Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hammarinus, Samuel Benedicti - Hammarlund, Emil - Hammarskjöld - 1. Hammarskjöld, Per Mikaelsson - 2. Hammarskjöld, Lorenzo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
farfader till ofvan skildrade presidenten H. Hammarberg.
Hammarlund, Emil, publicist, riksdagsman.
Född i Ströfvelstorps förs. af
Kristianstads län d. 20 febr. 1853.
Föräldrar: handlanden Peter
Hammarlund och Hanna Andersson.
H., som redan vid
15 års ålder gjorde sitt inträde å
lärarebanan, genomgick 1870–73
Lunds folkskollärareseminarium,
var 1874–77 folkskollärare i Kristianstad och
1877–84 i Stockholm. Sistnämnda år tog han
afsked från denna befattning för att helt ägna sig
åt den af honom 1881 uppsatta Svensk Läraretidning,
som vunnit en storartad spridning och
hvilken fortfarande är under H:s ledning, ehuru
äganderätten till densamma såväl som till de af
H. grundade barntidningarna Jultomten och
Tummeliten, hvilka utgå i hundra tusentals
exemplar, 1897 öfvertagits af ett bolag. H. var
ock en af stiftarna af Sv. allm. folkskollärareförening,
i hvilken han beklädt åtskilliga maktpåliggande
poster och från 1895 ordförandeposten.
Främjandet af folkundervisningen och lärarnas
själfständiga ekonomiska ställning har ock varit
H:s första ögonmärke under hans verksamhet som
en af hufvudstadens representanter i Andra kammaren,
hvartill han från 1884 alltjämt återvalts,
ehuru hans val för perioden 1888–90 af kända
anledningar kullkastades. Från 1891 till 1902
hade han alltjämt plats, oftast som ordf., i
det tillfälliga utskott, som haft att behandla skolfrågor,
och har haft glädjen att föra fram till seger
åtskilliga af lärarepersonalens önskningsmål, såsom
om bestämda tider för lärarelönernas utbetalande,
statsanslag för slöjdundervisning i flickskolor, höjning
af statsbidraget till högre folkskolor m. m.
I diskussionen om såväl dessa som andra frågor,
har H., som är en man med modernt men bestämdt
frisinnad åskådning, ådagalagt ett sundt
och klart omdöme, förenadt med praktisk begåfning.
1903 valdes han till led. af bankoutskottet
och till statsrevisor. Han har äfven tagit verksam
del i Stockholms kommunala lif och är
från 1900 stadsfullmäktig därstädes.
Gift 1886 med Amanda Constantia Nilsson.
Hammarskjöld. Ättens förste kände stamfader
är Mikael Pedersson, som var slottsfogde å Kalmar
slott samt slutligen ståthållare på Leckö
och öfver Dalsland. Hans son Per Mikaelsson
(se nedan) adlades 1610 under namnet Hammarskjöld.
1. Hammarskjöld, Per Mikaelsson, krigare.
Son af slottsfogden i Kalmar
Mikael Pedersson.
H. deltog
i inbördeskriget mellan Sigismund
och sedermera konung Carl IX
å den förres sida, men lyckades
sedermera icke allenast försona
sig med den senare, utan ock i
sådan grad vinna hans ynnest,
att han 1608 var ryttmästare för två Smålands
ryttarfanor och 1610 adlades med namnet Hammarskjöld.
Vid danska krigets utbrott förordnades
han till befälhafvare på Borgholm.
I febr. 1612 anlände danskarna till ön, men blefvo
så emottagna af den käcka kommendanten, att
de med förlust måste draga sig tillbaka. I slutet
af maj s. å. gjorde de ett nytt försök att bemäktiga
sig Öland. Under Rantzow och Godske
Lindenow landade de på fem särskilda ställen.
Vid Edholmen var H. med en fana ryttare och
Ölands allmoge dem till mötes och lyckades till
middagen uppehålla landstigningen, men måste
slutligen gifva vika för öfvermakten och fiendens
grofva kanoner. Alltjämt stridande mot det förföljande
rytteriet, drog han sig tillbaka till slottet,
som nu blef formligen belägradt af danskarna.
Under fjorton dagars tid läto de sina kanoner
spela mot murarna och tornen, så att dessa blefvo
nästan alldeles förstörda. Besättningen, som ansåg
att man ej längre kunde hålla sig, bad H.
dagtinga och spara sitt lif till vidare tjänst åt
fäderneslandet. Men danskarna fordrade som
första villkor, att H. skulle utlämnas. På denna
skymfliga framställning svarade besättningen, att
den hellre skulle spränga sig i luften med sin
befälhafvare, än förråda honom åt fienden. Danskarna
blefvo då medgörligare och lofvade besättningen
fritt aftåg samt fri öfverskeppning till
fastlandet. Men H., för hvilken danskarna hyste
en verklig skräck, måste lofva att ej på tre år
bära vapen mot dem.
H. blef 1621 ståthållare
på Kalmar slott och 1622 öfverste på Borgholm
och Öland, hvilken befattning han lämnade
redan s. å. Död d. 12 april 1646. Gift 1: med
Beata Körning och 2: med Kristina Stjerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
