- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:526

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hülphers, Abraham Abrahamsson - Hwasser - 1. Hwasser, Israel - 2. Hwasser, Daniel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Samtidigt eller nyss förut hade han begynt de
resor inom fäderneslandet, hvilka fortsatta under
en följd år, gåfvo ämnen till hans topografiska
arbeten. Dessa äro förnämligast: Dagbok öfver
en resa igenom Stora Kopparbergs höfdingedöme
och Dalarna
1762; Samlingar till en beskrifning
öfver Norrland
1771–93; Samling
till korta beskrifningar öfver Svenska städer

1778–97. H. har vidare skrifvit Historisk afhandling
om musik och instrumenter, särdeles
om orgelverksinrättningen, jämte beskrifning
öfver orgelverken i Sverige
1773, m. fl., samt
tillfällighetsvers och rimmade högtidstal, hvilka
dock ej förråda någon egentlig poetisk kallelse.
Död i Västerås d. 24 febr. 1798.

Hans dyrbara
boksamling öfverlämnades efter hans död
till Västerås läroverk, där den förvaras under
namn af den »Hülpherska samlingen».

Gift 1761 med Anna Kristina Grave.


Hwasser. Gammal svensk släkt, af hvilken
åtskilliga varit präster i Västerås stift.


1. Hwasser, Israel, universitetslärare, läkare,
skriftställare. Född i Älfkarleby
socken i Uppland d. 17 sept.
1790. Föräldrar: prosten och kyrkoherden
Lars Adolf Hwasser
och Margareta Katarina Djurman.

H. inskrefs fjortonårig
som student i Uppsala, blef
med. kand. 1810 och promoverades
till medicine doktor 1813. Han åtföljde
1813–14 svenska armén på fälttågen i Tyskland
och Norge och utnämndes vid tjugusju års
ålder till professor i praktisk medicin vid universitetet
i Åbo samt till ledamot af finska collegium
medicum.

Efter tolf års lärareverksamhet
vid nämnda högskola sökte och erhöll
han afsked från sina befattningar i Finland och
återvände till Sverige, där han 1830 befordrades
till professor i teoretisk och praktisk medicin
vid universitetet i Uppsala. 1855 tog han afsked
från sin professur som emeritus och dog
i Uppsala d. 11 maj 1860.

Som vetenskaplig
skriftställare var H. mera böjd för filosofiska
spekulationer än för på empirisk bog byggda
iakttagelser. Utrustad med varm känsla och
liflig inbillningskraft, genomförde han, på grundvalen
af Schellings naturfilosofi, ett originelt
»biologiskt system».

»Det egendomliga i H:s
åsikter och uttryckssätt, vare sig han behandlar
etiska, estetiska, sociala eller politiska ämnen,
har hufvudsakligen sin grund däri, att hela hans
vetenskapliga betraktelsesätt utvecklat sig från
en medicinsk utgångspunkt, från hans uppfattning
af sjukdomens och förgängelsens väsende,
hvilket af honom bestämdes såsom själfförstöring.»

»Hans allmänna vetenskapliga sträfvan
går i hufvudsak ut på att finna en öfverensstämmelse
mellan andens och naturens lagar.»

»Det finnes enligt H. i synnerhet tvenne lefvande
eller af naturen själf skänkta grundkrafter
till mänsklighetens förädling genom religionens
makt, och dessa äro kvinnans kärlek samt ynglingens
entusiasm för det heliga.»

Dessa tankar
äro af honom utvecklade i såväl de rent medicinska
skrifterna, Om Cholerafarsoten 1836–37,
Läran om feber, 1839–44, som i de af honom,
i anslutning till Fichte behandlade sedliga spörsmålen,
Om äktenskapet, 1841, Om vår tids ungdom,
1842, och Mannens ynglingaålder, 1856.
Djupt öfvertygad om universitetets uppgift att
till ett organiskt helt förena vetenskapens

forskningsgrenar,
var han afgjord motståndare till
planen att helt förlägga den medicinska undervisningen
till Stockholm, hvilken af honom bekämpades
i broschyren: Om Carolinska institutet,
1829.

Varm beundrare af Carl XIV
Johan, var H. afgjordt konservativ i politiken,
och skyndade att med sin penna försvara hans
af oppositionen skarpt klandrade ryska politik
af 1812 i den 1838 utgifna skriften: Om allianstractaten
emellan Sverige och Ryssland år 1812
.
I denna liksom flera senare broschyrer söker
han göra gällande, att Carl Johan skulle handlat
lika oklokt som orätt, om han 1812 sökt återvinna
Finland för Sverige, i stället för att arbeta å en
union med Norge. Liknande uppfattning återfinner
man ock i Skålar och föredrag i Carl
Johansförbundet, 1848–60, hvilket förbund
till förhärligande af samma konungs minne tillkom
på H:s initiativ och som hvars ordförande
han fungerade till sin död. H. var ock stiftare
af Uppsala läkareförening samt ledamot af Svenska
Akademien och Vet.-akad.; hedersledamot af
Vitt.-, Hist.- och Ant.-akademien, m. m. och
förklarades vid Helsingfors’ högskolas jubelfest
1840 för fil. doktor.

»Till de stora själsförmögenheter,
H. erhållit af naturen, hörde utan tvifvel
ett ljust förstånd, med en ovanligt rik och djup
känsla, en stark och liflig inbillningsgåfva voro
dock hos honom ännu mera framstående än den
nyktra begreppsbildningen och stränga reflexionen.
Hans enskilda personlighet var i hög grad tilldragande
och älskvärd.

På sina lärjungar inverkade
han icke blott genom sitt snille, utan äfven
genom sitt manliga och kärleksfulla väsende, hvilket
icke förfelade att göra ett mäktigt intryck
på hvarje ädlare sinne. Också var han af sina
lärjungar vördad och älskad; kanske mer än
någon lärare före honom.» Såsom författare utvecklade
han en stor produktivitet. Hans Valda
Skrifter
äro efter hans död utgifna af P. Hedenius
1868–70.

Gift 1817 med Anna Charlotta Wadsberg.


2. Hwasser, Daniel, »juvenal». Född i

Romfartuna
prästgård i Västmanland
d. 28 maj 1817; den föreg. brorson.
Föräldrar: fil. magistern
och teol. licentiaten Daniel
Hwasser
, – hvilken 1816 vid
31 års ålder afled som vice pastor
hos sin fader – och Charlotta
Vilhelmina Åkerman
.

H., hvilken föddes efter faderns död, upptogs som
fosterson af farbrodern, professor I. Hwasser,
hvilken också städse ägnade honom den ömmaste
tillgifvenhet, trots denna ofta ställdes på
ganska hårda prof. Student i Uppsala 1837,
gjorde nämligen den unge H. just ej några snabba
framsteg i studier, men ägnade i stället så
mycket mera tid åt sällskaps- och kamratlifvet.
Lika känd för sina lekande och kvicka infall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free