- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:598

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Klinteberg, Fredrik Ludvig af - Klockhoff, Daniel - Knape, Olof, se Strömstierna - Knape, Anders Hansson - Knorring, von - 1. Knorring, Sofia Margareta von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förtid afbrutit hans verksamhet.

Gift 1807
med grefvinnan Ulrika Horn.


Klockhoff, Daniel, skald, filosof, estetiker. Född
på Ytterstfors’ brukspredikantboställe
i Skellefteå socken i Västerbotten
d. 14 sept. 1840. Föräldrar:
dåvarande brukspredikanten
O. Dan. Klockhoff och
Maria Carolina Lindmark.

1859 inskrefs han som student
vid Uppsala universitet, aflade
1863 fil. kand.-examen och promoverades, efter att
1864 ha speciminerat för graden med en afhandling
Om den pantheistiska esthetiken, 1866 till fil.
doktor. Sedan han utgifvit och försvarat en ny
afhandling Om det tragiska, kallades och förordnades
han sistnämnda år till docent i estetik,
men hade knappt hunnit taga detta första steg
på en i så många hänseenden löftesrik lärarebana,
förrän han fjättrades vid sjuksängen och
afled i Uppsala d. 29 juli 1867.

Inom den
lilla vittra krets, som året efter hans ankomst
till Uppsala slöt sig tillsammans under benämningen
»N. S.» (Namnlösa sällskapet), utvecklades
hans skaldeanlag med synnerlig liflighet,
och uppenbarade sig i åtskilliga små täcka stycken
i sällskapets kalendrar, »Isblomman» 1861, »Sånger
och berättelser» 1863 och 1865. Så väl
dessa som andra dikter äro jämte hans uppsatser
i filosofiska och estetiska ämnen samlade och
utgifna i hans Efterlemnade Skrifter 1871.

Gift 1864 med Gustafva Aurora Sandström.


Knape, Olof, se Strömstierna.


Knape, Anders Hansson, donator. Född d. 3
jan. 1720. Föräldrar: sjökaptenen
Hans Andersson och hans
hustru Inger Knape.

Tidigt föräldralös, tog K. tjänst på ett
handelsfartyg och fortfor att segla
som simpel matros, tills han ansågs
skicklig att själf föra fartyg.
På 1750-talet nedsatte han sig
som köpman i sin födelsestad Uddevalla, där han
dels genom lyckliga handelsspekulationer, dels
som skeppsredare samlade en ansenlig förmögenhet.
1758 gifte han sig med Katarina Hegardt,
en i alla hänseenden ädel kvinna, som, då deras
äktenskap var barnlöst, ingaf, eller åtminstone
lifligt hos honom understödde tanken på att använda
makarnas stora förmögenhet till något allmänt
välgörande ändamål. Den 6 juli 1772 dog
hustrun, och enligt det testamente båda gemensamt
upprättat d. 10 april s. å. anslogs större
delen af deras egendom till en barnhusinrättning
vid Gustafsberg utanför Uddevalla. Vid denna
välordnade inrättning, som ännu fortfar att sprida
välsignelse, födas, klädas och undervisas trettio
fattiga gossar tills de uppnått den ålder, att de
själfva kunna förtjäna sitt uppehälle, då de vid
sin utgång i världen erhålla full utrustning af
kläder, en bibel och en mindre summa penningar.
Men utom till dessa trettio barn, som på Gustafsberg
äga ett nytt föräldrahem, utsträcker inrättningen
sin välgörenhet till hundra andra barn,
som dels erhålla årligt understöd i penningar,
dels utackorderas till välfräjdade fosterföräldrar.
Inrättningens bestånd grundar sig dels på donerad
jordegendom, nämligen Gullmarsbergs säteri
i Skredsviks socken, dels på räntorna af ett större
kapital, som utlånas. K. dog i Uddevalla d. 26
okt. 1786.


Knorring, von. De svensk-finska adliga ätterna
med detta namn härstamma från en holländsk
gren af den ursprungligen från Tyskland bördiga
gamla ätten von K. Medlemmar af denna ätt
voro länge anställda i svensk krigstjänst, men
först 1672 blefvo majoren Kasper Fredrik von
K:s yngre söner Stefan Fredrik och Göran
Johan
naturaliserade svenska adelsmän under
namnet K. Men då Kasper Fredriks äldsta sons,
Johan Fredriks, sonsöner, Frans Henrik och
Karl Reinhold, 1756 naturaliserades, skedde detta
under namnet von K. Den förenämnde Göran
Johan, som afled 1726, utmärkte sig såsom tapper
och skicklig officer under det stora nordiska
kriget och blef 1720 upphöjd i friherrligt stånd
under namnet von K. Adliga ätten K. utgick
på svärdssidan 1891.


1. Knorring, Sofia Margareta von, född
Zelow, romanförfattarinna. Född
på Gräfsnäs i Västergötland d.
29 sept. 1797. Föräldrar: öfverstlöjtnanten
och hofmarskalken
Krister Göran Zelow och Helena
Sofia Gripenstedt
.

Friherrinnan K:s yttre lefnadsöden
äro föga anmärkningsvärda. Hon
tillbragte sina barnaår på det romantiska Gräfsnäs,
som då arrenderades af hennes far, och
flyttade vid omkring elfva års ålder med föräldrarna
därifrån till egendomen Högärdet. Efter
ytterligare tvenne år åtföljde hon sin mor till
hufvudstaden, där denna för någon tid slog sig
ned för att fullända sina döttrars uppfostran, och
ingick 1820 äktenskap med en aflägsen släkting,
d. v. majoren, sedermera öfversten, frih. Carl
Sebastian von Knorring
. En svår lunginflammation
1827 grundlade ett kroniskt bröstlidande,
som undergräfde hennes kroppskrafter och lade
henne i grafven d. 13 febr. 1848.

Friherrinnan v. K. var en både i yttre och inre hänseende
rikt utrustad natur. Bland hennes »tjugufem
talanger» hade författarskapet länge, ehuru i
största hemlighet, varit öfvadt, då hon 1834 framträdde
med Cousinerna, ett arbete som 1829–30
blifvit af henne sammanskrifvet för att trösta en
yngre syster, nyss blifven änka, och i hvilket de
handlande personerna äro tecknade efter typer
bland bådas bekanta. Då detta emottogs med
allmänt bifall och redan 1836 upplefde en ny
upplaga, följde raskt det ena arbetet på det
andra, de flesta under pseudonymen »förf. till
Cousinerna», nämligen: Vännerna 1835; Qvinnorna
1836; Axel s. å.; Illusionerna s. å.;
Ståndsparalleller 1838; Tante Lisbets 19:de
testamente
1838; Skizzer: 1. Saml. 1841; 2.
Saml.
1845; Torparen och hans omgifning 1843;
Förhoppningar 1843–44; Bref till hemmet
under en sommarresa 1846
, 1847; Sagan om
prinsessan Rosalinda, eller foglarnes konungarike
,
den enda skrift på svenska, som bär hennes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0598.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free