Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlson, Karl Fredrik - Karlsteen, Arvid - Karsten, Kristoffer Kristian - Kastman, Karl Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
främmande lefvande språk vid högre elementarläroverket
i Nyköping. 1864 befordrades han till lektor
i latin och svenska vid högre elementarläroverket
i Örebro. Efter 1873 aflagd pastoralexamen
och sedan han följande år blifvit prästvigd
blef han antydda år därjämte regementspastor
vid Närikes regemente. Kyrkoherde 1882
i Nyköpings Östra och Allhelgona församlingar,
blef han 1884 prost.
Verksam såsom författare,
tilldrog han sig särskildt den litterära världens
uppmärksamhet genom sitt på flitiga forskningar
stödda arbete Blad ur Örebro skolas historia,
omfattande tiden t. o. m. 1650. Detta arbete som
var upptaget i nämnda läroverks program 1871,
1872 och 1875, mottogs med synnerligt erkännande
i pressen. Han utgaf äfven I. A. Björks
drama »Darius» (med litteraturhistorisk inledning
och anmärkningar 1874) äfvensom den latinske
skalden C. E. A. Söderströms »Valda dikter».
Död å sitt kyrkoherdeboställe Stenbro d. 13 juni
1900.
Gift 1889 med Oskara Helena (Ellen)
Wetterfelt-Forselius.
Karlsteen, Arvid, medaljör. Född d. 16 mars
1647 på Getskogen, Karlskoga
socken i Värmland samt son af
landtmäteriinspektoren i Värmland
Jonas Kiällander och Brita
Larsdotter von Sacken.
På grund af den håg och fallenhet,
K. tidigt visade för gravyrkonsten,
blef han genom bemedling af den
med familjen bekante myntmästaren Isak Kock
satt i lära hos »isersnidaren» (stämpelskäraren)
Anders Planting i Avesta. Efter att en tid ha
arbetat på myntet i Stockholm blef han med understöd
af Kock satt i tillfälle att göra en utländsk
resa 1668. Under en längre vistelse i
Frankrike och England uppöfvade han sig icke
blott i gravyrskicklighet, utan lärde sig tillika
miniatyrmålning och etsning på stålplåtar.
Hemkommen till Sverige för att gravera stanser
till skådepenningarna vid Carl XI:s kröning,
förvärfvade han sig snart anseende som en
mästare i sin konst och blef 1681 medaljör
vid myntet. Hans konstskicklighet blef äfven
utomlands uppmärksammad och togs i anspråk af
åtskilliga hof. Däremot afböjde han alla de anbud,
som gjordes honom att nedsätta sig i främmande
land, och föredrog att kvarstanna i
Sverige och söka öfverföra sin konst på några
lärjungar. Såsom den första inhemske konstnär
i sitt fack upphöjdes K. 1692 af Carl XI i
adligt stånd, med bibehållande af sitt namn, och
dog i Stockholm d. 18 maj 1718, ända till det
sista verksam samt äfven mycket anlitad som
sigillgravör. Han slöt själf sin adliga ätt. Hans
efterlämnade dyrbara samling af medaljer och
konstföremål bortspelades 1719 på lotteri. Om
än han ej i allt motsvarade det stora rykte, hvari
han stod hos sina samtida, intager han utan
tvifvel ett ganska betydande rum i vår konsthistoria.
Under tiden 1673–1718 äro nästan
alla i Sverige slagna medaljer och skådepenningar
af hans hand, ett ganska betydligt antal,
då man besinnar att tidens sed fordrade, det
hvarje, äfven den obetydligaste, tilldragelse på
hofvet eller inom konungafamiljen skulle på detta
sätt förevigas.
Gift 1674 med Magdalena Elisabet
Schenkowitz.
Karsten, Kristoffer Kristian, operasångare.
Född d. 9 sept. 1756 i Ystad,
där fadern var bagare.
Stadd på resa till Berlin 1771 besökte
änkedrottning Lovisa Ulrika
Ystad och hörde där K. sjunga
på en till hennes ära gifven
konsert. Intagen af hans sällsynt
vackra röst, beredde hon
honom plats vid musikaliska akademien i Stockholm,
hvarifrån han efter slutade studier förflyttades
till operan, till en början såsom korsångare.
1776 debuterade han såsom Adonis
i operaballetten af samma namn med sådan framgång,
att Gustaf III följande året skickade
honom till Köpenhamn, för att erhålla undervisning
af sångmästaren vid operan därstädes,
italienaren Potenza. Återkommen efter ett års
frånvaro, uppträdde han med stormande bifall i
Bores roll i prologen till Naumanns opera
»Amphion», erhöll 1791 titel af hofsekreterare
och utnämndes senare till förste hofsångare.
Under sin långa och lysande konstnärsbana var
han svenska sångscenens yppersta prydnad och
utförde en mängd betydande partier. Vid operans
indragning 1806 erhöll K. afsked med pension,
men fortfor sedermera att då och då uppträda
mot särskildt arvode. Hans sista offentliga uppträdande
var vid ett galaspektakel d. 6 nov.
1821 i sin gamla roll Oedip.
K. var utan
tvifvel en af de yppersta sångare, som någonsin
beträdt operascenen. Hans röst utmärkte
sig ej blott för sin sällsynta musikaliska renhet
och skönhet, utan äfven för sitt ovanliga omfång,
från den högre tenoren till den djupare
basen, hvilket satte sångaren i stånd att utföra
partier med olika register. Med denna utomordentliga
musikaliska talang förenade K. en
ståtlig, imponerande figur, samt mycken ädelhet
i hållning och rörelser. Sedan K. för alltid afträdt
från scenen, fortfor han att för någon gång
låta höra sig på konserter och gaf själf en sådan
på våren 1825. Död på Drottningholm d. 7
aug. 1827.
Gift med Maria Stebnowska.
Af hans barn märkas döttrarna: Sofia gift med
ballettmästaren Filippo Taglioni och moder till
den världsberömda dansösen Marie Taglioni, samt
Elisabet Charlotta, född 1789, skicklig målarinna,
gift med ryske generalen Simeon Kachanoff
och död d. 8 okt. 1856.
Kastman, Karl Vilhelm, pedagog, ämbetsman.
Född i Västerlösa, Östergötland
d. 20 juli 1832. Föräldrar: kyrkoherden
Jonas Otto Kastman och
Maria Gustava Cnattingius.
Student i Uppsala 1852, tog K.
sex år därefter fil. kandidatexamen.
blef följande år (1859)
kollega i Eksjö, 1863 läroverksadjunkt
i Norrköping och 1864 seminarielärare
i Linköping. 1867–71 tjänstgjorde han såsom
folkskoleinspektör, var rektor vid folkskolelärareseminariet
i Karlstad 1871–83 och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
