- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:565

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Kallstenius, Gottfrid Samuel Nikolaus - 3. Kallstenius, Edvard Gustaf Götrik, polarforskaren; den föreg. broder, se Björling, Johan Alfred - Kalm, Per - Kalmeter, Henrik - Kalsenius, Anders

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

friskhet och stämningsrikedom. Bland desamma
kunna nämnas Lindar, motiv från Sladö, hvilket
arbete var det som vann den förenämnda belöningen
i München (sedermera inköpt till ett
privat galleri i Lybeck), Kyrkogård 1891; i
Den kgl. malerisamling, Köpenhamn), Tvätterskor
vid ån
, motiv från Grez 1893; Förvildad
trädgård
1895 (i Nationalmuseum);
Sommardag 1896; Sommarnatt s. å.; Molnstudie
s. å.; Utsikt från Villa d’Este s. å.;
Afton efter åskväder 1897; Skymning s. å.

K:s hustru, Gerda Maria Roosval-K., född
i Kalmar d. 10 febr. 1864, elev vid konstakademien
i Stockholm 1885–89, är porträtt- och landskapsmålarinna.


3. Kallstenius, Edvard Gustaf Götrik, polarfarare;
den föreg. broder, se Björling, Johan Alfred.


Kalm, Per, naturforskare, ekonomisk skriftställare.
Född i mars 1716 i Ångermanland, dit
föräldrarna, kapellanen i Korsnäs kapell af Nerpes
socken i Österbotten Gabriel Kalm och hans hustru
Katarina Ross, tagit sin tillflykt undan ryssarnas
härjningar i Finland.

Vid Åbo universitet, där
K. blef student 1735, riktades hans håg på naturvetenskaperna
af dåvarande professorn, sedermera
biskopen J. Brovallius, hvilken tillika rekommenderade
honom hos mäcenaten, presidenten
frih. Sten Carl Bielke (se sid. 92). På dennes
bekostnad fick K. först göra en vetenskaplig resa
till åtskilliga delar af Finland, och året därefter
(1741) till Uppland och Västmanland. På denna
utfärd lärde han känna Linné och föranleddes
däraf att låta inskrifva sig vid universitetet i
Uppsala, där han snart räknades bland den store
naturforskarens mest förhoppningsfulla lärjungar.
Denne gaf honom goda råd och anvisningar vid
hans anträdande 1742 af en ny studiefärd, denna
gång genom Västergötland och Bohuslän. Frukten
häraf blef en skrift med titeln P. Kalms Mag.
Doc. Västgötha och Bohusländska resa
(1746),
hvilken innehöll såväl iakttagelser öfver sällsyntare
växter som rön rörande deras ekonomiska
nytta. De närmast följande åren upptogos af
nya forskningsresor, däribland en (1744) i sällskap
med hans gynnare, frih. Bielke, genom Ryssland
och en del af Ukraine. Ehuru blott student
hade K. redan förvärfvat sådana lärdomsmeriter,
att han 1745 invaldes till ledamot i den
sex år förut instiftade Vetenskapsakademien, 1746
föreslogs till docent i naturalhistoria och ekonomi
af universitetet i Åbo och följande år förordnades
till förste innehafvaren af den vid
nämnda högskola upprättade lärostol i samma
ämnen. Det dröjde emellertid mer än fem år,
innan han tillträdde detta sitt professorsämbete.
Han utsågs nämligen att bringa i verkställighet
en Linnés plan, att en naturforskare skulle sändas
till norra Amerika för att där i trakter, hvilkas
klimatiska förhållanden liknade Sveriges, göra
botaniska iakttagelser och insamla växter med
särskild hänsyn till den ekonomiska nytta som
af dem kunde hämtas. Resan, som anträddes
1747 med understöd af olika myndigheter, gick
öfver England, där K. uppehöll sig ett halft år.
I Amerika stannade han från sept. 1748 till febr.
1751. Frukterna af denna sin forskningsfärd
nedlade han i arbetet En resa till Norra Amerika,
hvaraf del. I–III utkommo 1753–61.
Manuskriptet till de öfriga fyra delarna tillföll
någon tid efter K:s död universitetsbiblioteket i
Åbo, men förstördes vid dettas brand 1827. De
tre första delarna öfversattes på flera utländska
språk. Från sin resa medförde K. en mängd
frön och telningar, med hvilka han riktade de
svenska samlingarna och trädgårdarna och som
han beskref i En kort berättelse om naturliga
stället, nyttan och skötseln af några växter,
utaf hvilka frön nyligen blifvit hembragta
. I
nov. 1752 tillträdde han omsider sitt professorsämbete,
som han omsorgsfullt skötte, samtidigt
med att han nitiskt ägnade sig åt anläggandet
af en botanisk trädgård. Minnesmärken af hans
ovanliga flit äro bland annat 146 under hans
presidium utgifna disputationer. Han afled i
Åbo d. 16 nov. 1779.

Gift i Filadelfia 1750
med Anna Margareta Sjöman. Efter K. är
ett örtsläkte, Kalmia, uppkalladt.


Kalmeter, Henrik, ämbetsman. Född d. 20
augusti 1693 i Falun, där fadern, löjtnanten
Olof Kalmeter, var bosatt.

Efter i Uppsala
aflagd examen för inträde i bergsstaten, anställdes
K. 1714 i bergskollegium, där hans första
mera maktpåliggande uppdrag var att öfverse
och upprätta register öfver alla utfärdade resolutioner
och privilegier för äldre och nyare
bergverk. Det omsorgsfulla sätt, hvarpå han
fullgjorde detta värf, beredde honom ett offentligt
anslag till företagande af en utrikes resa. Denna
anträddes 1718 och fortgick till 1727 samt
sträckte sig till Holland, Tyskland, Frankrike
och England. Han hemsände därunder till kollegiet
omständliga berättelser rörande sina iakttagelser
om bergshandtering, därmed sammanhängande
manufakturer m. m, hvarjämte han
till Sverige inskaffade skickliga järn- och stålarbetare.
Efter hemkomsten befordrades han
1728 till kommissarie i Kommerskollegium och
fick s å. i uppdrag att företaga en resa inom
Sverige för uppsökande af stenkol, galmeia och
andra mineral. Efter en ny, 1729 företagen
utländsk resa för ytterligare anskaffande af kunniga
arbetare i skilda yrken utnämndes han 1734
till assessor i bergskollegium. Hans sista befordran
var 1747, då han utnämndes till kommerseråd,
hvarjämte han s. å. invaldes till ledamot
i Vetenskapsakademien. Död i Stockholm julaftonen
1750.

Gift 1736 med Anna Wallberg.


Kalsenius, Anders, biskop. Född i Söderbärkes
prästgård i Dalarne d. 1
nov. 1688. Föräldrar: prosten
och kyrkoherden Olof Kalsenius
och Anna Rudbeck, dotter
till biskopen Nils Rudbeckius.

Vid nio års ålder sändes K till
universitetet i Uppsala, där han
till en början idkade sina studier
under ledning af ett par äldre kamrater, båda
blifvande biskopar, nämligen halfbrodern N.
Barchius och A. Rhyzelius.

Promoverad till
filosofie magister 1713 och prästvigd 1716, kallades
han sistnämnda år till huspredikant hos
riksrådet grefve Gustaf Cronhjelm och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free