- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:620

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kruusbjörn, se Crusebjörn - Kryger, Johan Fredrik - Kröger, Carl - Kröningsvärd, Carl Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kruusbjörn, se Crusebjörn.


Kryger, Johan Fredrik, författare i politik och
statsekonomi. Född d. 26 aug. 1707 i byn Alte
Fehr på Rügen, där fadern, Fredrik Andreas Krüger,
var kyrkoherde.

Efter slutade studier vid
högskolan i Greifswald ankom K. 1733 till Stockholm,
där han fick anställning som privatlärare för
en ung friherre Strömfelt och, efter dennes död,
som handsekreterare hos fadern. Emellertid var
det först vid 1746–47 års riksdag, K. väckte någon
uppmärksamhet, då han såsom notarie i sekreta
handels- och manufakturdeputationen författade
och till deputationen aflämnade en Berättelse
om fabrikernas tillstånd
. Han antogs då till
andre kommissarie vid manufakturkontoret, en
befattning, hvilken, egentligen inrättad för hans
räkning, ansågs nödvändig för den svenska industriens
önskliga tillväxt. Vid de brådstörtade
förändringar i statsförvaltningen, som utmärkte
1765 års riksdag, blef manufakturkontoret indraget
och dess tjänstemän försatta på förknappad
indragningsstat.

Redan 1751 hade K. utgifvit
en tidskrift, Den välmenande Patrioten. Den
overksamhet, hvari han genom sistnämnda riksdags
händelser försattes, använde han till utgifvandet
af en veckoskrift, Den förnuftige Fritänkaren
1767, hvarjämte han förenade sig med
Gjörwell om utgifningen af en månadsskrift, Stats- och
Hushålls-Journal
1767.

När vid riksdagen
1769–70 det förra manufakturkontoret
såsom tredje division förenades med kommerskollegium,
blef K. tjänstgörande kommerseråd
på denna afdelning och kort därefter ledamot af
tabellkommissionen. Hans framskridna år och
en tilltagande sjuklighet föranledde honom emellertid
att begära sitt afsked 1772, hvarefter han
afled i Stockholm d. 16 febr. 1777.

»Den välmenande patrioten», såsom han efter den förenämnda
tidskriften gemenligen kallades, var en
af sin tids produktivaste författare och har, utom
sina journaler, efterlämnat mer än femtio afhandlingar
och broschyrer i politiska och statsekonomiska
ämnen.


Kröger, Carl, präst, riksdagsman. Född i
Karlshamn d. 4 okt. 1711. Föräldrar:
handlanden Johan Kröger
och Katarina Winge.

Inskrifven 1728 vid Lunds universitet
och prästvigd 1731, begynte
K. sin prästerliga tjänstgöring i
sin födelsestad och utnämndes
1735 till komminister därstädes.
1745 förflyttades han såsom kyrkoherde till
Vinslöfs och Näflinge pastorat i Skåne och förordnades
1762 till häradsprost i Västra Göinge.
Det var emellertid ej i kyrkans tjänst utan som
politisk personlighet, K. vann sin ryktbarhet. Vid
sitt första riksmöte 1765–66 synes han ej ha varit
särdeles bemärkt, ehuru han visade sig vara en pålitlig
anhängare af det nu till makten komna partiet,
de »nya Mössorna». Så mycket mer blef detta
händelsen vid den följande riksdagen 1769. När
Hattpartiet i känslan af sina vunna framgångar
beslutit skilja tio af Mössregeringens anhängare
ur riksrådet, var K. bland de få som i prästeståndet
vågade uppträda till de angripna rådsherrarnas
försvar. För det »fria» statsskickets
upprätthållande i oförändradt skick ifrade han af
alla krafter. Synnerligt häftigt var hans utfall
mot den af sekreta utskottet föreslagna säkerhetsakten
eller »akt om personlig säkerhet samt
säkerhet om äganderätten». Detta från Hattpartiet
utgångna förslag utgjorde ett försök ej
blott att trygga den enskilde medborgarens säkerhet
till person och egendom, utan ock att tillbakavisa
ständernas själfsvåld i förhållande till konung
och råd. I det memorial, till hvars affattande
denna »akt» uppkallat K., ej blott förkastade
han de föreslagna stadgandena såsom grundlagsvidriga
och banande väg för det oinskränkta
enväldet, utan ville på nytt upprifva tvisten angående
konungens året förut skedda tronafsägelse
och ämbetsverkens i följd däraf inställda verksamhet.
Man ansåg detta innebära en missaktning
mot ständernas beslut och ett nedsättande
omdöme om andra riksdagsmäns åtgärder. Slutet
blef, att Kröger i nov. 1769 till straff uteslöts
ur prästeståndet ej blott för den innevarande
riksdagen utan för all framtid. Krögor blef nu
i sitt partis ögon en politisk martyr. Vid affärden
från Stockholm åtföljdes K. af en skara beundrare
till Liljeholmen, hvarest man under versers afsjungande
på knä drack skålar för den store »frihetsmartyren».
Stockholms borgerskap skänkte
honom en silfverkanna och assessor Dan. Helsingius
uppsatte förslag till lofprisande inskrift, att ristas
på en »minnespelare». Prästeståndets talman
visade emellertid den oskickligheten att uppmana
Skånes prästerskap att ej mer välja K. till
riksdagsfullmäktig. Detta attentat mot valrätten
hade en alldeles motsatt verkan mot den åsyftade,
ty K. valdes med stor röstöfvervikt till riksdagsman
för den följande riksdagen, 1771–72, och
blef, då nu Mössorna i prästeståndet vunnit
pluralitet, utan svårighet där mottagen. K. var
vid statshvälfningen d. 19 aug. 1772 en af de
riksdagsmän som arresterades, men blef, sedan
han besvurit den nya regeringsformen, två dagar
därefter frigifven. Död d. 3 juli 1773.

Gift 1: 1736 med Anna Magdalena Kling; 2: 1754
med Maria Sofia Jordan och 3: 1757 med
Charlotta Kristina Papke.


Kröningsvärd, Carl Gustaf, historisk samlare,
skriftställare. Född d. 19 jan.
1786 i Väster-Färnebo socken i
Västmanland. Föräldrar: majoren
Abraham Zacharias Kröningsvärd
och Elsa Magdalena Polhammar.

Efter i Uppsala aflagd
juridisk examen, ingick K.
1806 som auskultant i Svea hofrätt.
1807–27 förestod han en mängd domareförordnanden,
utnämndes 1813 till länsnotarie i
Stora Kopparbergs län och erhöll s. å. häradshöfdingetitel
samt förordnades 1826 till bergsfiskal
vid Stora Kopparberget. Död i Stockholm
d. 6 sept. 1859.

K:s lefnadsöden voro således
icke synnerligt minnesvärda, men hans förtjänster
på den gedigna litteraturens område äro det så
mycket mer, och till och med på skönlitteraturens
förtjäna de att ej glömmas. Bland hans många
arbeten märkas i främsta rummet de, som röra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0620.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free