- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:497

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Hildebrand, Hans Olof Hildebrand - 3. Hildebrand, Henrik Robert Teodor Emil - 4. Hildebrandsson, Hildebrand - 5. Hildebrandsson, Hugo Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utgifva Vitt.-, hist.- och ant.-akad.:s Månadsblad,
som grundats af honom, och 1870 Ant.
tidskrift för Sverige
. Han har skrifvit en
mängd uppsatser i Pedagogisk Tidskrift, Litteratur-Tidskrift,
Antiqvarisk Tidskrift för Sverige
m. fl., bland hvilka må nämnas: Den äldre
järnåldern i Norrland
1869; Bidrag till Svenska
medeltidens Konsthistoria
1869–70; Bidrag
till spännets historia
1872–74; Sveriges kyrkliga
fornlämningar
1874; har ombesörjt utgifvandet
af »Svenska medeltidens stadsböcker»;
öfversatt »Snorre Sturlassons konungasagor» med
förklaringar 1869–71, m. m.

Gift 1867 med Elin Maria Charlotta Martin.


3. Hildebrand, Henrik Robert Teodor Emil,
historiker; den föreg. broder.
Född i Stockholm d. 22 okt.
1848.

H. blef 1867 student i
Uppsala, 1872 fil. kand. och 1875
fil. d:r och inskrefs s. å. såsom
e. o. amanuens i riksarkivet.
1880 utnämndes han till lektor
i modersmålet, historia och geografi
vid Stockholms högre realläroverk samt
1901 till riksarkivarie. En af stiftarne af Svenska
historiska föreningen och sedan 1880 styrelsemedlem
däraf, blef H. 1881 sekret. och
redaktör för den sedan 1881 af föreningen utgifna
Historisk tidskrift.

H. har utvecklat
ett synnerligen rikt och fruktbärande författareskap.
Vi nämna: Den svenska kolonien i Rom
under medeltiden
1882; Den svenska tideräkningen
1700–12; Wallenstein och hans förbindelser
med svenskarne
1883, på tyska 1885, hvilket
betydande arbete förskaffade H. europeiskt rykte;
Den svenska diplomatiens organisation i Tyskland
på 1600-talet
1884; Vasanamnet och Vasavapnet
1889; Lärobok i svensk statskunskap
1889; Brytningen i Sveriges historia 1594, 1894;
Karl IX:s testamente och tronskiftet 1611,
1895; Gustaf Vasa 1896; Svenska statsförfattningens
historiska utveckling från äldsta tid
till våra dagar
1896, m. m. Från 1902 redigerar
H. Sveriges historia intill tjugonde seklet, hvari
han själf skildrat perioden 1520–1611. Som
urkundsutgifvare har H. utvecklat lika stor flit
som skicklighet. Han har sålunda utgifvit Brefväxling
mellan konung Carl XII och Rådet,
en del af Svenskt diplomatarium, Svenska riksdagsakter,
Sveriges regeringsformer 1634–1809

etc. 1891, m. m. H. har äfven utgifvit och redigerat
böcker till läroverkens tjänst. Led. af Vitt.- hist.- och
ant.-akad., sekreterare i Samf. för utg. af
handskrifter rörande Skand. historia; 1896 belönad
af Sv. akad. med Carl Johanspriset för historiskt
författarskap.

Gift 1876 med Julia Anna
Vilhelmina Centerwall
.


4. Hildebrandsson, Hildebrand, militär, tonsättare;
broder till H. 1. Född
på Flerohopps bruk i Madesjö
socken af Småland 1791.

Under sin vistelse i Uppsala tog
H. hofrättsexamen 1811, men
ingick tre år därefter såsom fänrik
vid Värmlands regemente.
I denna egenskap bevistade han
norska fälttåget, hvarunder han tillvann sig tapperhetsmedaljen
och utnämndes till adjutant hos
d. v. kronprinsen, sedermera k. Oscar I. Sedan
H. tagit afsked ur krigstjänsten, bodde han på
sin gård Orhem i Brännkyrka socken och dog i
Södertelje 1858.

Han var en skicklig pianist
och en förträfflig musikskriftställare. Bland hans
utgifna arbeten märkas: Läsning i musikaliska
ämnen
1827–29, innehållande dels originalartiklar,
dels öfversättningar; en mängd afhandlingar
rörande tonkonsten i »Ny Tidning för
Musik» 1853–57; Om kyrkomusiken i Sverige
1857, m. m., hvarförutom han komponerat åtskilliga
i manuskript befintliga sånger, ett deklamatorium
till ord af Nicander, o. s. v.

Gift 1833 Ebba Gustava af Wirsén.


5. Hildebrandsson, Hugo Hildebrand, universitetslärare,
meteorolog. Född i
Stockholm d. 19 aug. 1838; den
föreg. son.

Student i Uppsala
1858 och fil. kand. 1865, var H.
1865–69 amanuens vid fysiska
kabinettet och blef 1866 fil. d:r
och docent i fysik. Han föreläste
1868–77 i detta ämne vid Ultuna
landtbruksinstitut och blef 1874 e. o. adjunkt i
meteorologi och chef för observatoriets i Uppsala
meteorologiska afdelning samt utnämndes 1878
till e. o. professor och föreståndare för den
meteorologiska institutionen.

1865 deltog
H. i ordnandet af den meteorologiska afdelningen
vid observatoriet och företog 1869 en
utrikes resa för att studera organisationen af
den meteorologiska verksamheten i åtskilliga
land. Den reseberättelse, Om organisationen
af den meteorologiska verksamheten i utlandet
samt förslag till dess ordnande i Sverige
, som
H. 1870 utgaf, tjänade till grund vid upprättandet
af Köpenhamns meteorologiska institut
1871, likasom den meteorologiska centralanstalten
i Stockholm, 1872, hufvudsakligen inrättades
efter detta förslag. I jan. 1871 organiserade H.
tillsammans med observatoriets prefekt, professor
G. Svanberg, genom hushållningssällskapen i
riket ett nät af flera hundra stationer för iakttagelser
af isförhållanden, åskväder och frostnätter,
hvartill 1873 lades de fenologiska iakttagelserna
af växt- och djurvärlden. H. upprätthöll
i 11 år det viktiga observationssystemet,
tills arbetet med 1882 års början öfvertogs och
fortsattes af meteor. centralanstalten i Stockholm.
De från stationerna insända iakttagelserna ha
så väl af H. själf som af andra personer, enligt
hans anvisningar, bearbetats och utgifvits. 1873
ordnade H. äfven ett observationssystem för
undersökningen af de öfre luftströmmarnas rörelser,
hvilka bestämts genom iakttagelser af
fjädermolnens gång på ett antal stationer i olika
delar af landet. Resultaten häraf offentliggjordes
i Essai sur les courants supérieurs de
l’atmosphère dans leur relation aux lignes
isobarométriques
, 1874, och som en följd af detta
arbete upprättades redan s. å. stationer för liknande
iakttagelser i nästan alla europeiska länder,
hvilka stationer skickade sina rapporter till
Uppsala. 1877 utgafs med statsbidrag en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:09:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0497.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free