- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:95

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lovisa - Lovisa Josephina Eugenia - Lovisin, Erik - Ludvigson, Rasmus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lovisa, Carl XV:s drottning. Prinsessan Vilhelmina
Fredrika Alexandra Anna Lovisa
föddes
i Haag d. 5 augusti 1828. Föräldrar: prins
Fredrik af Nederländerna och prinsessan Louise af
Preussen.

Redan från sin barndom röjde hon det
milda, älskliga lynne, den ömhet för andras sorger
och det ljusa förstånd, som sedan utmärkte henne
under lifvet. Hennes rika anlag utbildades genom en
mot dessa och hennes höga börd svarande omsorgsfull
uppfostran, hvarvid man dock icke glömde att låta
henne sätta sig in äfven i de hvardagliga göromålen på
de furstliga godsen, hvarefter hon 1849 trolofvades
med kronprinsen Carl af Sverige och Norge. Följd
af sina föräldrar och sin syster, prinsessan Maria,
lämnade hon sitt barndomshem i Haag för att ombord
på en svensk eskader begifva sig till Sverige, där
hon landsteg vid Biskopsudden utanför Stockholm d. 15
juni 1850. Fyra dagar senare höll hon sitt högtidliga
intåg i Sveriges hufvudstad, där bilägret mellan
henne och den svenske tronföljaren firades samma
dag. Sedan hennes gemål vid sin faders död uppstigit
på Sveriges tron, kröntes han och drottning Lovisa
d. 3 maj 1860 i Stockholm och d. 5 augusti s. å. i
Norge.

Efter att i allmänhet ha varit i åtnjutande
af en jämn och god hälsa, insjuknade hon våren 1871
i en häftig lunginflammation och bortgick i döden
d. 30 mars s. å.

Rik på hjärta och guld, följde
hon i vidsträcktaste mått sitt milda sinnes maning
att göra godt och i vida kretsar sprida lycka och
glädje. Sålunda blef hon beskyddarinna för Allmänna
institutet för döfstumma och blinda, för Tysta skolan,
för »Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka
barn», »Allmänna skyddsföreningen i Stockholm»,
ordförande i direktionen öfver Lotten Wennbergs fond
för hjälpbehöfvande, o. s. v. Men det fanns ett
annat slags välgörenhet, som mer tillfredsställde
hennes finkänsliga sinne: att obemärkt af världen,
genom andra och tredje hand bringa sin hjälp
inom den försynta fattigdomens dörrar. I hennes
välvilja mot alla, i hennes flärdlösa bemötande mot
en hvar röjde sig ingen skymt af stolthet öfver
samhällsställningens företräden eller hjärtats
och bildningens öfverlägsenhet. Vän af samtidens
litteratur, sysselsatte hon sig någon gång i all
tysthet med litterär verksamhet och har till svenskan
öfverflyttat ett engelskt arbete Vingårdsarbetare. En
berättelse för dem, som önska blifva nyttiga
af
mrs Winscome 1859, och från holländskan Förstår du
Fader vår. Några ord för de små till begagnande i
söndagsskolor och familjer
1865.


Lovisa Josephina Eugenia, kronprinsessa af
Danmark. Född på Stockholms slott d. 31 okt. 1851,
dotter af d. v. kronprinsen, sedermera konung Carl
XV
och hans gemål Vilhelmina Fredrika Alexandra Anna
Lovisa
af Nederländerna.

Under det prinsessans
uppfostran närmast leddes
af hennes moder, vårdades hennes undervisning
af skickliga lärare: i religion af hofpredikanten
V. Björnström, i litteraturhistoria
af prof. Dietrichson och d:r Zachrisson, i lefvande
språk af mamsellerna Elfving och Kijber, i teckning af
mamsell Kijber och i musik af prof. H. Berens. Efter
nyss fyllda sjutton år trolofvades prinsessan med
danske tronföljaren, kronprinsen Christian Fredrik
Vilhelm Carl
, hvarpå deras förmälning firades
i Stockholm d. 28 juli 1869. Hon har sedan dess
tillhört vårt grannrike Danmark, där hennes enkla,
okonstlade väsen och intagande vänlighet tillvunnit
henne samma tillgifvenhet, som den hon förvärfvade
och fortfarande bibehåller i sitt gamla fädernesland
Sverige, där hon under årens lopp många gånger varit
på besök. Kronprinsessan har i sitt äktenskap fyra
söner: Christian, Carl, Harald och Gustaf, samt fyra
döttrar: Louise, Ingeborg, förmäld med prins Carl af
Sverige, Thyra och Dagmar.


Lovisin, Erik, ämbetsman. Född i Södertelje. Son
af borgmästaren därstädes, sedermera assessorn
och häradshöfdingen Olof Eriksson Lovisinius.

På ämbetsmannabanan, på hvilken han ingick 1666,
befordrades han året därefter till vice fiskal,
1671 till notarie och 1674 till advokatfiskal i Svea
hofrätt. Ett år senare erhöll han adlig värdighet men
tog ej introduktion på riddarhuset. L. utnämndes
1676 till revisionssekreterare och blef 1687
landshöfding i Linköpings län. I besittning af
stor duglighet som ämbetsman, användes L. mycket
under Carl XI:s regering. Han insattes sålunda som
sekreterare i den stora kommission, som hade att
rannsaka och yttra sig öfver konungens förmyndare,
blef ledamot af kammarkommissionen, deltog i ordnandet
af indelningsverket, i granskningen af förslaget till
ny kyrkolag och många andra värf till förbättrande
af den inre styrelsen, men var framför allt »utmärkt
såsom en af enväldets och reduktionens ifrigaste
förkämpar».

När belöningarna utdelades till dem,
som trognast stått på Carls sida, upphöjdes L. till
friherre 1687.

Han dog 1693 och begrofs i Södertelje
kyrka.

Gift 1660 med Katarina Lenström.


Ludvigson, Rasmus, krönikeskrifvare. Rasmus eller
Rasmund Lodvicson, som han ursprungligen kallade sig,
var född omkr. år 1500 och son af en bagare Lodvic i
Stockholm.

Efter 1527 års riksdag erhöll L. Gustaf
I:s befallning att göra en resa kring riket och från
kloster och kyrkor hopsamla deras donationsbref
och andra gamla handlingar till vägledning för
den beslutade reduktionen af kyrkogodsen. Skörden
utföll ganska ymnigt och dokumenten, som genom hans
försorg hopsamlades, blefvo första grundvalen till
det nu varande riksarkivet.

1561 nämnes han såsom
jordboksskrifvare under konung Eriks »sekrete råd
och öfverste räntmästare», Dion. Beurreus och blef
1563 konungens sekreterare, hvilket ämbete han äfven
innehade hos efterträdaren Johan III.

Både hos
denne och hertig Carl stod L. i mycken ynnest och
afled i hög ålder 1594.

Själf har han efterlämnat
flere handskrifter. Genom L:s undersökningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:53:02 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free