- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:48

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lidén, Bror Per Evald - Lidén, Johan Henrik - Lidforss, Volter Edvard - Lidman, Sven Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

germanska, slaviska, keltiska och fornindiska
språken, och afhandla ordhistoria, betydelselära
och olika grammatiska och ljudhistoriska frågor.
Hans hufvudintresse är riktadt på äldre germanska
och i synnerhet nordiska språk. Delvis äro
L:s skrifter förarbeten till en sammanfattande
etymologisk behandling af gotiskans och de äldre
nordiska språkens ordförråd, med hvilken han
för närvarande är sysselsatt på uppdrag af redaktionen
för en i Tyskland utkommande samling
germanistiska handböcker. L., som under 1897–99
hade hufvudledningen af den pågående,
omfattande undersökningen af Västergötlands
dialekter, är sedan 1903 gift med Agda Leman.


Lidén, Johan Henrik, lärd, donator. Född i
Linköping d. 6 jan. 1741. Föräldrar:
teologie lektorn Martin
Lidén
och Elisabet Rydelius.

1758 blef L. student i Uppsala,
promoverades 1764 till filosofie
magister efter att ha försvarat
första delen af sin berömda
Historiola litteraria poëtarum
suecanorum
, hvari han lade grunden
till den svenska vitterhetens historia, och utnämndes
året därefter till docent i lärdomshistoria
och amanuens vid akademiska biblioteket,
sedan han utgifvit ytterligare två delar
af samma arbete. När Uppsala universitet 1767
fick ett besök af den k. familjen och en särskild
disputationsakt anordnades, gjorde L. såsom förste
opponent sig så bemärkt, att drottning
Lovisa Ulrika lät genom sin son kronprinsen,
som då var universitetets kanslär, offentligen
förklara honom sitt välbehag och rekommendera
honom hos akademiska konsistorium. Under de
följande åren 1768–70 företog L. en utrikes resa,
hvarunder han lärde personligen känna de mest
framstående af Danmarks, Tysklands och Frankrikes
lärde och skriftställare och formerade i London
bekantskap med Svedenborg. Strax efter
återkomsten till fäderneslandet utnämndes han,
utan någon sin egen åtgärd, till histor. adjunkt
i Lund, med särskildt förordnande att vikariera
för Lagerbring, som erhållit tjänstledighet för
utarbetandet af sin Svenska historia. Genom
kanslärns välvilja fick han tillstånd kvarstanna i
Uppsala. Men redan året därefter angreps han af
en svår gikt, som i hans återstående lif band honom
vid sjuksängen. Han tog därför afsked och
tillbragte den återstående tiden i privatlifvets
lugn i Norrköping. Hans sjuksäng utgjorde här
så att säga medelpunkten för Sveriges litteratörer
och vetenskapsmän. På den mottog han
besök af landets yppersta män, och på densamma
följde han med lika kärlek och lifliga uppmärksamhet
som förut företeelserna inom litteratur
och vetenskap. Understödd af en icke obetydlig
enskild förmögenhet, utöfvade han tillika en verksamhet
såsom mecenat, som ensamt skulle varit
tillräcklig att bevara hans namn åt eftervärlden.
Till Östgöta nation i Uppsala skänkte han sitt
bibliotek af 5,336 band och 500 kopparstick,
jämte ett kapital till dess förökande, men denna
samling införlifvades senare med akademiska
biblioteket. Han anslog dessutom penninggåfvor
åt Vetenskaps- och Vitterhetsakademierna och
flere gymnasiers bibliotek, åt fattigkassorna i
Linköpings och Skara församlingar samt stiftade
vid kronprinsen Gustaf Adolfs födelse en fond
till hemgift åt tvenne fattiga och dygdiga brudar
ur arbetsklassen. L. skall i kontanta medel ha
bortgifvit tillsammans 135,400 dlr. Af hans arbeten
rådfrågas utom det först nämnda Catalogus
disputationum in academiis et gymnasiis Sueciæ
habitarum
(Sect. I–V, 1778–80) ofta af
forskare och förtjänar därför företrädesvis att
nämnas. L. erhöll 1776 professors titel och afled
i Norrköping d. 23 april 1793.

Ogift.


Lidforss, Volter Edvard, universitetslärare.
Född d. 11 febr. 1833 i Mora,
Kopparbergs län. Föräldrar: skolprästen
Abraham Volter Lidforss
och Johanna Jakobina
Maria Grönvall
.

L. blef 1851
student i Uppsala, var 1855–59
lärare vid Norrköpings lyceum,
anställdes 1860 såsom vik. adjunkt
vid Uppsala högre elementarläroverk och utnämndes
1861 till adjunkt därstädes. 1863 blef han
fil. kand. och 1864 lektor vid Högre lärarinneseminariet
i Stockholm, 1866 adjunkt i ny-europeisk
lingvistik vid Lunds universitet och s. å.
fil. d:r. Han upprätthöll sedermera oftast professuren
i ny europeisk lingvistik och modern
litteratur därstädes och blef 1878 dess ord. innehafvare.
Efter det att 1885 professuren i nyeuropeisk
lingvistik delats, blef L. professor i
germanska språk, hvilken post han lämnade
1901. Han bosatte sig härefter i Stockholm
som medlem af Svenska akademiens Nobelinstitut.

L. har bl. a. utgifvit: Tysk grammatik
för elementarundervisningen
, 1860, Tyska
läs- och skriföfningar
, 1863, Fransk språklära
för elementarundervisningen
, 1867, Fransk
språklära i sammandrag
, 1871, den fornfranska
antologien Choix d’anciens textes français, 1877,
en utmärkt öfversättning med noter af Don Quijote,
1888–92, en edition af Los Cantares de
Myo Cid. Con una introduccion y notas
, hvilken
innehåller öfver hundra af L. vidtagna textemendationer,
m. m. Hans tolkning 1902–03
af Dantes Gudomliga komedi erhöll 1903 Svenska
akademiens stora pris.

Ledamot af flere
spanska akademier.

Gift 1864 med Anne-Marie
Swartling
.

Sonen Bengt, född i Lund
d. 15 sept. 1868, student i Lund 1885 och fil.
doktor 1893, är sedan 1897 docent i botanik vid
därvarande universitet. Redan under studenttiden
gjorde sig L. känd som en af märkesmännen
för den radikala studentvärlden och har
sedermera i både den muntliga och skriftliga
diskussionen framträdt som en talangfull kämpe
för långt avancerade riktningar i religiösa, politiska
och sociala frågor.


Lidman, Sven Fredrik, präst, författare. Född
i Norrköping d. 11 dec. 1784.
Föräldrar: d. v. komministern,
sedermera prosten och kyrkoherden
i Tingstad Sven Lidman
och Katarina Brigitta
Landberg
.

L. blef student i
Uppsala 1800, erhöll vid magisterpromotionen
1807

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free