- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:434

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gyllensvaan, Fredrik - Gylta - 1. Gylta, Bengt Bengtsson - 2. Gylta, Göran - Gödecke, Peter August - Göransson, Göran Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åtskilliga trakasserier vid afträdandet af sitt boställe
förlorade en del af sin förmögenhet.

Man kan sannerligen ej finna annat än förklarligt,
att G. var mer än villig att gå sina från
frihetstiden gamla allierade, de ryska och danska
ministrarna, tillhanda med att vid 1778–79 års
riksdag söka bringa till stånd ett motparti mot
Gustaf III, hvilka sträfvanden dock ännu så
länge ej hade någon framgång. Själf tillät han
sig, att när konungen sökte under sitt eget ordförandeskap
förmå adeln att å rikssalen lämna
sitt samtycke till af honom äskade förändringar
i riddarhusordningen, begära tillstånd för ståndet
att med slutna sedlar ostördt afgöra saken å sitt
eget samlingsrum. Några servila lycksökare
med Toll i spetsen togo sig nu anledning att
söka göra sig förtjänta om konungens bevågenhet
genom att angripa detta yttrande såsom »innebärande
misstroende mot konungen», och därför
börande utgå ur protokollet, men Gustaf skyndade
att afstyra detta tilltag och förklarade, att
orden borde kvarstå »som ett monument för
efterkommande, att jag varit beskyddare af mitt
folks lagliga frihet och att under Gustaf III:s
regering det varit svenske män lofgifvet att inför
tronen fritt få yttra sina tankar».

G., som afled ogift d. 2 nov. 1787 å sin egendom Västanå
invid Grenna, stiftade 1785 Västanå fideikommiss
till förmån för en af sin systers sonsöner af adliga
släkten Rosenquist af Åkershult och skola fideikommissinnehafvarna
bära namnet Gyllensvaan.

G. har blifvit mycket olika bedömd och tvifvelsutan
vidlådde honom samma fel som många af hans
mindre nogräknade samtida, nämligen att taga betaldt
för sina politiska tjänster. Detta fel mildrades
dock i icke ringa mån af den omständigheten,
att ingen ostadighet i partiförbindelser kan tillvitas
honom, hvarjämte äfven vitsord må tilläggas
åt en för oegennytta med rätta så högt anskrifven
man som Klas Frietzcky, som yttrar
om G.: »Öfverste G. var en redlig riksdagsman,
ville det goda och hade lycklig talegåfva, men
var ej instruerad och något bornerad. Då han
fått öfvertygelse om en god sak, följde han den
med ståndaktighet, men lät ibland surprenera sig
och agerade ofta mot sin rätta öfvertygelse, helst
när han blef uppretad.»


Gylta, en gammal släkt, som skref sig till
Påtorp i Västergötland och som skänkt riket
flera riksråd.


1. Gylta, Bengt Bengtsson, riksråd. Födelseåret
okändt; son af riksrådet och lagmannen
Bengt Pedersson (Gylta) och Brita Bengtsdotter
(Lillie)
.

Bengt Bengtsson blef 1550 lagman i
Västergötland, 1555 slottslofven på Elfsborg och
1564 ståthållare på Stockholms slott. Vid Erik
XIV:s kröning var han en af dem, som blefvo
slagna till riddare, och kallades längre fram till riksråd.
I skicklighet täflade Bengt G. med Nils Gyllenstierna
och delade med honom Eriks förtroende.
Ehuru sin olycklige herre trogen intill det sista,
förvärfvade och bibehöll han äfven Johans förtroende.
1570 deltog han med några andra
svenska herrar i fredsverket i Stettin; förordnades
året därefter till slottslofven i Stockholm och
blef slutligen 1572 skattmästare.

Död på sin
egendom Hedensö i Södermanland, julnatten d.
25 dec. 1574.

Gift 1547 med Ingeborg Krumme.


2. Gylta, Göran, krönikeskrifvare.

Man känner om denne Göran G:s lefnadsöden och
släktförhållanden föga mer, än att han var en
son till lagmannen Bengt Pedersson och således
en bror till föregående. Genom vidsträckta resor
hade han förvärfvat sig stor erfarenhet och bildning
och ansågs för en af sin tids hårdaste statsmän i
Sverige. Men han var slug, maktlysten och inbunden
och höll sig, under det han utöfvade ett
verksamt inflytande på sin tids händelser, gärna
bakom andra. Han har egentligen gjort sig ett
minne som kröniketecknare.

Hans efterlämnade
skrifter utgöras af en Chronologie, som
börjar med år 826 och slutar vid 1415, förvarad
i Palmschöldska samlingarna i Uppsala, hvilken
dock blott är en afskrift af en äldre handling;
en Historia om Svear och Göter, på tyska;
Berättelsen om then skada och förderf, som
Swerikes rike lidit haffwer therigenom, att man
ej wiss warit eller wara wille på the personer,
hvilka medh rätta regera skulle
– i bref till
Carl Gera – i svenska riksarkivet; samt en
underrättelse om Riksens tillstånd och hvad till
thess wälfärd länder
.

Död 1580 eller 1581.


Gödecke, Peter August, skriftställare, pedagog.
Född i Norrköping d. 2
juni 1840. Föräldrar: handlanden
August Gödecke och Sara
Kristina Sahlin
.

G. blef student
i Uppsala 1861, fil. kand.
1869 och fil. d:r 1872. Han
förordnades 1869 till föreståndare
för Herrestads folkhögskola
i Östergötland, flyttade 1872 med denna till
Lunnevad samt kallades 1873 till föreståndare
för den nya folkhögskolan i Örebro län (Vrana).
1876 tillträdde G. posten som hufvudredaktör
för Aftonbladet, men lämnade denna befattning
efter två år. 1880 utnämndes han till rektor
vid folkskollärareseminariet i Växiö och afled d.
18 aug. 1890 å Vik invid Växiö.

Medlem af
Uppsalasällskapet N. S., publicerade G. i »Sånger
och berättelser af sju signaturer», 1865, under
märket Finn berättelsen En bilderstrid och sorgespelet
Alboin. Han utgaf vidare Berättelser
och utkast
1867, Turistbref från en resa i
Norge sommaren 1875
1876, och en förtjänstfull
öfversättning af Edda 1877 samt var på
1880-talet verksam som litteraturkritiker, synnerligen
i Nordisk tidskrift. G. var en framstående
kännare af den fornnordiska litteraturen och
hade själf som prosaist en god och högstämd,
men på samma gång flärdlös stil.

Gift 1872 med Anna Helga Maria Hall.


Göransson, Göran Fredrik, bruksägare, bessemermetodens
fulländare. Född i
Gefle d. 20 jan. 1819. Föräldrar:
grosshandlaren Anders Petter Göransson
och Maria Katarina
Elfstrand
.

G., hvilken 1840 erhöll
burskap som grosshandlare
i Gefle, gjorde under en affärsresa
1857 i England bekantskap

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free