstierna)
.


4. Gyllenstierna, Göran Göransson, riksråd.
Född i Dorpat d. 2 febr. 1632;
den föreg. sonson och son till
landshöfdingen i Uppland, friherre
Göran Göransson Gyllenstierna
och friherrinnan Anna Skytte.
Såsom Carl X Gustafs kammarherre,
utnämndes G. 1657 till landshöfding
i Kronobergs län och
upphöjdes 1666 till riksråd. Samma år utnämndes
han till hofrättsråd i Svea hofrätt samt
kommissarie i reduktionskollegium och blef 1668
president i samma ämbetsverk. Sedan Carl XI
själf tillträdt styrelsen, och i synnerhet sedan
den yngre brodern Johan G. lyckats vinna konungens
oinskränkta förtroende, befann sig Göran
G:s sol under några år i oupphörligt stigande.

1674 blef han, jämte brodern, grefve. 1676
utnämndes han till kammar- och amiralitetsråd
samt 1678 till öfverståthållare. Men när i juni
1680 hans bror Johan, den mäktige gunstlingen,
aflidit, var det också slut med Göran G:s välde.
1682 måste han på samma gång som en hop
andra herrar begära afsked från riksrådsämbetet.
Hans ansökan blef dock en af de få, som ej beviljades,
och han utnämndes till president i Göta
hofrätt, hvilken syssla han dock aldrig tillträdde.
Med dessa förödmjukelser förenade sig äfven
kännbara förluster. Själf hade han som ordförande
i reduktionskollegium varit bland dem,
som ifrigast yrkat på en genomgående räfst med
kronogodsen. Når åtgärden kom till verkställighet,
blef han ett bland dess första och mest
lidande offer. Till råga på olyckan förnam han
af många en tydlig skadeglädje, när de sågo
honom falla i den grop, han och hans bror hjälpt
till att gräfva åt andra.

Störtad från sin forna
makt och nästan utarmad afled han i Stockholm
d. 20 okt. 1686.

Gift 1657 med friherrinnan
Barbro Margareta Banér, dotter af riksrådet
Axel Banér (se sid. 61) i hans andra gifte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free