- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:576

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kexél, Olof - Kexlerus, Simon - Key - 1. Key, Carl Fredrik Edvin Emil

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfversättningar. För öfrigt är K. bekant såsom
stiftare eller åtminstone en bland stiftarne och
den lifvande själen i ordenssällskapet Par Bricole,
hvars uppkomst daterar sig från år 1779.
O. Kexéls skrifter äro samlade och utgifna af
P. A. Sondén i två delar samt 1852 af P. Hanselli.


Kexlerus, Simon, matematiker. Född d. 29
dec. 1602 i Kexle by i Edsbergs socken af Närike,
där fadern, Sven, var bonde.

K., som först tämligen
sent började studera, inskrefs 1625 som student
i Uppsala och tog filosofie magistergraden
1632. Omedelbart därefter företog han den af
bruket föreskrifna utländska resan, som förde honom
till Holland, Tyskland och Danmark, i hvilket
förstnämnda land han idkade studier under
Adrian Metius. Efter sin hemkomst 1634 anställdes
han följande år såsom lärare i matematik
vid gymnasium i Strengnäs. Två år senare
befordrad till adjunkt i filosofiska fakulteten
i Uppsala, utnämndes han 1640 till professor
i matematik vid det nyinrättade universitetet
i Åbo. Det var här K., uppmuntrad af
universitetets grundläggare och förste kanslär
grefve P. Brahe, utarbetade de läroböcker, hvilka
förvärfvade honom samtidens erkänsla och eftervärldens
hågkomst såsom en verksam befordrare
af den allmänna bildningen. Såsom ett märkligt
bevis på tidens vetenskapliga ståndpunkt må
nämnas, att matematikern K., trots sin obestridliga
lärdom, i sina akademiska skrifter ännu
uppträder mot den Kopernikanska teorien om
världssystemet, under det han, såsom praktiskt
resultat af sina astronomiska beräkningar, låter
inflyta en god del astrologi och på det rent
matematiska området med ifver sysselsätter sig
med cirkelns kvadrering. 1651 erhöll han i tur
och ordning Piikis prebendepastorat; var riksdagsman
1664 och afled d. 22 mars 1669.

Gift 1641 med Ingeborg Elisabet Gerzlinius.


Key. Släkten härstammar från en gammal
höglandsclan ömsom kallad Mackey, Mackay
eller Mac Key, ömsom endast Cay eller Key.
Till Sverige inkom släkten under trettioåriga
kriget med Mac-Keyska regementet, som värfvades
af Gustaf II Adolf. I England lefver
ätten ännu och en gren har på senare tider
erhållit baronetvärdighet.


1. Key, Fredrik Edvin Emil, riksdagsman.
Född på Eds bruk i
Kalmar län d. 7 okt. 1822. Föräldrar:
löjtnanten vid Smålands
husarregemente Emil Key och
friherrinnan Carolina Charlotta
Fleetwood
.

Efter faderns död
och sedan modern ingått nytt
äktenskap med den frisinnade
politikern, friherre A. Chr. Raab (se nedan), fick
han hos denne sitt hem. Efter åtnjuten, enskild
undervisning aflade han i Lund 1838 student- och
1841 kansliexamen, hvarefter han 1842 antogs
såsom kanslist i finansdepartementet. En
del af de närmast följande åren tillbragte han
på resor i utlandet, från hvilka han i tryck
skildrat sina intryck. Han delade för öfrigt sin
tid i Stockholm mellan tjänstgöring i ämbetsverken
och arbete för representationsreformen,
både som talare och skriftställare, det förra i
reformklubben, det senare i »Aftonbladet», där
han under år 1847 skref »veckorevyer», ända
tills Hierta vägrade införa en af K. författad
skandinavisk uppsats, då han afbröt förbindelserna
med tidningen. 1848 inköpte han Sundsholms
säteri i Tjust i Kalmar län, som af honom
ansenligt utvidgades genom inköp. Han vardt här
en driftig jordbrukare, den där flitigt anlitades i
allmänna värf, satt 1862–83 i Kalmar läns norra
landsting (däraf 1872–81 som vice ordförande
och 1882–83 som ordförande) samt var 1870–71
och 1880–82 vice ordförande i Kalmar läns
norra hushållningssällskap.

Sitt politiska intresse
höll han städse vaket och var en bland
de deputerade, hvilka i november 1865 buro
vittne om landsortens intresse för representationsreformen.
Sedan denna blifvit en verklighet,
valdes K. 1866 till ledamot af Andra kammaren
för Södra Tjusts härad och fungerade som
sådan till och med 1883 års riksdag. Ehuru
fortfarande behållande sitt frisinnade kynne, deltog
K. 1867 i det i dess början af helt andra
tendenser besjälade landtmannapartiets bildande
och insattes redan 1868 i statsutskottet, som han
tillhörde under hela sin återstående riksdagstid
(1876–80 också dess vice ordförande samt
1881–82 dess ordförande). Hans stora lätthet
att uttrycka sig i både tal och skrift, stora insikter
i statsförvaltningens skilda grenar samt
icke obetydande humanistiska bildning skaffade K.
en särdeles framskjuten plats inom partiet, om
ock hans sociala ställning och lefnadsvanor bildade
ett svalg mellan honom och partiets flertal,
som afskar honom från en verklig ledareställning.
Till hans ovanskliga heder må ock framhållas
den trofasta vakt, han slog om de verkliga
kulturintressena, samt hans nitiska arbete för
att öppna partiets ögon för rättmätigheten af
humanitära reformer. I öfrigt kämpade han i
första ledet för landtmannapartiets uppfattning i
härordnings- och skattefrågorna och frambar 1878
dess motion med förslag till ny härordning,
hvars grunder vunno Andra kammarens godkännande
och upptogos först af 1880–82 års landtförsvarskommitté,
af hvilken K. var medlem, och
sedermera af k. m:ts härordningsproposition till
1883 års riksdag. Denna strandade likväl på
motstånd från flera håll, och trött och missmodig
mottog K., hvars ekonomi var undergräfd
dels genom den hela hans provins öfvergående
jordbrukskrisen, dels genom uppoffringar för det
allmänna, 1883 postmästaresysslan i Helsingborg
och lämnade samtidigt det politiska lifvet. Utom
den viktiga posten i statsutskottet hade K. innehaft
plats i 1871, 1878 och 1883 års försvarsutskott
samt var 1879–83 ledamot af talmanskonferensen.
Han tillhörde äfven 1879–83 års
skatteregleringskommitté och 1883 års läroverkskommitté.
Af Landtbruksakademien var han ledamot
sedan 1865.

Såsom skriftställare har
K. bl. a. gjort sig bekant med: En resebeskrifning
af E. K.
1847; Politiska funderingar
af en skandinav
1849; Till allmänheten
i försvarsfrågan af Broder Svensk
1882;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free