- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:564

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kallenberg, Anders Hansson - Kalling, Per - Kallstenius - 1. Kallstenius, Carl Albert Victor - 2. Kallstenius, Gottfrid Samuel Nikolaus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stockholm 1866 med tre landskap och deltog sedan i
alla följande utställningar, som anordnades af Fria
konsternas akademi. K. var länge bosatt i Düsseldorf
och sedermera, under 1870-talet, i Berlin,
där hans studier voro riktade på djurmåleriet,
företrädesvis framställningen af boskap och får,
åt hvilken bransch han alltmer uteslutande
ägnade sig. K. kallades 1870 till agré af Konstakademien
och hugnades 1879 med ett femårigt
understöd ur dess fonder. I nationalmuseum
finnas följande taflor af honom: Barrskog med
ett ensligt skogstjärn
1868; Skånsk bondgård,
Nötkreatur mjölkas
1875; Tjur 1902. Genom
Karl XV:s testamente införlifvades med statens
samlingar Ryggåsstuga i Bleking. Till det bekanta
arbetet Halländska herregårdar (5 häften,
1869–71) har K. utfört illustrationerna. Död
ogift i Stockholm d. 24 jan 1902.


Kalling, Per, riksråd, partiman. Född i
Stockholm 1700 och son till
1698 adlade assessorn i reduktionskommissionen
Peter Kalling
och Margareta Bunge.

Vid sjutton års ålder ingick K. i
krigstjänst och bevistade såsom
fänrik belägringen af Frederikshald
1718. 1734 gick han
i fransk krigstjänst och blef kapten vid general
Lencks regemente äfvensom dennes adjutant.
Deltog i flera belägringar och utnämndes vid sin
hemkomst till löjtnant. Redan efter nio års förlopp,
sedan han bevistat 1741–43 årens krig i
Finland, var han chef för Närkes och Värmlands
regemente. 1751 upphöjdes han i friherrligt
stånd tillika med sin fader och broder, generaladjutanten,
sedermera schoutbynachten (konteramiralen)
och landshöfdingen på Gottland Mårten
K. (f. 1705, d. 1765). 1757 befordrades han till generalmajor.
I denna egenskap deltog han någon
tid i pommerska kriget och utnämndes efter dess
slut till generallöjtnant 1763. Såsom riksråd,
hvartill han kallades 1765, spelade han en betydande
roll inom Mösspartiet. När detta 1769
undanträngdes från makten, entledigades han ur
rådet, men inkallades åter däri 1771, blef grefve
s. å. och var, när 1772 års riksdag sammanträdde,
en af Mössornas mest inflytelserika män.
På förordnande af rådet innehade han befälet
öfver hufvudstadens garnison, när revolutionen i
Kristianstad, signalen till Gustaf III:s statshvälfning,
blef bekant. Fåfängt var emellertid hans
försök att förhindra regementsförändringen. Efter
densamma skildes han ånyo från riksrådsämbetet
och användes ej sedermera i rikets tjänst.
Död på Myrö bruk i Örebro län vid den höga
åldern af 95 år d. 3 mars 1795.

Gift 1749
med grefvinnan Kristina Margareta Eleonora
Posse
.


Kallstenius. Äldste kände stamfadern, Johan
Svanström
, var mjölnare och arrendator af Kallstena
i Västmanland, efter hvilken ort namnet
ändrades af hans son, prosten i Björskog, Georg
Kallstenius
, f. 1743, d. 1827.


1. Kallstenius, Carl Albert Victor, riksdagsman.
Född d. 7 sept. 1823. Föräldrar: godsägaren,
jur. doktor Carl Daniel Kallstenius och Eva
Maria Hultberg
.

Student i
Uppsala 1843, aflade K. därstädes
kansliexamen och inskref sig i
några ämbetsverk i Stockholm,
men lämnade snart tjänstemannabanan
och öfvertog 1853 egendomen
Marietorp i Södermanland
nära Mariefred. Lifligt intresserad
för allmänna angelägenheter, valdes han 1866 till
representant i Andra kammaren för Åkers, Selebo
och Daga härader, hvilka han därstädes företrädde
till och med 1872 års riksdag. Han var
härvid en af det nybildade landtmannapartiets
mest framskjutna män, tillhörde dess förtroenderåd
och hade 1869–71 plats i statsutskottet,
men då han som varm försvarsvän icke kände
sig tillfreds med den ljumhet i försvarsfrågan,
som vid denna tid började prägla partiets åtgöranden,
tog han sitt utträde ur detsamma vid
1871 års lagtima riksdag för att i stället ansluta
sig till den s. k. intelligensen. Efter Abelinska härordningsförslagets
fall uppgjorde han ett förmedlingsförslag,
afsedt att bereda rust- och rotehållare
tillfälle att friköpa sig från roteringsbördan, hvilket
dock af kammaren afslogs. K., hvilken äfven
af motståndare erhållit erkännande som en human
man med god bildning och redigt, om ock en smula
släpigt, framställningssätt, föll därefter igenom
vid följande val. Han var äfven 1869–71 medlem
af teaterkommittén.

K., som under den
senaste delen af sin lefnad var reseinspektör för
Allm. brandförsäkringsverket för byggnader å
landet, afled i Stockholm d. 2 juli 1898.

Gift med Agnes Vitalia Envall.


2. Kallstenius, Gottfrid Samuel Nikolaus,
landskaps- och figurmålare; den
föreg. kusins son. Född d. 13
juli 1861 i Västervik. Föräldrar:
telegrafdirektören Gustaf
Samuel Kallstenius
och Emma
Johanna Hammarström
.

Student i Uppsala 1880, drefs K.
snart af sina konstnärliga intressen
in på en annan bana, blef 1883 elev af E.
Perséus och vid konstakademien i Stockholm
1884–88. 1891–94 blef han medelst ett
konstakademiens stipendium i tillfälle att fortsätta
sina studier i utlandet. Sedan han halftannat
år slagit sig ned i Frankrike, där han
en kort tid var Collins elev, tillbragte han de
återstående stipendiatåren i Italien, där han företrädesvis
uppehöll sig i Rom, Pompeji och Siena.
Efter sin återkomst till hemlandet bosatte han
sig i Stockholm. Alster af sin konst har han
utställt vid flera tillfällen. Så i München, där
han 1890 belönades med en andra medalj. Vidare
deltog han 1892 i Paris-salonen och 1896
i internationella utställningen i Berlin, hvarjämte
taflor af honom varit synliga på Svenska konstnärernas
förenings utställningar m. fl. I förening
med J. Kindborg och A. Schultzberg anordnade
han våren 1896 en separatutställning i
Stockholm samt deltog i stiftandet af föreningen
Svenska målare, i hvilken han blef ordförande.
K:s arbeten utgöras företrädesvis af svenska
och italienska landskap och utmärka sig för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free