- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:48

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Lidén, Bror Per Evald - Lidén, Johan Henrik - Lidforss, Volter Edvard - Lidman, Sven Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

germanska, slaviska, keltiska och fornindiska
språken, och afhandla ordhistoria, betydelselära 
och olika grammatiska och ljudhistoriska frågor. 
Hans hufvudintresse är riktadt på äldre germanska 
och i synnerhet nordiska språk. Delvis äro 
L:s skrifter förarbeten till en sammanfattande 
etymologisk behandling af gotiskans och de äldre 
nordiska språkens ordförråd, med hvilken han 
för närvarande är sysselsatt på uppdrag af redaktionen 
för en i Tyskland utkommande samling 
germanistiska handböcker. L., som under 1897--99 
hade hufvudledningen af den pågående, 
omfattande undersökningen af Västergötlands
dialekter, är sedan 1903 gift med Agda Leman.


Lidén, Johan Henrik, lärd, donator. Född i 
Linköping d. 6 jan. 1741. Föräldrar: 
teologie lektorn Martin 
Lidén och Elisabet Rydelius.

1758 blef L. student i Uppsala, 
promoverades 1764 till filosofie 
magister efter att ha försvarat 
första delen af sin berömda
Historiola litteraria poëtarum 
suecanorum, hvari han lade grunden 
till den svenska vitterhetens historia, och utnämndes 
året därefter till docent i lärdomshistoria 
och amanuens vid akademiska biblioteket, 
sedan han utgifvit ytterligare två delar 
af samma arbete. När Uppsala universitet 1767
fick ett besök af den k. familjen och en särskild
disputationsakt anordnades, gjorde L. såsom förste
opponent sig så bemärkt, att drottning 
Lovisa Ulrika lät genom sin son kronprinsen, 
som då var universitetets kanslär, offentligen 
förklara honom sitt välbehag och rekommendera 
honom hos akademiska konsistorium. Under de 
följande åren 1768--70 företog L. en utrikes resa, 
hvarunder han lärde personligen känna de mest 
framstående af Danmarks, Tysklands och Frankrikes 
lärde och skriftställare och formerade i London 
bekantskap med Svedenborg. Strax efter
återkomsten till fäderneslandet utnämndes han,
utan någon sin egen åtgärd, till histor. adjunkt
i Lund, med särskildt förordnande att vikariera
för Lagerbring, som erhållit tjänstledighet för
utarbetandet af sin Svenska historia. Genom 
kanslärns välvilja fick han tillstånd kvarstanna i 
Uppsala. Men redan året därefter angreps han af 
en svår gikt, som i hans återstående lif band honom 
vid sjuksängen. Han tog därför afsked och 
tillbragte den återstående tiden i privatlifvets 
lugn i Norrköping. Hans sjuksäng utgjorde här 
så att säga medelpunkten för Sveriges litteratörer 
och vetenskapsmän. På den mottog han 
besök af landets yppersta män, och på densamma 
följde han med lika kärlek och lifliga uppmärksamhet 
som förut företeelserna inom litteratur 
och vetenskap. Understödd af en icke obetydlig 
enskild förmögenhet, utöfvade han tillika en verksamhet 
såsom mecenat, som ensamt skulle varit
tillräcklig att bevara hans namn åt eftervärlden. 
Till Östgöta nation i Uppsala skänkte han sitt 
bibliotek af 5,336 band och 500 kopparstick, 
jämte ett kapital till dess förökande, men denna 
samling införlifvades senare med akademiska 
biblioteket. Han anslog dessutom penninggåfvor 
åt Vetenskaps- och Vitterhetsakademierna och 
flere gymnasiers bibliotek, åt fattigkassorna i
Linköpings och Skara församlingar samt stiftade
vid kronprinsen Gustaf Adolfs födelse en fond
till hemgift åt tvenne fattiga och dygdiga brudar
ur arbetsklassen. L. skall i kontanta medel ha 
bortgifvit tillsammans 135,400 dlr. Af hans arbeten 
rådfrågas utom det först nämnda Catalogus
disputationum in academiis et gymnasiis Sueciæ
habitarum (Sect. I--V, 1778--80) ofta af 
forskare och förtjänar därför företrädesvis att 
nämnas. L. erhöll 1776 professors titel och afled 
i Norrköping d. 23 april 1793.

Ogift.


Lidforss, Volter Edvard, universitetslärare.
Född d. 11 febr. 1833 i Mora,
Kopparbergs län. Föräldrar: skolprästen 
Abraham Volter Lidforss
och Johanna Jakobina 
Maria Grönvall.

L. blef 1851 
student i Uppsala, var 1855--59 
lärare vid Norrköpings lyceum,
anställdes 1860 såsom vik. adjunkt
vid Uppsala högre elementarläroverk och utnämndes 
1861 till adjunkt därstädes. 1863 blef han 
fil. kand. och 1864 lektor vid Högre lärarinneseminariet 
i Stockholm, 1866 adjunkt i ny-europeisk 
lingvistik vid Lunds universitet och s. å. 
fil. d:r. Han upprätthöll sedermera oftast professuren 
i ny europeisk lingvistik och modern 
litteratur därstädes och blef 1878 dess ord. innehafvare. 
Efter det att 1885 professuren i nyeuropeisk 
lingvistik delats, blef L. professor i
germanska språk, hvilken post han lämnade 
1901. Han bosatte sig härefter i Stockholm 
som medlem af Svenska akademiens Nobelinstitut. 

L. har bl. a. utgifvit: Tysk grammatik 
för elementarundervisningen, 1860, Tyska 
läs- och skriföfningar, 1863, Fransk språklära
för elementarundervisningen, 1867, Fransk 
språklära i sammandrag, 1871, den fornfranska 
antologien Choix d'anciens textes français, 1877, 
en utmärkt öfversättning med noter af Don Quijote,
1888--92, en edition af Los Cantares de 
Myo Cid. Con una introduccion y notas, hvilken 
innehåller öfver hundra af L. vidtagna textemendationer, 
m. m. Hans tolkning 1902--03 
af Dantes Gudomliga komedi erhöll 1903 Svenska
akademiens stora pris. 

Ledamot af flere 
spanska akademier.

Gift 1864 med Anne-Marie 
Swartling.

Sonen Bengt, född i Lund 
d. 15 sept. 1868, student i Lund 1885 och fil. 
doktor 1893, är sedan 1897 docent i botanik vid 
därvarande universitet. Redan under studenttiden 
gjorde sig L. känd som en af märkesmännen
för den radikala studentvärlden och har 
sedermera i både den muntliga och skriftliga 
diskussionen framträdt som en talangfull kämpe 
för långt avancerade riktningar i religiösa, politiska 
och sociala frågor.


Lidman, Sven Fredrik, präst, författare. Född 
i Norrköping d. 11 dec. 1784. 
Föräldrar: d. v. komministern,
sedermera prosten och kyrkoherden 
i Tingstad Sven Lidman
och Katarina Brigitta
Landberg.

L. blef student i 
Uppsala 1800, erhöll vid magisterpromotionen 
1807

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 17 02:21:00 2008 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0048.html

Valid HTML 4.0!