- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:457

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Hammarskjöld, Knut Hjalmar Leonard - Hammarsten, Olof - Hammarstrand, Sven Fromhold - Hanselli, Per

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vilhelmina Cöster</i>.

Student i Uppsla 1878, aflade
H. 1880 fil. kandidatexamen och blef 1884 juris
kandidat. Docent i allmän och special privaträtt
vid Uppsala universitet 1886, kallades han
1891 till e. o. professor i special privaträtt därstädes.
Efter att 1893 utsetts till led. af Nya
lagberedningen och 1895 till led. af lagbyrån,
blef H. s. å. konstit. revisionssekreterare och utnämndes
1896 till revisionssekreterare.

Bland de öfriga uppdrag, som fallit på H:s lott, må
nämnas sekreterareskapet i bolagskommittén 1886–90,
i 1895 års riksdags särskilda utskott för behandling
af bolags- och föreningslagstiftningen och
i svensk-norska unionskommittén 1895–98 samt
ombudskapet för Sverige vid flera internationella
kongresser.

Det var sålunda en ganska rik erfarenhet
å det administrativa och juridiska området,
H. hade med sig, när han den 25 sept. 1901
inkallades i statsrådet, där han den 5 dec. s. å.
kom att öfvertaga chefskapet för justitiedepartementet.
Hans debut från statsrådsbänken i riksdagen
ansågs ock som ovanligt lyckad genom hans
förmåga att med formell klarhet och stor säkerhet
omedelbart besvara mot regeringens framställningar
riktade invändningar. Förtjusningen bröts
dock snart genom det af honom kontrasignerade
rösträttsförslaget, hvilket icke vann bifall å något
håll och nog ej utan skäl förevitades bristande
aktgifvande på de konkreta politiska förhållandena
och att i stället utgöra ett slafviskt kopierande
af 1900 års riksdagsskrifvelse, negligerande
den förändrade politiska situationen efter
genomdrifvandet af 1901 års härordningsförslag.
Efter riksdagens slut begärde och erhöll
H. d. 5 juli 1902 sitt afsked från statsrådsämbetet
och utnämndes kort därefter till president
i Göta hofrätt.

Af hans i tryck utgifna arbeten
må nämnas: Om fraktaftalet och dess viktigaste
rättsföljder
1886, Om grufregal och grufegendom
i allmänhet
1891 samt åtskilliga uppsatser
i in- och utländska tidskrifter.

Gift 1890 med
Agnes Maria Carolina Almquist, dotter af generaldirektör
G. F. Almquist (se sid. 23).


Hammarsten, Olof, kemist och fysiolog. Född
d. 21 aug. 1841 i Norrköping.
Föräldrar: sysslomannen
Per Vilhelm Hammarsten och Ulrika
Fredrika Palm
.

H. blef student i Uppsala 1861, med.
kand. 1866, med. lic. 1869 och
s. å. med. d:r. På grund af sin
afhandling: Om gallans förhållande
till magsaften och ägghvitedigestionen

kallades han till docent i fysiologi vid universitetet,
1877 blef han e. o. professor i medicin och
1883 professor i medic. och fysiol. kemi, 1881
led. af Vet.-Akad., 1893 fil. hedersdoktor i Uppsala,
1894 hedersled. af Svenska läkaresällskapet,
1895 led. af Vet.- o. Vitt.-samhället. H. var
1893–1901 universitetets prorektor och blef 1901
dess rektor.

Inom den fysiologiska kemien
har den skicklige vetenskapsmannen offentliggjort
många viktiga afhandlingar, som finnas
hufvudsakligen i Uppsala läkareförenings förhandlingar,
Uppsala Vet.-soc. akta, Nord. med. arkiv,
Pflügers Archiv für die ges. Physiologie; t. ex.
Om peptonet och gallan 1870, Om mjölk-ystningen
och de därvid verksamma fermenterna
1873,
Om det kemiska förloppet vid kaseinets koagulation
med löpe
1874, <i>Untersuchungen über die
Faserstoffgerinnun 1875, Om lactoprotein 1876,
Über das Fibrinogen 1879–80, Metalbumin
och paralbumin
1881, Kortfattad lärobok i farmaceutisk
kemi
1886, Lärobok i fysiologisk kemi
och fysiologisk-kemisk analys
1883, 2:a upplagan
1889 med titel Lärobok i fysiologisk kemi belönad
med Sv. läkaresällskapets halfsekelsmedalj i
silfver och öfversatt till tyska, engelska, italienska
och ryska. Som populär skriftställare har H.
utgifvit ett par förträffliga afhandlingar, Om födoämnena
1873, och Om matsmältningen 1875 i
»Ur vår tids forskning».

Gift 1870 med
Olivia Charlotta Glas, dotter af prof. Olof Glas
(se sid 393).


Hammarstrand, Sven Fromhold, historiker.
Född i Stockholm d. 16 mars
1821. Föräldrar: grosshandl. Carl
Fredrik Hammarstrand
och
Charlotta Rebecka Schulz.

H. blef 1839 student i Uppsala,
1854 fil. d:r, 1856 docent i allmän
historia, 1859 adjunkt och 1877
e. o. professor i historia. 1882
kallades han till professor i ämnet. 1852–57 sysselsatte
han sig med forskningar i riksarkivet och
1857–58 med arkivforskningar i Wien, Dresden,
München och Berlin. Led. af sällskapet för utg. af
handlingar rörande Skandinaviens historia och af
Vet.-societet. i Uppsala. H., som var en grundlig
och samvetsgrann forskare, har utgifvit Underhandlingar
och rådslag rörande Sveriges deltagande
i trettioåriga kriget
1854, Historisk öfversigt
af förhandlingarna mellan konung Gustaf
II Adolf af Sverige och kurfursten Fredrik V
af Pfalz åren 1618–20
, 1855, Försök till en
historisk framställning af underhandlingarna
om Sveriges deltagande i trettioåriga kriget
1855–58,
Bidrag till historien om konung Gustaf
II Adolfs deltagande i trettioåriga kriget
1859,
Attikas författning under konungadömets tidehvarf
1863, Grunddragen af den soloniska författningen
1863, Romerska rikets författningshistoria
från Augustus till Vestromerska rikets
fall
1882–87 m. m., och därjämte många recensioner
i tidningar och tidskrifter. Död i Uppsala
d. 25 jan. 1889.

Gift med Selma Lovisa Charlotta Göransson.


Hanselli, Per, bokhandlare, utgifvare af litterära
verk. Född i Skepptuna
socken i Uppland d. 21 febr.
1815, af bondsläkt.

H. kom 1834 till Uppsala och fick efter
en tid anställning i bokhandel, då
han utbytte namnet Hansson mot Hanselli.

1844 blef han sin
egen och slog sig äfven på förlagsverksamhet
samt var äfven några år ägare och utgifvare
af tidningen »Upsala». H. började 1852
samlingsverket Svenska vitterheten, som skulle inrymma
mest äldre skalders skrifter, och hvari fru
Nordenflychts, Ol. Rudbecks, Hallmans, Kexels,
Jac. Wallenbergs m. fl:s arbeten intogos, granskade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free