Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leander, Per Johan Herman - Leche - 1. Leche, Johan - 2. Leche, Jakob Vilhelm Ebbe Gustaf - Leesen, Jakob von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blef professor i praktisk filosofi. Anhängare af
Boströms filosofi, har L. bl. a. utgifvit: Om
substansbegreppet hos Cartesius, Spinoza och
Leibnitz 1862; Om substansbegreppet hos Kant
och de tänkare, som från honom utgått 1863;
Framställning och granskning af Herbarts
filosofiska ståndpunkt, i Acta Univ. Lund., 1864,
1865; Über einige Sätze aus dem, dem Philosophencongresse
zu Prag vorgelegten Programme
1869; Något om den samtida filosofien i Tyskland,
Danmark och Frankrike 1876, m. m.
Gift 1868 med Svenborg Cornelia Olivia Carlström.
Leche. Släkten, hvilken uppgifves härstamma
från Brandenburg, inkom från Seland, där Jöns
Fredrik L. var kyrkoherde, med dennes son
Frans, död 1685 som kyrkoherde i Barkåkra.
Från denne härstammar den nu lefvande släktgrenen,
af hvilken ett stort flertal tillhört det
andliga ståndet.
1. Leche, Johan, naturforskare. Född i Barkåkra
prästgård i Skåne d. 22 sept. 1704. Föräldrar:
kyrkoherden Jöns Leche och Kristina
Paulin.
L., hvilken blef student i Lund 1724,
var under sin studenttid informator hos en assessor
Bildensköld på Simontorp i Skåne. Denne hade vid
något tillfälle yttrat den önskan, att hans barn
måtte få lära naturalhistoria, hvilket föranledde
L. att ägna sig åt detta studium, hvartill han
snart fann sig så dragen, att han öfvergaf sin
plan att ingå i kyrkans tjänst och beslöt i stället
blifva läkare. På förord af arkiater Stobæus
kallades L. 1735 till anatomie prosektor och utnämndes,
sedan han vunnit medicine doktorsgraden
1740, s. å. till provinsialläkare i Skaraborgs
län. Fem år senare antagen till ostindiska
kompaniets läkare i Göteborg, invaldes han s. å.
till ledamot af Vetenskapsakademien och befordrades
1748 till medicine professor i Åbo.
Död därstädes d. 17 juni 1764.
Såsom naturforskare
åtnjöt L. mycken aktning af Linné,
hvilken ofta begagnade sig af hans uppgifter,
särskildt i läran om fåglarna, och till hans ära
uppkallade ett örtsläkte Lechea och en insektart
Phalæna Lecheana. Af L:s efterlämnade skrifter
märkes i synnerhet Dissertatio sistens primitias
Floræ Scaniæ.
L. var särdeles mångsidig,
företog meteorologiska observationer, ordnade
mineralsamlingar, uppbyggde en anatomisal och
ett kemiskt laboratorium o. s. v.
Gift 1748
med Helena Elisabet Svenonius.
2. Leche, Jakob Vilhelm Ebbe Gustaf, zoolog.
Född i Helsingborg d. 4 sept.
1850; den föreg. broders sonsons
sonson. Föräldrar: svensk-norske
konsuln i Lübeck Karl
Fredrik Leche och Louise Finelius.
1870 student i Lund,
1875 fil. kandidat och 1877 fil.
doktor, tjänstgjorde L. 1873–77
som e. o. amanuens vid geologiska institutionen,
var 1876–80 docent i zoologi i Lund samt blef
1880 t. f. lärare och 1884 professor i zoologi
vid Stockholms högskola, där han 1887–90 var
rektor, och hvars första vetenskapliga institution,
den zootomiska, han bildade. I den 1898 utgifna
skriften, Stockholms högskola 1878–98, har han
skrifvit om zoologien och zootomiska institutet.
L., hvilken på olika platser i utlandet bedrifvit
studier i anatomi och embryologi, har som lärare
och författare särskildt sökt att med den jämförande
anatomiens, paleontologiens och embryologiens
hjälp utreda det genetiska sammanhanget
mellan grupper af de högre ryggradsdjuren,
speciellt däggdjuren. Resultaten af dessa forskningar
föreligga i Die Entwicklung des Unterarms
und Unterschenkels bei Chiroptera 1879; Zur
Anatomie der Beckenregion bei Insectivora
1883; Über die Säugethiergattung Galeopithecus
1886; Bemerkungen über die Genealogie der
Erinaceidæ 1896, samt i flera arbeten om pungdjurens
morfologi m. m. L. har vidare genom
sina undersökningar rörande tandsystemets utveckling
kunnat lämna viktiga bidrag till dessa
genealogiska frågors lösning, t. ex. i Zur Entwicklungsgeschichte
des Zahnsystems der Säugethiere
1895. L. började 1884 bearbetningen
af afdelningen däggdjurens anatomi i Bronns
»Klassen und Ordnungen des Thierreichs». Den
framstående vetenskapsmannen har för öfrigt äfven
publicerat populära uppsatser, såsom Några
drag ur människans utvecklingshistoria, i
»Svenska spörsmål» 1893; Descendensteorien och
Darvinismen, i »Bibliotek för allmänbildning»
1894; Några blad ur organismernas utvecklingshistoria
1901.
Med utprägladt frisinnad åskådning
har L. äfven tagit liflig del i åtskilliga
frisinnade rörelser i Stockholm. Särskildt ha
religionsfriheten och folkbildningssträfvandena
legat honom om hjärtat. Han är sålunda bl. a.
sedan 1887 ledamot af Stockholms arbetareinstituts
styrelse och var själen i anordnandet af
1902 års sommarkurser i Stockholm.
Gift 1877
med Vilhelmina Dorotea Fredrika Louise Sager.
Leesen, Jakob von, industriidkare, donator.
Född d. 15 april 1802 i Hamburg,
där fadern Detlof von
Leesen, bördig från Holstein,
idkade handel. Modern hette Rosina
Elisabet Reder.
Sin första undervisning erhöll han i
ett par privatskolor i sin födelsestad,
där han vistades till 1813,
då Hamburgs belägring föranledde hans sändande
till en pensionsanstalt, som ägdes af en pastor
Etzdorf i Eistrup i Hannover. Med ungdomlig
håg hade han fäst sig vid sjölifvet och fick 1817
göra sin första utflykt, hvarefter han företog en
mängd sjöresor till England, Holland, Nordamerika
och Brasilien. Men ledsnande på detta
besvärliga yrke, ingick han 1820 vid ett sockerbruk
för att lära sig sockerfabrikationen, en industri,
som bedrefs både af hans morfar och
morbroder. Han anställdes 1826 såsom verkmästare
vid Aug. Gieseckes sockerfabrik i Stockholm
samt kvarstannade där till 1829, då han
antog plats såsom föreståndare för sin morbroder
Diedrik Reders sockerbruk Gripen i Norrköping.
Efter ytterligare sju år blef v. L. genom köp
ägare af fabriken, hvarefter rörelsen bedrefs i
bolag med konsul Konrad Ståhl till 1842. Under
tiden, i synnerhet efter nämnda bolags
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
