- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:449

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamberg, Hugo Emanuel - 1. Hamberg, Nils Peter - 2. Hamberg, Teodor - Hambræus, Jonas - Hamilton - 1. Hamilton, Hugo Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sveriges klimat</i> (i »Sveriges geografi») 1895, och Stockholms
klimat
(i »Stockholm») 1897.

Gift 1879 med Emilie Södergren.


1. Hamberg, Nils Peter, kemist. Född i
Stockholm d. 4 nov. 1815. Föräldrar:
sjökaptenen Nicolaus
Hamberg
och Magdalena Lovisa Löfvenberg.

H. började sin bana som farmaceut, aflade
apotekareexamen i Stockholm
1838 och erhöll 1839 privilegium
på det af honom s. å. inköpta
apoteket Hjorten i hufvudstaden. Kort
därefter beslöt han sig för att taga den medicinska
graden och erhöll medicine doktorsdiplom
1849. Sedan han vid karolinska och det i förbindelse
med detsamma stående farmaceutiska
institutet innehaft åtskilliga lärareförordnanden,
utnämndes han vid det senare 1861 till ordinarie
lärare i kemi, och 1868 blef han tillika lektor
vid veterinärinstitutet i Stockholm; 1872 af
sundhetskollegium förordnad till rättskemist, blef
H. 1875 ord. innehafvare af ämbetet, erhöll professorstitel
och invaldes 1878 i Vet.-akad. Han
afgick 1883 från rättskemistbefattningen och afled
i Stockholm d. 13 febr. 1902, sedan han flera
år varit blind. 1843–48 utgaf H. en medicinsk-farmacevtisk
drogsamling och inrättade 1853 i
Stockholm ett museum för naturvetenskap, slöjd
och konst, hvilket uppehölls till 1864, då samlingarna
såldes eller bortskänktes.

Ledamot af Landtbruksakad.

H. utöfvade inom sin
vetenskap en ganska omfattande verksamhet,
hvaraf frukten återfinnes i periodiska skrifter.

Gift 1854 med Emma Augusta Kristina Härnström.


2. Hamberg, Teodor, missionär; den föreg.
broder. Född i Stockholm d. 25
mars 1819. Efter slutad skolundervisning
ägnade sig H. åt
handeln och fortsatte med detta
yrke till 1844, då han afreste
till Basel och ingick som lärjunge
vid därvarande missionsinstitut.
Sedan han vid detta i
två år beredt sig för sin blifvande missionsverksamhet
i Kina, utsändes han till detta land
1846 och arbetade oförtrutet i åtta år för kinesernas
omvändelse till den protestantiska kristendomen.
»Han förvärfvade snart en ovanlig färdighet
i språkets talande och en noggrann kännedom
om landets och folkets förhållanden.
Hans ädla och lugna personlighet gjorde honom
ock särdeles ägnad att bland de med en viss
kultur utrustade kineserna verka för bildandet
af en af tro och öfvertygelse förmedlad, kristen
församling, hvars medlemmar väl icke blefvo så
många i hast; men däremot alltjämt föremål för
de hedniska landsmännens aktning. Den bekante
tyske missionären d:r Gützlaff, som då
äfven var i Kina, ville däremot fort bilda en
stor församling, för att sedan inom densamma
undervisa och förbättra. Till följd af dessa olika
åsikter uppstod en strid mellan de båda missionärerna,
hvilka hvardera hade anhängare, som
med mindre mildhet än de själfva bedömde motståndaren.»

H. dog i Hongkong d. 13 maj 1854.

Han har efterlämnat ett par skrifter:
Report regarding the Chinese Union at Hong-Kong
1851, The Chinese Rebel-Chief Hung-Siu-Tsuen
and the origin of the insurrection in
China
1856.

Gift med Lovisa Motander.


Hambræus, Jonas, orientalist. Född af fattiga
föräldrar i Hamre by i Bollnäs socken i Helsingland
i nov. 1588.

H. som blef student i
Uppsala 1608, promoverades 1614 till filosofie
magister i Greifswald, men återvände till Uppsala,
där han slog den lärda världen med häpnad,
då han år 1616 utgaf en afskedshälsning
till gynnare och vänner vid universitetet, författad
på hebreisk, kaldeisk, syrisk, grekisk
och latinsk vers. 1619 anställdes han som
lärare för landshöfdingen Broder Rålambs båda
söner, Erik och Anders, och besökte med dem
Uppsala. Här erbjöds honom 1626 professuren
i österländska språk, hvilken han dock
afsade sig för att följa sin lärjunge Erik Rålamb
till Frankrike och Italien. Det rykte för
ovanlig lärdom, H. förvärfvat i Tyskland, följde
honom snart efter till Frankrike, där han blef
antagen till medarbetare vid utgifvandet af den
syrisk-arabiska bibelupplagan, tryckt i Paris
1633–45, och erhöll en professorsstol i orientalisk
litteratur vid universitetet i Paris. Tilllika
utnämndes han af svenska regeringen 1626
till legationspredikant vid det nyinrättade lutherska
kapellet i Paris.

I svenska ministerns
hus gjorde han bekantskap med en del unga
svenska adelsmän, som kommit till Paris, antingen
för att roa sig eller grundlägga sin lycka.
H. som genom sin flit och många sällsynta kunskaper
samlat en icke obetydlig förmögenhet,
öfvertalades att gå i borgen för några af dessa
herrar. Redan 1644 hade han kommit i nöd för
en dylik hjälpsamhet, men räddades tills vidare
undan fordringsägarnas kraf genom ett s. k.
lettre de respit, som han erhöll af franska regeringen,
på Grotii och Oxenstiernas förord.
Men då den medgifna respittiden var tilländalupen,
tillgrepo borgenärerna hans stora utvalda
boksamling och öfriga lösören för att godtgöra sig.
När detta icke förslog till skuldernas betäckande,
inmanades han 1658 i häkte, där han fick försmäkta
i tretton år och, såsom det uppgifves på
Carl XI:s bemedling, först frigafs kort före sin
död, som lär inträffat 1671.


Hamilton. En ättling till den som alla ätter
Hamiltons stamfader ansedde engelske adelsmannen
Hamptoun, hvilken inflyttade till Skottland,
var James Hamilton, som 1445 blef lord och
baron Hamilton i Skottland. De svenska ätternas
gemensamma stamfader var Malcolm, ärkebiskop
af Cashel i Irland. Dennes son Johns två söner
Malcolm och Hugo, öfverflyttade till Sverige.
Båda upphöjdes 1689 i friherrligt stånd, och är
den förre stamfader för friherrliga ätten Hamilton
af Hageby
. Hugos son, Gustaf David (se
nedan) erhöll 1751 greflig värdighet och är stamfader
för grefliga ätten.


Friherrliga ättegrenen:


1. Hamilton, Hugo Johan, krigare. Födelseåret
obekant; son af landshöfdingen friherre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 14:11:22 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free