- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:509

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holmberg, Axel Emanuel - Holmberg, Emilie Augusta Kristina - 1. Holmberg, Gustaf Henrik Theodor - 2. Holmberg, Cecilia Ulrika Laura Lovisa Bååth- - Holmberg de Beckfelt, Niklas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fornforskare förvärfvade, beredde honom inträde
i åtskilliga vetenskapliga samfund, såsom: Vitt.-,
Hist.- och Ant.-akademien, Danska Oldskrift-Selskabet,
m. fl.

Död i Stockholm d. 6 juni 1861.

Ogift.


Holmberg, Emilie Augusta Kristina, tonsättarinna.
Född i Stockholm d. 6 maj 1821.

Redan som barn
bemärkt för sin sällsynta musikaliska
begåfning, utgaf hon,
blott femton år gammal, ett
häfte egna kompositioner, hvilka
under hennes vistelse i Sverige
betydligt ökades. Utom några
sånger, till hvilka hon själf skrifvit orden, har
hon satt musik till stycken af Euphrosyne, Böttiger,
Dahlgren, Atterbom. Franzén, Mellin,
Runeberg, o. s. v., bland hvilka sångstycken flera
vunnit en stor popularitet.

1841 inrättade
hon ett musikinstitut i hufvudstaden och företog
två år senare, tillsammans med skaldinnan Euphrosyne
(fru Nyberg), en resa till Paris. Hemkommen
gifte hon sig 1844 med bruksegaren Peder
Hjalmar Hammarskjöld
, hvilken råkade i ekonomiskt
obestånd och reste till Amerika. Den
unga makan följde sin man och arrangerade
året därpå en stor instrumental och vokalkonsert
i Amory-Hall i Washington, på hvilken hon
själf uppträdde i flera piano- och sångnummer.
Den sällsporda framgång, hon härvid rönte, bestämde
henne för att göra en konstresa genom
Amerika. Under ett par års tid besökte hon de
förnämsta af unionens städer, i hvilka hennes
sällsynta talang både som pianist och sångerska
rönte det amplaste erkännande. Återkommen
kallades hon till organist vid S:t Peterskyrkan
i Charlestown och stiftade i nämnda stad ett
filharmoniskt sällskap. Men hon dog ej långt
därefter d. 28 mars 1854.

Led. af Musikal. akad.

Bland hennes mera bekanta tonskapelser
erinra vi om: »Hök och Dufva» samt »Göken
gal i lunden», båda af Dahlgren; »Ur stormarna
ser jag en aflägsen hamn» af Böttiger; »Sof,
oroliga hjärta, sof» af Runeberg; »Till skogs en
liten fågel flög» af Atterbom m. fl.


1. Holmberg, Gustaf Henrik Theodor, folkhögskoleföreståndare.
Född i
Gärdslöf i Skåne d. 12 jan.
1853. Föräldrar: kyrkoherden
därstädes, teol. doktorn Lars
Paulus Holmberg
och Vilhelmina
Gullander
.

Student i
Lund 1871, blef H. 1876 filos.
kandidat och förordnades s. å.
till föreståndare för Tärna folkhögskola i Västmanland,
hvilken post han ännu bekläder. Under
sin långa verksamhet har H. gjort sig särskildt
bemärkt genom sin sträfvan att framhålla
det idealas betydelse samt att verka väckande
och förädlande å elevernas tankelif, liksom hans
ej sällan förekommande uppsatser i tidningar
och tidskrifter gå i samma riktning. I bokform
har H. utgifvit: Från skolsalen, föredrag, tal
och dikter
, 1896–1900, Soldatens sångbok, 1893,
Den svenska folkhögskolan, 1897, Social etik,
1898, m. m. 1884–86 redigerade han i förening
med H. Odhner »Folkhögskolebladet».

Gift 1877 med Cecilia Ulrika Laura Lovisa Bååth (se nedan).


2. Holmberg, Cecilia Ulrika Laura Lovisa
Bååth-,
författarinna. Född i
Malmö d. 1 mars 1857,dotter af
kyrkoherden Lorentz Andreas
Bååth
och Alfhilda Lundblad,
syster till skalden A. U.
Bååth (se sid. 149.)

Fru H., som under hela sitt giftermål stått
stödjande i sin mans sträfvanden
för den svenska folkhögskolans lyftning, blef
1881 föreståndarinna för den då inrättade kvinliga
folkhögskolan å Tärna. I besittning af goda
studier, särskildt å det litterära och historiska
området, han hon ägnat sina lediga stunder åt
ett flitigt författareskap och har bl. a. utgifvit:
Björnstjerne Björnson, 1885, Frihetens sångarätt
i Sverige
, 1889, Carl XV som enskild man,
konung och konstnär
, 1891, – hvilken skildrings
panegyriska beskaffenhet särskildt bjärt framstod
vid sidan af Louis de Geers omedelbart efteråt
utgifna »Minnen» –, Giuseppe Garibaldi, 1892,
Charles Gordon, 1894, Kampen mot negerslafveriet,
1896, När seklet var ungt, 1897, I häfdernas
hall
1900. En svensk storman (F. B.
von Schwerin), 1901 samt de novellistiska Spillror,
1894, Pepita och andra berättelser, 1899,
m. m. I allmänhet i besittning af god förmåga
att bedöma historiska karaktärer, låter dock fru
B-H. stundom sin böjelse för »hjältedyrkan»
tysta den erforderliga kritiken.


Holmberg de Beckfelt, Niklas, ämbetsman i
holländsk tjänst. Född i Uppsala d. 9 sept. 1742.
Föräldrar: källarmästaren Nils Kyronius och Maria
Elisabet Holmberg
.

Den unge Holmberg,
såsom han kallades efter sin mor, skickades tidigt
till Tyskland och Holland och ingick vid
sjutton års ålder i holländska ostindiska kompaniets
tjänst. 1760 sändes han af kompaniet
till Batavia, där han anställdes som assistent i
generaldirektionens departement. Följande året
förflyttad till en dylik befattning i Surate i Hindostan,
befordrades han efter hand till kanslist,
registrator och justitiesekreterare, förste sekreterare
vid politierådet, administrator af provisionsmagasinet
och slutligen 1769 till intendent öfver
alla kompaniets handelsmagasin i Surate.

Efter tretton års vistelse i det främmande landet,
återvände H. 1774 till Europa, där han året
därefter gifte sig med Josine Adrienne van der
Gon
, en dotter till amiral van der Gon. Han
företog därefter några resor på europeiska kontinenten
och utnämndes 1780 af ståthållaren,
prinsen af Oranien, till regerings- och justitieråd
i dennes grefskap och stad Cuylemberg. På
prinsens förord erhöll H. 1789 svensk adligt diplom
och introducerades på svenska riddarhuset
under namn af Holmberg de Beckfelt. Hans
senare lefnadsförhållanden äro liksom hans dödsår
obekanta.

De uppräknade data lämna ett
vackert prof på, huru en person genom egen
drift och duglighet tillkämpat sig en hög och
ansedd samhällsställning. För Sverige är han
särskildt minnesvärd för den välvilja och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 19:37:14 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0509.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free