- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:597

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Klint, Erik Gustaf af - 6. Klint, Erik Johan Gustaf af - 1. Klinteberg, Vilhelm af - 2. Klinteberg, Fredrik Ludvig af

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af dessa förfärliga orkaner, som tillhöra tropikerna.
Genom någon försummelse voro kanonerna
ej fastsurrade, hvarför dessa, då fartyget
lade sig på sida för stormen, kastades öfver till
läsidan med den påföljd, att korvetten kantrade.
Af hela besättningen räddades blott sjutton man;
äfven K. var bland de omkomna.

Gift 1829
med Laura Fredrika Silfversvärd.


6. Klint, Erik Johan Gustaf af, sjömilitär i
österrikisk tjänst. Född d. 11
dec. 1816 på Gotland; den föreg.
kusin och son af kaptenen Erik
af Klint
och Gustafva Fredrika
Melander
.

Sedan K. slutat
sina skolstudier i Visby och gjort
åtskilliga sjöresor, dels som jungman
på handelsfartyg och dels
som extra kadett på örlogsfartyg, utnämndes han
efter genomgången sjöofficersexamen till sekundlöjtnant
vid flottan 1837. För att ytterligare utbilda
sig i sjöyrket, seglade han under den närmast
följande tiden såsom matros och styrman
på åtskilliga engelska och amerikanska handelsfartyg
mellan hamnar i Norra och Södra Amerika,
Västindien och England. Återkommen till Sverige,
kommenderades han tid efter annan till tjänstgöring
på svenska örlogsfartyg och utnämndes
1845 till premierlöjtnant. 1853 sökte och erhöll
han tillstånd att ingå i österrikiska marinen, som
just då undergått en betydande omgestaltning och
vunnit kraftig förstärkning. Här placerades han
först till tjänstgöring i Venedigs sjöarsenal, men
erhöll redan i början af följande året befälet
öfver en armerad skonert, »Arethusa», med uppdrag
att i Adriatiska och Joniska hafven skydda
österrikiska handelsfartyg, upploda och kartlägga
hamnar, bestrida hamnvakttjänst efter undfångna
order samt jaga och uppbringa sjöröfvare. Hans
insikter, mod och duglighet gjorde honom inom
kort bemärkt af öfverordnade, och under det åt
honom anförtroddes det ena maktpåliggande uppdraget
efter det andra, befordrades han efter hvartannat
till linjeskeppslöjtnant (kapten), korvettkapten
(major) 1856, fregattkapten (öfverstlöjtnant)
1858 och till skeppskapten (öfverste) 1861.
I sistnämnda egenskap bevistade han som chef
på fregatten »Novara» det för österrikiska flaggan
ärofulla sjöslaget vid Lissa och fann där hjältedöden
d. 20 juli 1866.

»Att ni djupt känner
förlusten, det vet jag,» skref samma dag befälhafvande
amiralen Tegetthof till K:s unga maka
Mary Stewart, »men var öfvertygad, att hela
flottan äfven djupt beklagar den. Erik af Klint
var i allo en ärans man, en tapper och skicklig
sjöofficer, älskad och högaktad af alla som kände
honom.»


1. Klinteberg, Vilhelm af, ämbetsman. Född
d. 22 mars 1759. Föräldrar:
kyrkoherden i Herslöf och Säby
i Skåne Paul Klinteberg och
Anna Maria Faxe.

Efter i Lund aflagd hofrättsexamen lät
K. 1778 inskrifva sig i Göta hofrätt
och genomgick där alla de
underordnade tjänstegraderna till
1798, då han utnämndes till häradshöfding i Lane,
Tunge, Stångenäs med flera häraders domsaga i
Bohus län. 1800 erhöll han lagmans titel och
förordnades till vice sekreterare i bondeståndet
vid riksdagen i Norrköping s. å.

Befordrad 1805 till häradshöfding i Allbo, Kinnevalds och
Norrvidinge härads domsaga i Småland, förvärfvade
han genast befolkningens tillgifvenhet såsom
skicklig och oväldig domare.

Redan året
därpå insattes han i den kommitté, som under
riksdrotset grefve Wachtmeisters ordförandeskap
sammanträdde för att bereda införandet af svensk
lag i d. v. svenska Pommern. På grefve Wachtmeisters
förslag upphöjdes K. 1807 i adligt stånd,
med namnet af Klinteberg, och afsändes året
därefter till Gotland, för att anställa undersökningar
om några ämbetsmäns och enskildas förhållande
vid och efter den ryska invasionen, därvid
han dock klokt inskränkte sina åtgärder till
uppgörande af ett förslag om organisation af
Gotlands nationalbeväring. Under de brydsamma
förhållanden, som voro en följd af undersökningarna
om kronprinsen Carl Augusts död och
Fersenska mordet, förordnades K. till justitiekansler,
men utbytte 1811 denna befattning mot
den af vice landshöfding i Malmöhus län, där
han 1812 blef den ordinarie styresmannen. 1816
erhöll han friherrlig värdighet och 1818 presidents
namn, heder och värdighet. Död i Malmö
d. 19 juni 1829.

Gift 1788 med Hedvig
Falk
.


2. Klinteberg, Fredrik Ludvig af, skeppsbyggare.
Född i Herslöfs prästgård i Skåne d. 21
april 1760; den föreg. bror.

Med den undervisning,
han kunde erhålla i föräldrahemmet, anställdes
K. 1777 som elev vid skeppsvarfvet i Karlskrona,
men fann snart, att hans kunskaper voro
otillräckliga, hvarför han 1779–82 uppehöll sig
vid universitetet i Lund för studier i den högre
matematiken. Återkommen till Karlskrona, fick
han under Chapmans ledning inhämta den vetenskapliga
delen af skeppsbyggnadskonsten och
väckte inom kort uppmärksamhet för sin skicklighet
som konstruktionsritare.

1794, sedan
han året förut blifvit befordrad till kapten, begaf
han sig på konungens befallning till Tunis och
därifrån 1795 till Konstantinopel, för att, jämte
några andra svenska officerare, med regeringens
tillåtelse söka åstadkomma en förbättring af turkarnas
sjöväsende. Han byggde ett par örlogsskepp
och anlade en skeppsdocka, men med anledning
af de intriger, som spunnos mot honom
och hans kamrater af turkiska ämbetsmän, sökte
och erhöll han 1801 regeringens tillåtelse att
återvända till fäderneslandet. Under tiden hade
han hemma vunnit befordran till major vid flottans
konstruktionskår och erhöll kort efter sin återkomst
konungens befallning att begifva sig till
Frankrike och studera skeppsbyggeriet och utredningsväsendet
vid dockorna och arsenalerna i
de franska örlogshamnarna. 1804 utnämnd till
öfverstlöjtnant, upphöjdes han på samma gång
som den äldre brodern i adligt stånd, och afled
i Karlskrona d. 10 dec. 1812.

K. ansågs af
Chapman själf som en af hans utmärktaste lärjungar
och skulle säkert intagit en hög rang
inom svenska skeppsbyggeriet, om ej döden i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0597.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free