Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Key, Carl Fredrik Edvin Emil - 2. Key, Ernst Axel Henrik - 3. Key, Ellen Karolina Sofia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till allmänheten i skattefrågan af Broder
Svensk 1883; Försök till svenska tidningspressens
historia, första delen, 1883 och Anteckningar
om staden Helsingborg och dess grannskap
1885, hvarjämte hans penna var flitigt verksam
i den periodiska pressen.
Under de sista
åren lät han ej vidare höra af sig än medelst
uppträdande i frihandelsriktning under 1887 års
tullstrid. Efter långvarigt aftynande afled han d.
31 dec. 1892 i Visby hos sin där gifta dotter.
Gift 1849 med grefvinnan Sofia Ottiliana Posse.
2. Key, Ernst Axel Henrik, medicinsk lärare o.
vetenskapsman. Född på Johannisberg
i Flisby socken af Småland
d. 25 okt. 1832; den föreg.
brylling. Föräldrar: öfverstlöjtnanten
Henrik Key och Carolina
Wilhelmina Åberg.
Efter enskild undervisning blef han student
i Lund 1848 och aflade med.
licentiatexamen 1857 samt blef kirurgie magister
1859 och med. doktor 1861. 1879 blef han i
Köpenhamn fil. hedersdoktor. Under tiden hade
han 1853 varit koleraläkare i Göteborg och 1855
t. f. bataljonsläkare vid Kronprinsens husarer.
1856 blef han amanuens vid Serafimerlasarettets
kirurgiska afdelning och följande år underkirurg
därstädes, hvilken befattning han innehade
till år 1859. Förordnande att förestå professuren
i patologisk anatomi vid Karolinska institutet
erhöll han år 1861, och följande år utnämndes
han till professor i samma ämne. Från
1886 var han rektor vid Karolinska institutet,
tills han 1897 tog afsked från sin befattning
därstädes.
1860–61 företog han en vetenskaplig
resa till utlandet, hvarunder han hufvudsakligen
uppehöll sig i Bonn för att hos
Max Schultze studera normal histologi, och i
Berlin för idkande af studier i patologisk anatomi
och fysiologi hos Virchow. Han medförde
från denna resa kännedom om den utveckling,
som den patologiska vetenskapen vunnit under
de senare åren. Studiet af nämnda vetenskap
blef ock förnämsta föremålet för Keys lifsgärning,
hvarifrån han utgick, när han gjorde sina
stora arbeten på anatomiens och histologiens område.
Bland dessa senare äro främst att märka
hans bekanta jämte G. Retzius utförda undersökningar
om nervsystemet och bindväfven, för hvilket
arbete dess författare af franska vetenskapsakademien
erhöllo Monthyonska priset. Från 1863,
då tidskriften Medicinskt arkiv upprättades, var
han en af dess tre redaktörer och blef, sedan
tidskriften, under namn af Nordiskt medicinskt
arkiv, förändrades till gemensamt medicinskt-vetenskapligt
organ för alla de skandinaviska
landen, dess hufvudredaktör. För spridningen
af den vetenskapliga utvecklingens frukter verkade
K. såsom en af redaktörerna för den
förtjänstfulla serien af populära skildringar
Ur vår tids forskning. Keys på flera sätt
ådagalagda lifliga och upplysta intresse för allmänna
angelägenheter föranledde, att Stockholms
stad 1881 insatte honom i riksdagens Andra
kammare, där han tillhörde det frisinnade och frihandelsvänliga
lägret. Följande år blef han ledamot
af den stora, då nedsatta skolkommittén. En
frukt af hans arbete inom denna kommitté under
1882–84 var den redogörelse för den af honom
föranstaltade hygieniska undersökningen i Sveriges
skolor, hvilken såsom bilaga åtföljde kommitténs
betänkande. Detta värdefulla arbete öfversattes
till tyska, och ett föredrag i ämnet, som K. höll
år 1882 vid medicinska kongressen i Berlin, belönades
med Svenska läkaresällskapets årspris
1893. En mängd andra vetenskapliga arbeten,
som det här skulle blifva för vidlyftigt att uppräkna,
förskrifva sig från hans flitiga penna.
Uppdraget såsom riksdagsman i Andra kammaren
innehade K. till och med 1887, och från
och med 1886 tillhörde han såsom vald af Vetenskapsakademien,
hvars ledamot han var sedan
1871, Stockholms högskolas styrelse. Han var
för öfrigt ledamot af flera in- och utländska
akademier och lärda samfund. Någon ordensutmärkelse
ville han aldrig mottaga. Han afled
d. 27 dec. 1901.
Gift 1863 med Selma Charlotta Godenius.
Sonen Karl Axel Helmer,
född i Stockholm d. 26 april 1864, student i
Uppsala 1882, fil. doktor 1894 och docent i
litteraturhistoria därstädes 1894–95, är sedan
1897 redaktör af Svenska Dagbladet. Utom sin
gradualafhandling om Alessandro Mazzoni har
K. författat flera skådespel och Kina och dess
kommersiella framtid 1900. K. är sedan 1901
gift med Märta Elisabet Börjesson.
3. Key, Ellen Karolina Sofia, föreläserska,
författarinna. Född d. 11 dec.
1849 på Sundsholm i Södra
Tjust; dotter af K. 1.
Få af senare tidens svenska kvinnor
hafva gjort sig så bemärkta som
hon ej blott inom utan äfven
utanför Sveriges landamären.
Hvad hennes yttre lefnadsförhållanden
angår, är blott att nämna, att hon sedan 1883
varit verksam såsom föreläserska i svensk kultur- och
litteraturhistoria vid Stockholms Arbetareinstitut
samt äfven under flera år varit lärarinna
i Whitlockska skolan. Redan under utöfvandet
af denna verksamhet hade hon tillfälle
att låta framlysa den lifs- och världsåskådning,
som hos henne är med den lifligaste öfvertygelse
omfattad och hvilken hos många vunnit
lika stor anslutning, som den från många andras
sida blifvit motsagd och bekämpad. De af henne
förfäktade radikala åskådningssätten i sociala,
etiskt-religiösa och estetiska frågor ha för den
stora allmänheten gjorts tillgängliga dels genom
talrika föredrag, hållna både i Sverige och i
grannlanden, dels ock genom en mängd större och
smärre skrifter, i hvilka hon visat sig såsom ej
blott en genialisk och originell författarinna utan
äfven som en språkkonstnär af rang. I korthet uttryckt
kan hvad som präglar hennes lifsåskådning
sägas vara »krafvet på den rent mänskliga individualitetens
fria utveckling inom alla lifsområden».
För att nu något närmare beröra hennes
skriftställareverksamhet, så väckte hon stor uppmärksamhet
genom sina mot den klenmodiga salongsliberalismen
riktade föredrag och skrift Några
tankar om huru reaktioner uppstå 1889.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
