Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johansson, Johan - Johansson, Johan (i Noraskog) - Johansson, Johan Fredrik - Johansson, Karl Ferdinand - Johansson, Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sockertullen</i> 1848; Är närvarande tidpunkt
lämplig för införandet af ett förändradt tullsystem?
1851; Nu eller aldrig. Ett ord i sinom
tid i frågan om tullreformer 1853; Om svenska
kreditlagarnes reform 1853; Den vigtigaste
frågan vid riksdagen 1859; Äro anklagelserna
mot tidehvarfvet för materialism ogrundade
eller icke? 1858.
J., som afled i Stockholm
d. 10 febr. 1860, var gift med Katarina Vilhelmina Molin.
Johansson, Johan (i Noraskog), riksdagsman,
ortsbeskrifvare. Född i Nora
bergsförsamling i Örebro län d.
1 nov. 1840. Föräldrar: bergsbruksidkaren
Johannes Larsson
och Anna Lisa Olsdotter.
Efter skolgång i Örebro och
Nora, ägnade sig J. åt fäderneyrket
och öfvertog efter faderns
död bergsegendomen Ringshyttan, som han innehade
till 1872. 1876–80 var han ägare af egendomen
Bergsäng. Tidigt anlitad i allmänna värf,
valdes han 1869 till representant i Andra kammaren
för Nora domsaga, hvilket uppdrag han med
undantag af en del af 1887 års majriksdag beklädde
till och med 1902 års riksdag. Från början
ställande sig utom partierna, sällade han sig
så småningom till landtmannapartiet, som kände
sig väl betjänt af hans statistiska utredningar Historik
om grundskatterna, 1880, och Försvar och
grundskatter 1884. J:s böjelse för forskning å
dessa och likartade områden gjorde honom ock
snart till ett ofta anlitadt skrifkunnigt biträde åt
andra riksdagsmän, hvilka fått låna glansen af sitt
namn till af honom författade motioner och
utredningar. Regeringen skyndade ock att begagna
sig af hans arbetslust för skatteregleringskommittén
1879–83 och läroverkskommittén
1883–84. Redan 1880 insatt i bevillningsutskottet,
hade han där plats till och med 1886,
men den skärpa och sakkännedom, hvarmed han
både där och i kammaren försvarat sina frihandelsvänliga
tänkesätt, föranledde den af annat
kynne präglade majoriteten att 1887 öfverflytta
honom till konstitutionsutskottet. Följande period,
då genom Stockholmsvalets kullkastande protektionisterna
än säkrare kände sig behärska
terrängen, hölls J. utom allt utskottsarbete och
beröfvades därjämte 1888 den plats som riksgäldsfullmäktig,
han innehaft sedan 1884, och det
1885 meddelade uppdraget att fungera som deputerad
för tryckfrihetens vård. När andra politiska
vindar åter började blåsa 1891 och den med
relativt liberalt skaplynne utrustade J. blef en
af ledarne för det i förbund med städernas frihandlare
arbetande »gamla landtmannapartiet»,
insattes han åter 1891–95 i bevillningsutskottet
(1892–95 som vice ordf.), har 1891–94 och
från 1900 varit tryckfrihetskommittérad samt från
1892 åter fullmäktig i riksgäldskontoret. Af
svaghet lät J. 1895 låna sitt namn till inbjudningen
till landtmannapartiernas sammanslagning,
hvilken åtgärd väckte stort missnöje bland
hans mera målmedvetna frisinnade kommittenter
och slutligen 1902 kostade honom mandatet.
1897–1902 var han vice ordf. i bankoutskottet
och fungerade 1898–1902 som ordf. i landtmannapartiets
förtroenderåd.
Förutom sina här
ofvan angifna arbeten och några skrifter å det
kamerala området, han J. äfven publicerat åtskilliga
ortshistoriska och ortsgeografiska arbeten,
såsom: Om Noraskog, äldre och nyare anteckningar,
två delar, 1875, 1881–82; Noraskog III
1884–87; Noraskogs arkiv, bergshistoriska samlingar
och anteckningar 1889–97; Karlskoga
bergslag 1897 samt har redigerat sakregistren till
Riksens ständers protokoll med bihang för åren
1809–66 och till riksdagens protokoll med bihang
för åren 1867–99. Han han äfven ombesörjt
utgifvandet af afd. Svenska riksdagen
1896 i »Svenskt Porträttgalleri».
Gift 1862 med sin kusin Maria Hansson.
Johansson, Johan Fredrik, präst, filolog. Född
i Eksjö landsförsamling d. 26
aug. 1810, son af hemmansbrukaren
Johannes Hansson
och Märta Johansdotter.
Student i Uppsala 1828 och fil.
magister 1836, kallades J. följande
år till docent i grekiska.
1844 lektor i grekiska och hebreiska
i Gäfle, förflyttades han 1846 till Linköping
som lektor i grekiska och Nya testamentets
exegetik. J. prästvigdes 1853 och blef s. å.
kyrkoherde i Slaka prebendepastorat, 1858 kyrkoherde
i Vallerstad samt teol. d:r i Lund 1868.
Död d. 4 mars 1871.
J., som under Uppsalavistelsen
från 1838 var sekreterare i Svenska
litteratursällskapet och medredaktör i »Frey»,
är mest bekant för sina af kritiken väl vitsordade
poetiska öfversättningar af Homeros’ »Odysseia»,
1841, och »Ilias», 1846. Han han äfven utgifvit
grekiska läroböcker och tal.
Gift 1847 med
Annna Nathalia Bratt.
Johansson, Karl Ferdinand, språkforskare.
Född i Misterhults församling af
Kalmar län d. 16 sept. 1860.
Föräldrar: torparen Johan Erik
Magnusson och Anna Lovisa
Karlsdotter.
Student i Uppsala 1880, aflade J. 1882 fil.
kand. examen, promoverades till
fil. doktor 1886 och förordnades
till docent i jämförande indo-europeisk språkforskning
vid Uppsala universitet s. å. 1893 utnämndes
han till e. o. professor därstädes i sanskrit och
jämförande indo-europeisk språkforskning. J. har
särskildt ägnat sig åt indisk epigrafik och resultaten
af hans forskning föreligga i bl. a. det
prisbelönta arbetet: Der Dialekt der sogenannten
Shahbasgarhi-Redaktion der vierzehn edikte
des Königs Acoka, 1893. Han han äfven i in- och
utländska tidskrifter samt »Nordisk Familjebok»
offentliggjort en mängd uppsatser, hvilka
bära fördelaktigt vittnesbörd om
författarens beläsenhet och idérikedom.
Gift 1891 med Ulla
Carolina Colbiörnsen (från Norge).
Johansson, Martin, biskop.
Född d. 9. sept. 1837 i Villstads
socken, Jönköpings län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
