Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jedeur, Elof - Jennings, John - Jensen, Alfred Anton - Jernberg, August - Jerndahl, Aron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillfällighetsdikter, af hvilka en del trycktes i »Stockholms-Posten»
och »Vesterås Tidningar» och utkommo
samlade i Vitterhetsförsök 1825.
Han har jämväl utgifvit en samling öfversatta skaldestycken
Odéum 1832.
Jennings, John, affärsman, politiker. Född
i Stockholm d. 3 dec. 1729. Föräldrar:
kommerserådet Frans
Jennings, – en af Stockholms
största exportörer, bördig från
Irland och 1742 naturaliserad
svensk adelsman, – och Maria
Kristina Bedoire.
J., som
uppfostrats i England, tjänstgjorde
1750–53 vid Lifregementet, där han
avancerade till ryttmästare, men tog afsked sistnämnda
år, för att ägna sig åt faderns yrke.
Han bedref affärer i stor skala och begagnade
den kredit, han genom sitt 1753 ingångna gifte
med Thomas Plomgrens dotter, Hedvig Sofia,
erhållit hos de maktägande Hattarne, till stora
lån i riksbanken, genom hvilka han sattes i tillfälle
att köpa och anlägga en mängd järnbruk.
Hans goda insikter å detta område vore ock
tillräckliga för att nationellt drifva brukens
skötsel och föranledde såväl hans val till fullmäktig
i järnkontoret, som hans inkallande i
Vetenskapsakademien, hvilken tilldelade honom
sin guldmedalj för förbättrad konstruktion af
masugnar. Ifrigt intresserad för kanalbyggnader,
förmådde han riksbankens styrelse att till Trollhätte
slussverks byggnader anslå en årlig summa
af 300,000 daler kopparmynt.
Vid 1760–62
års riksdag började han äfven aktivt deltaga i
det politiska lifvet och tjänstgjorde som Hattarnes
skattmästare, enligt tidens sed ej försmående att
med klingande valuta söka uppehålla partiets
sjunkande aktier, samt var medlem af sekreta
utskottet. Vid 1765–66 års riksdag tvungo
honom förhållandena att hålla sig å defensiven,
men 1769 finner man honom åter i såväl sekreta
utskottet som riddarhusets plena ifrigt verksam
att åter föra Hattarne till väldet. Vid frihetstidens
sista riksdag blef han häftigt angripen af
den kände ekonomiske författaren Anders Nordencrantz
(se nedan), hvilken gjorde honom ansvarig
för att genom sina finansoperationer väsentligen
ha framkallat den finansiella oredan. En särskild
deputation af alla fyra stånden tillsattes för att
undersöka anklagelsernas befogenhet, men dess
verksamhet afbröts af Gustaf III:s revolution.
J., som 1770 erhållit hofmarskalks titel, afled
kort därefter å Forsmarks bruk d. 14 dec. 1773.
Till försvar mot Nordencrantz’ beskyllningar
utgaf J. 1772 ett par broschyrer.
Jensen, Alfred Anton, skriftställare. Född d.
30 sept. 1859 i Helsing-Tuna
församling af Geflebergs län.
Föräldrar: civilingenjören Carl
Anton Jensen och Carolina
Eugenia Modéer.
Student i
Uppsala 1879, var J. 1884–88
medarbetare i »Göteborgs Handelstidning»
samt flyttade sedan
till Berlin som korrespondent. Han vistades de
följande åren icke blott i Tyskland, utan äfven
i Serbien, Bulgarien, Kroatien, Krain och Dalmatien.
1897–99 uppehöll han sig i Wien
och har enligt egen uppgift »berest hela Europa
utom Pyreneiska halfön». 1901 erhöll J.
anställning vid Svenska akademiens Nobelbibliotek
i Stockholm.
Som talangfull öfversättare
på vers och prosa från de slaviska språken
har J. gjort sig ett namn, hvarjämte han utgifvit
ett par originaldiktsamlingar och publicerat
litteraturhistoriska studier. Hans arbeten äro:
Gogol, Ryska bilder, 1883; Turgenjev, Senilia,
1883; Pusjkin, Eugen Onegin, 1889; Saltykov,
Småstadslif, 1890; Noveller från Serbien
och Montenegro, 1891; Kristo Botjov, 1891;
Mimotschka, rysk roman, öfvers., 1892; Öfversättningar
från Lermontov, 1893; På fjärran
stig, dikter, 1893; Ur Böhmens moderna diktning,
1894; Ur slavernas diktvärld, 1896;
Nya dikter, 1896; Ryska skaldeporträtt, 1898;
Mickievicz, Herr Taddeus, 1898; Polska skalder,
1899; Slavia, 1896–97; Habsburg, 1899,
m. m. J. erhöll 1889 Svenska akademiens andra
pris för förtjänstfull öfversättning och har
ett par gånger erhållit Vet.-akademiens Letterstedtska
pris. 1895 blef han Svenska akademiens
resestipendiat.
Gift 1897 med Karin Lidforss,
dotter af professor V. E. Lidforss (se nedan).
Jernberg, August, genremålare. Född i Gefle
d. 16 sept. 1826.
J. erhöll
sin första konstnärsbildning vid
målareakademien i Stockholm,
men for 1847 till Paris, hvarifrån
han 1854 flyttade till Düsseldorf.
Här vistades J. sedan nästan oafbrutet
och gjorde sig blott emellanåt
vid skandinaviska utställningar
påmind genom ett och annat hemskickadt
konstverk. Efter att först ha ägnat sig åt historiemålning,
öfvergick han till genren. Bland
hans pänsels alster kunna nämnas: En lånesökande,
Stilleben, Björndansen, i Nationalmuseum,
Sista pipan, Besökande i Rembrandts
museum, Torgdag i Düsseldorf o. s. v. 1856
agré och 1865 ledamot af Konstakademien.
Död d. 22 juni 1896.
Gift.
»J:s kolorit
är originell, penselföringen saftig och delikat,
och han förstår att med helt få färgtoner
åstadkomma en egendomligt spelande skala i
många lifliga nyanser. Små bilder ur bondelifvet
blir hans område, men han håller sig
till det folk, han kan måla på stället där han
bor. På senare tid har han nått mästerskapet
som stillebensmålare.»
Sonen Olof August
Anders, född i Düsseldorf d. 23 maj 1855 och
utbildad vid där varande konstakademi, där han
utsetts till lärare i landskapsmålning, målar helst
kust- och klippartier samt ruiner. Han måste
anses mera som tysk än svensk konstnär.
Jerndahl, Aron, skulptör.
Född d. 1 jan. 1858. Föräldrar:
gårdsbrukaren Grop Lars
Andersson, som senare antog
namnet Jerndahl, från Jerna
socken i Dalarne, och Gers
Brita Jonsson från Malung.
Samma år, J. föddes, köpte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
