- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:26

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Laurin, Carl Oscar Johan - 3. Laurin, Carl Gustaf Johannes - Lauw, Frans - Lauvén, Abraham Vilhelm - Leander, Per Johan Herman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kollega vid Visby lärdomsskola. Under den korta
tid, han här var bosatt, stiftade han Visby allmänna
sångförening och blef dess förste ledare.
Men hans svaga hälsa tvang honom att söka ett
mildare luftstreck. 1852 begaf han sig till Brasilien,
där han afled af gula febern i Bahia d.
23 maj 1853.

Som tonsättare har L. efterlämnat
åtskilliga flerstämmiga sånger samt solosånger
med ackompanjemang af piano, bland
hvilka den sköna melodien till Nicanders ord:
»Mitt lif är en våg», är tillräcklig att försäkra
kompositören ett varaktigt minne. Tvenne strofer
af denna sång äro också inristade på det kors,
som reser sig öfver hans grafkulle på andra sidan
oceanen.


3. Laurin, Carl Gustaf Johannes, konsthistoriker.
Född i Stockholm d. 19
sept. 1868; den föreg. kusins
sonson. Föräldrar: boktryckaren
Gustaf Leonard Laurin och
Agnes Maria Rohtlieb.

Efter aflagd studentexamen vistades L.
i Uppsala 1888–91 och blef
filosofie kandidat 1890. Han anställdes
1893 vid den litterära afdelningen i
P. A. Norstedt & Söners förlag, i hvilket han
är intressent. Kunnig konsthistoriker, har L.
utgifvit: Konsten och skolan och konsten i
hemmet
(föreningen Heimdals folkskriftsserie)
1899; Konsthistoria 1900, ett arbete som hade
sådan framgång, att det redan det följande året
kom ut i ny upplaga och 1903 i en skolupplaga;
Dansk och norsk läsning 1903; Rättskänslan
i våra dagars Frankrike och Dreyfusaffären
,
broschyr 1899, hvarjämte han skrifvit artiklar i
Ord och Bild. L. verkar äfven som föreläsare
i konsthistoria på Stockholms arbetareinstitut och
som lärare i samma ämne i Anna Sandströms
seminarium. 1897 stiftade han Föreningen för
skolornas prydande med konstverk (Konsten i
hemmet), hvilken genom hans energi åstadkommit,
att åtskilliga utmärkta konstverk af svenska
målare samt afbildningar af in- och utländska
förstklassiga konstverk fått plats i skolsalarna,
spridande färg och förfining i de ungas sinnen.

Gift 1893 med Gunilla Malvina Petre, sondotter
till Thore Petre (se nedan).


Lauw, Frans, sjöhjälte. Född af engelska föräldrar
d. 19 okt. 1637.

Tidigt ägnande sig åt
sjölifvet, hade L. i många år farit till sjös under
främmande flaggor, när han 1675 utnämndes till
kapten på ett svenskt örlogsskepp, hvarefter han
1679 befordrades till major vid amiralitetet. I den
skarpa sjöträffningen med danskarna i Kalmarsund
s. å. förde L. befälet på skeppet »Nyckeln». Genom
någon försummelse af lotsen råkade fartyget på
grund vid inloppet till Kalmar och angreps genast
med stor häftighet af danskarna under Juel.
Oaktadt sin äfventyrliga belägenhet försvarade L.
sig med utomordentlig tapperhet, sköt danska
amiralskeppet och ett par andra fartyg i sank
samt tvang fienden att draga sig tillbaka. Men i
detsamma sprang »Nyckeln» af någon outredd
orsak i luften. Den tappre befälhafvaren, två af
hans officerare och fyrtio man af besättningen
räddades af danskarna, och den förstnämnde fördes
sårad inför den danske amiralen, som mottog
honom med all den utmärkelse, hans tapperhet
förtjänade. Till lön för sitt manliga förhållande
befordrades L. s. å. till schoutbynacht, upphöjdes
året därefter i adligt stånd och blef 1681 ekipagemästare
i Karlskrona, hvilken befattning han
nedlade 1685 samt afled d. 19 okt. 1686.


Lavén, Abraham Vilhelm, sjömilitär. Född i
Sääminki socken af Savolaks län
d. 29 sept. 1812. Föräldrar:
komministern Anders Lavén och
Maria Fabritius.

Vid tio års
ålder skickades L. till Sverige,
genomgick med utmärkelse krigsakademien
på Karlberg och utnämndes
till sekundlöjtnant 1830.
För sin ytterligare utbildning gjorde han under
de närmast följande åren vidsträckta sjöresor på
handelsfartyg och genomgick efter sin hemkomst
Högre artilleriläroverket å Marieberg. 1835
beordrades han att åtfölja ryska triangelmätningsexpeditionen
mellan åländska och svenska
kusterna och fästes s. å. vid krigsakademien
på Karlberg såsom informationsofficer. I denna
egenskap åtföljde han 1836–58 sjökadetterna på
en mängd expeditioner till Östersjön, Nordsjön
och Medelhafvet, och befordrades till premierlöjtnant
1841, kaptenlöjtnant 1848 och till kapten
1853. Under sitt sista lefnadsår utnämndes
han till inspektör för samtliga rikets navigationsskolor
och till kommendörkapten, om hvilken
sistnämnda befordran han erhöll underrättelse
först på dödsbädden.

Hans ovanliga arbetsförmåga
lämnade, oaktadt hans trägna tjänstebefattningar,
tid öfrig till en icke obetydlig författareverksamhet.
1842 prisbelöntes han af krigsvetenskapsakademien
för en afhandling om Bryggor
till krigsbruk
och riktade, dels som sekreterare,
dels som föredragande i krigsvetenskap inom
samma samfund, dess handlingar med flera värderika
uppsatser. Föröfrigt utgaf han själf åtskilliga
vetenskapliga arbeten, såsom: Lärobok i matematikens
elementer
1842; Oorganisk kemi i sammandrag
1844; Tabeller öfver svenska och utländska
mått, vigter och mynt
1844; Kartor
öfver fixstjernehimmelen jemte beskrifning
1853;
Allmänna grunder för skärgårdsvapnets stridssätt
1854. L. var äfven konstruktör och uppfinnare.

Sedan flera år försvagad till hälsan,
insjuknade han efter en ansträngande färd som
chef för korvetten Jarramas på Island och afled
under hemresan mellan Mandal och Göteborg d.
24 juli 1858.

Gift 1840 med Mathilda Palmstedt.


Leander, Per Johan Herman, vetenskapsman.
Född i Hjelmseryd, Jönköpings
län, d. 31 maj 1831. Föräldrar:
kyrkoherden därstädes Johan
Lorenz Leander
och Margareta
Katarina Hjelmgren
.

L., som
1851 blef student i Lund, aflade
1860 fil. kandidatexamen, promoverades
1862 till fil. doktor och
kallades s. å. till docent i teoretisk filosofi. 1863
utnämndes han till adjunkt i teoretisk och praktisk
filosofi vid Lunds universitet, där han 1886

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free