- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:428

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Gyllenkrook, Axel - 2. Gyllenkrook, Axel Gustaf - Gyllensköld, Carl Edvard Carlheim- - Gyllenstierna - 1. Gyllenstierna, Nils Göransson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rådig och tapper krigare. Han var tillika utmärkt
ingenjörofficer, och som sådan högligen
värderad af Carl XII. G. har skrifvit en Berättelse
om Karl XII:s uppbrott utur Saxen

etc.

Gift 1723 med Maria Hegardt.


2. Gyllenkrook, Axel Gustaf, zoolog, mecenat,
filantrop. Född på Björnstorp i
Skåne d. 14 juli 1783; den föreg.
sonsons son. Föräldrar: majoren
frih. Axel Ture Gyllenkrook och
grefvinnan Kristina Charlotta
Mörner
.

G. ägnade sig i ungdomen
åt det militära yrket och
anställdes vid sjutton års ålder
som löjtnant vid Södra Skånska kavalleriregementet,
men lämnade det, som ryttmästare, 1807,
för att sysselsätta sig med sina stora egendomar
och använde sina fristunder till vetenskapliga
studier. Redan som ung började han att på sin
egendom Björnstorp samla en mängd utländska
lefvande djur, hvilken anläggning efterhand utvecklade
sig till ett dyrbart museum för alla
slags naturalster. För dessas insamlande fingo
unga hoppgifvande vetenskapsmän, på hans bekostnad,
företaga till och med ganska långväga
resor, såsom Zetterstedt och B. F. Fries till Öland,
Gottland och Lappland, J. C. Sundevall till Bengalen
och Mellerborg till Batavia och Java.
Tillika anlade han på Björnstorp ett slags botanisk
trädgård af så väl inhemska som utländska
sällsyntare trädslag.

Under senare delen
af sitt lif uppehöll sig G. med förkärlek i Lund
och var slutligen därstädes bosatt för beständigt.
De understöd, han med varm hand gaf dels universitetet
och skolan, dels staden i och för offentliga
ändamål, uppgingo till högst betydliga belopp.
En särskild stiftelse, som helt och hållet
har honom att tacka för sin uppkomst, är räddningshemmet
på Råby för vanvårdade gossar,
till hvilken stiftelse han, utom äldre donationer,
på sin guldbröllopsdag (den 2 april 1857) öfverlämnade
öfver 60,000 kronor, och hvartill han
i sitt testamente gaf allt, hvaröfver han ägde
rätt förfoga. Sina zoologiska samlingar skänkte
han 1845 till Lunds universitet. Efter sin hustrus
död inrättade han 1863 ett för flickor afsedt
annex till Råby institut: Malin Gyllenkrooks
vårdanstalt för fattiga flickor. G., som 1805,
s. å. han öfvertog gyllenkrookska fideikommisset,
blef kammarherre, deltog i tyska kriget 1806
och 1807.

G. utnämndes 1818 till hofmarskalk
och 1837 till öfverstekammarjunkare samt
var led. af Vetensk.-akad. m. fl. lärda samfund.

Död i Lund d. 18 maj 1865.

Gift 1807
med friherrinnan Magdalena Beata Fock.


Gyllensköld, Carl Edvard Carlheim-, krigare.
Född i Karlskrona d. 22 april 1768. Föräldrar:
majoren vid Kalmar regemente Per Brelin och
Eva Henrietta Spalding. Endast femton år
gammal aflade G. med utmärkt beröm sjö- och
landtofficersexamen och förordnades s. å. 1783 till
informationsofficer vid kadettkåren, sedan han året
förut blifvit utnämnd till fänrik vid örlogsflottan.

Under sjökriget 1788 kommenderad till flaggadjutant
på chefskeppet Gustaf III, deltog han
i slaget vid Hogland och blef där känd både af
hertig Carl och konungen, hvilka använde honom
till åtskilliga uppdrag, bland annat som parlamentär
med ryssarna. Följande året utnämnd
till stabsadjutant hos storamiralen, hertig Carl,
bevistade han slaget vid Öland och öfriga träffningar,
som föreföllo samma år, och utnämndes
innan årets slut till öfveradjutant och major vid
flottan. Sedan G. äfven 1790 deltagit i flottans
drabbningar, utnämndes han 1792 till legationssekreterare
i Lissabon.

1802 befordrad till
öfverstelöjtnant i flottorna och generaladjutant
af eskadern, adlades han 1805 och adopterades
under sin moders styffaders namn Carlheim-Gyllensköld.

Strax efter Carl Johans ankomst
till Sverige fäst vid hans person, nyttjades han
af honom i åtskilliga uppdrag, utnämndes 1811
till konteramiral, upphöjdes 1817 till friherre
och blef ordförande i konvoj-kommissariatet.

För att återställa sin försvagade hälsa företog
G. en utländsk resa, under hvilken han afled i
Augsburg d. 18 febr. 1819.

Frih. G. var en
man med mångsidiga kunskaper, stor språkkännedom
och mycken ämbetsmannaduglighet. Hans
ovänner beskyllde honom för lycksökeri och böjelse
för intriger, hvilka fel dock förnekas af dem,
som kände honom närmare.

Gift 1814 med
Maria Aurora Ehrengranat.


Gyllenstierna. Ättens första med säkerhet
kända stamfader är den af en förnämlig släkt
varande riddaren Nils Eriksson till Aagaard på
Jutland, nämnd i en handling af 1314. Till
Sverige kom ätten under förra hälften af 1400-talet
med Nils Erikssons sonsons sonsons son, riksrådet
Erik Eriksson till Fågelvik, som blef gift
med kung Karl Knutssons dotter, Kristina, i
hvilket gifte han bl. a. hade sonen Nils, fader
till Kristina Gyllenstierna. Riksdrotset Nils Göransson
– se nedan – upphöjdes 1569 i friherrligt
stånd. En nu utdöd gren af den danska
ätten introducerades efter Skånes införlifvande
på svenska riddarhuset. En annan gren blef
friherrlig 1651; fyra grenar erhöllo greflig värdighet,
men äro alla utdöda. I Danmark utdog
ätten 1729.


1. Gyllenstierna, Nils Göransson, riksdrots.
Född 1526; sonsons son till Erik
Eriksson
(se inledningen) och son
af riksrådet riddaren Göran
Eriksson Gyllenstierna
och Kristina
Nilsdotter Grip
.

Nils,
hvilken var den första af ätten i
Sverige, som kallade sig Gyllenstierna,
upptogs af Gustaf I till
riksråd, blef vid Eriks kröning slagen till riddare
och utnämnd till kansler, af Johan III
1569 upphöjd till friherre, med Lundholm i
Småland till friherreskap, samt senare befordrad
till ståthållare öfver Småland och riksdrots 1590.

Af hertig Carl förordnad till ståthållare i
Stockholm 1593, erhöll han året därpå Sigismunds
fullmakt att vara lagman i Tio häraders
lagsaga, häradshöfding i Handbörd och ståthållare
öfver Småland. Hertig Carl skilde honom
sedermera från hans förläningar och ämbeten,
men tog honom snart åter till nåder. Det sällsynta
förhållandet att under ett halft århundrade,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free