- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:549

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jerndahl, Aron - Jochnick, Carl Henrik Walter af - Johan III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fadern en gård i Möklinta socken i Västmanland,
där J. växte upp och till sitt tjugonde
år arbetade som bonddräng. 1877–85 arbetade
han i Stockholm, dels på Bolinders mek. verkstad,
dels som dekorationsmålare. 1886 inträdde
han på konstakademien i Köpenhamn, där han
gick i två år, hvarpå han i tre år studerade på
Kröyers skola. J. arbetade sommaren 1891 vid
restaureringen af Uppsala domkyrka som dekorationsmålare
samt utförde en kragsten för en af
pelarne i koret, med ämne: S:t Eriks skrin föres
från gamla till nya Uppsala
. 1892–98 dekorerade
J. några kyrkor, m. m., gick 1898–99 i
Tekniska aftonskolan i Stockholm och sökte som
modellör komma in i den högre skolan, men – godkändes
icke. J., som på konstnärsförbundets
utställning 1900 exponerade en liten brons, Sippor,
gick följande vinter på förbundets atelier samt
exponerade på dess utställning 1901 en porträttbyst
i färgad gips samt en modell till spisel
med ämne: Två barn lutade öfver en bok. 1902
utställde han Vårt dagliga bröd, modell till
spis, samt 1903 Det lider mot skymning, färgad
gips, Mask ur lifvets karneval, dito, samt
några mindre arbeten i brons och tenn (statyett,
bläckhorn, vas med en trollslända och skål, med
motiv en bonddans.)

J. visade sig redan vid
1901 års utställning som en mogen artist, med
djup och allvar. Ja, det är framför allt lifvets
allvar, som präglar hans konst, och gifver den
dess säkerhet, dess ingående karaktäristik. Han
är i den svenska moderna konsten en man för
sig, hvilken icke vuxit upp i någon viss skola,
utan sett sig omkring med egna ögon och under
sitt mödosamma lif tänkt sina egna tankar öfver
tillvaron. Ett par af hans arbeten ha af enskild
mecenat blifvit bestälda i marmor och
komma att uppställas i en folkskolebyggnad
i Stockholm.

Gift 1894 med Augusta Ullgren.


Jochnick, Carl Henrik Walter af, militär, läroboksförfattare.
Född på Skålltorp i Valle härad i
Västergötland d. 7 dec. 1825. Föräldrar: öfversten
Jonas af Jochnick och Charlotta Sofia Margareta Tham.

Student i Uppsala 1843, ingick J.
året därpå vid Göta artilleriregemente, där han utnämndes
till underlöjtnant 1846, samt genomgick
artilleriläroverket å Marieberg 1847–51. Repetitör
vid nämnda undervisningsanstalt 1851–54
och extra lärare vid krigsskolan å Karlberg 1852,
utnämndes han 1853 till löjtnant vid Göta artilleri
och anställdes 1854 såsom informationsofficer vid
Karlberg i artilleri- och handgevärslära. Afgången
ur regementet sistnämnda år, kvarstod han såsom
löjtnant i arméen till 1859, då han tog afsked
ur krigstjänsten. 1854–59 tjänstgjorde han såsom
andre lärare i matematik och mekanik vid
Marieberg, aflade fil. kand.-examen i Uppsala 1856
och promoverades året därefter till fil. doktor
med andra hedersrummet. Lektor i matematik
vid krigsakademien å Karlberg 1858 samt lärare
i matematik och mekanik vid artilleri- och ingenjörhögskolan
1874, blef han ledamot af Krigsvet.-akademien
1859.

Har af trycket utgifvit
en mängd utmärkta läroböcker, såsom: Handgevärslära
1854; De första grunderna till
Analytiska Geometrien
1860; De första grunderna
till Teoretiska Mekaniken
1861; Lärobok
i räkning för arméns korpralskolor
1862;
Geometriska Teoremer och Konstruktionsproblem
1865; De första grunderna till Fysiken
1867; De första grunderna till Kemien
och Geologien
1867; Lärobok i räkning och
praktisk geometri för arméns underbefälsskola

1867; Geometriska räkneproblemer 1873; Det
vigtigaste af eqvationsläran
1878; Det vigtigaste
af differential- och integralräkningen
1879;
Les formes principales des lignes du troisième
degré
1887; Grunderna för sannolikhetsräkningen
1888; Matematiska formler 1896; Lärobok
i matematik vid Kongl. krigsskolan
1896
m. m.

Död å Karlberg d. 16 aug. 1899.

Gift 1857 med Emelina Sofia Wingstedt.


Johan III, konung. Född å Stegeborgs slott
d. 21 dec. 1537. Gustaf Vasas
äldste son med Margareta Leijonhufvud.

I likhet med sina
bröder erhöll J. en vårdad uppfostran
och började tidigt studera
Kyrkofädernas skrifter och annan
teologisk litteratur. Redan 1556
erhöll han Finland till hertigdöme,
med residens i Åbo. Äregirig och högtsträfvande,
ville han dock ingalunda inskränka
sig till förvaltningen af sitt hertigdöme, utan
sökte begagna den tyska ordensstatens upplösning
till att förvärfva någon del af dess besittningar.
Till den ändan inlät han sig i förbindelser med
den polske konungen Sigismund August, med
hvars syster Katarina han 1562 förmälde sig och
försträckte denne penningar mot pant af sju slott
i Livland. Då Sverige vid denna tid nästan
befann sig i öppet krig med Polen, anklagade
Erik XIV honom inför riksens ständer, hvilka förklarade
honom ha förverkat lif, gods och arfsrätt
inom riket. Johan satte sig till en början till
motvärn å Åbo slott, men måste redan i aug.
1563 uppgifva detsamma. Dödsdomen verkställdes
icke, men Johan hölls i fängelse å Gripsholm till
1567, då Erik efter Sturemorden frigaf honom.
Bekant är, huru Johan och hans broder Carl
1568 grepo till vapen och huru denna kamp
slutade med Eriks afsättning.

När konung
Eriks öde var afgjordt och fängelseportarna
tillslutna efter den olycklige monarken, lät Johan
utropa sig till Sveriges konung d. 29 sept.
1568. Han erkändes och hyllades af ständerna
d. 26 jan. 1569 och kröntes i Uppsala samma år
d. 10 juli.

Vårt fäderneslands öden under det
fjärdedels århundrade, Johan stod i spetsen för
styrelsen, äro kända af historien och kunna därför
här förbigås. Deras hufvudmoment var en
fortgående strid mellan den nya konungamakten
och de stora släkterna, mellan den nya läran och
den gamla och därjämte kampen för ett svenskt
område söder om Finska viken och öster om
Östersjön väl i början obetydligt, men likväl
den första länken i den kedja af händelser, som
gjorde Sverige till en af Europas hufvudmakter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free