- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:508

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holm, Johan Didrik - Holm, Petrus - Holm, Per Daniel - Holmberg, Axel Emanuel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

frenolog, som ingaf H. lust för samma studium.
Detta blef från den stunden H:s verksamhetsmål,
på hvilket han i fyrtio år med den outtröttligaste
ifver offrade tid och penningar. Han
anlade en frenologisk samling af byster och hufvudskallar,
hvilken vid hans död var den största
enskilda i Europa, höll föreläsningar i frenologi,
icke blott i London, utan äfven i provinserna,
samlade ett stort bibliotek, isynnerhet märkvärdigt
för sina psykologiska arbeten, och underhöll
en vidsträckt brefväxling med sin samtids
utmärktaste personligheter. För sina föreläsningar
fick han 1854 emottaga en tacksägelseadress af
Mesmerska hospitalsdirektionen.

Han afled i London i sept. 1856.


Holm, Petrus, teolog. Född i Ullånger i
Ångermanland d. 1 juli 1634. Föräldrar: kaptenen
Anders Holm och Elsa Larsdotter.

H. studerade i Uppsala 1651–64 och besökte från
sistnämnda år till 1667 åtskilliga universitet i utlandet.
Redan 1664 hade han blifvit förordnad
till docent i Uppsala och utnämndes sedermera
till adjunkt. I denna egenskap kallades han till
professor i österländska språk vid universitetet i
Lund och var närvarande vid universitetets invigning;
utnämndes 1671 därjämte till e. o. och
tre år därefter till ord. teologie professor, men
lämnade 1675, vid danskarnas infall i Skåne,
denna lärostol för alltid och förordnades i stället
1676 till e. o. teologie och 1679 till ord. professor
i Uppsala s. å.

Död därstädes d. 30 juni 1688.

Oaktadt sin lärdom hade H. aldrig
tagit den filosofiska graden. Denna ansågs den
tiden till och med för befordringar inom universitetet
ej absolut nödvändig. Dialektisk skicklighet
och förmåga att lätt och konstrikt kläda
sina tankar i latinsk dräkt betraktades såsom de
säkraste bevisen på lärdom, och sådana hade H.
vid sina disputationer lämnat både hemma och
i utlandet. Den träder forskaren till mötes äfven
i hans skrifter, bland hvilka den mest framstående
är hans Theologiæ Muhammedanæ brevis
consideratio
, utgifven under hans vistelse i Jena
1664.

Gift 1: 1666 med Barbara Hedræa
och 2: med Anna Göransdotter Folcker.


Holm, Per Daniel, landskapsmålare. Född i
Malingsbo prästgård i Dalarne
d. 11 sept. 1835. Föräldrar:
kyrkoherden Alexander Holm
och Kristina Elisabet Askergren.

Sedan H. 1852–55
genomgått Teknologiska institutet,
öfvertog han utförandet af
en del ritningar till beskrifningen
öfver fregatten Eugenies jordomsegling och fortfor
med detta arbete till 1856, då han erhöll
anställning som maskinritare vid Köping–Hults
järnvägsstation i Örebro. Han lämnade likväl
snart denna befattning för att återgå till sin
förra sysselsättning, då han tillika antogs till
ritare vid Vet.-akad:s zoologiska museum. 1858
började han att under Nils Anderssons handledning
öfva sig i landskapsmålning, hvarjämte han
ingick som elev vid konstakademien. Sedan han
under de närmast följande åren genomgått akademiens
teckningsskolor och företagit studieresor i
Vermland, Jämtland, Lappland och Norge, erhöll
han 1862 den k. medaljen och invaldes följande
året till akademiens agré. 1864 begaf han
sig med ett reseanslag till Düsseldorf och därifrån
till München, Carlsruhe och Paris, där han
vistades hela året 1867, samt företog under samma
tid utflykter åt olika håll. Hemkommen
till Sverige 1868, kallades han tre år senare till
ledamot af Fria Konsternas akademi och utnämndes
till vice professor i landskapsmålning 1873.
Vid den nya organisationen af Nationalmuseets
konstafdelning erhöll H. 1881 förordnande som
konservator och utnämndes s. å. till professor i
landskapsmålning vid akademien, hvilken post
han lämnade 1901.

Död i Stockholm d. 7 aug. 1903.

H. har i sin konst visat sig
nationell. Hans motiv förskrifva sig från flera
olika delar af vårt land, däribland från Lappland.

Gift 1871 med Ildegerd Josephina
Rosalie Stål
.


Holmberg, Axel Emanuel, arkäolog, skriftställare.
Född i Stockholm d.
24 april 1817, son af skomakare
Lindgren, men upptagen
som eget barn af en hemmansegare H.

Sedan han genomgått
elementarläroverken, följde
han sina fosterföräldrar till Halland
och ägnade sig i början åt
landtbruket. Därefter begaf han sig till Lund
1837, fullbordade på ovanligt kort tid sin akademiska
kurs och undergick prästexamen. Sedan
han blifvit prästvigd 1840, anställdes han inom
Göteborgs stift och var under några år pastorsadjunkt
i Bullarens härad af Bohuslän. Karaktärslikheten,
det djärfva, bestämda, något trotsiga
skaplynnet hos både herden och hjorden,
alstrade å ömse sidor en tillgifvenhet, som
varade för lifvet. Hän lefde han sig in i det
svenska folklif, han så lyckligt skildrat, på samma
gång åsynen af Bohusläns rika och vackra
fornminnen gjorde honom till en framstående
fornforskare. Förstlingen af hans studier på
detta område visade sig 1842–45 i hans Bohusläns
historia och beskrifning
. Några år därefter
bosatte H. sig i hufvudstaden, där han hade
ett slags prästerligt »försvar», såsom adjunkt i
finska församlingen, under det han för öfrigt
tjänstgjorde som sekreterare och ledamot i den
kommitté, som blifvit nedsatt för att undersöka
grunderna för städernas beskattning, och som
lärare vid Rydbergska navigationsskolan och för
landtmäterieleverna. Han uppträdde tillika såsom
föreläsare i nordisk arkäologi, var en bland
stiftarna af konstnärsgillet, m. m.

Under allt
detta fortsatte han med rastlös ifver sin litterära
och antikvariska verksamhet och utgaf tid efter
annan: Skandinaviens Hällristningar 1848–49;
Om Skandinavien och dess innebyggare 1849;
Hasslidalen och en liten färd i Schweitz 1851,
Nordbon under hednatiden 1852–54; Dragsmarks
kloster och Sagan om Axel och Valborg

1856, jämte en mängd uppsatser i tidningar,
kalendrar, o. d.

Det aktade namn, han som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free