Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marci, Jesper - Marci, Mattias - 1. Marderfelt, Konrad - 2. Marderfelt, Arvid Axel - Marées, Georg de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utnämndes M. till den förste superintendenten och
erhöll sitt säte i den nyanlagda staden Mariestad. Han
berömmes såsom »en man, den där skötte sitt kall
med allo flit och mycket alvar» och räknas till våra
äldsta skalder för sina visor, af hvilka en »Om then
prophetian, som är taghen uthaf runstenen i Grönan
dal» är aftryckt i Geijers och Afzelius’ svenska
folkvisor. M. afled i Mariestad d. 25 mars 1592.
Marci, Mattias, superintendent. Han var född på
Åland, studerade i Åbo, Greifswald och Wittenberg
och var, sedan han blifvit magister, någon tid
docent i Rostock. Hertig Carl, hos hvilken han stod i
mycken ynnest, anställde honom först som skolrektor i
Strängnäs, men kallade honom sedan till sin biktfader
och hofpredikant och utnämnde honom slutligen 1592
till superintendent i Mariestad. I denna befattning
underskref M. följande året Uppsala mötes beslut,
biträdde vid den anbefallda nya öfversättningen af
bibeln, visiterade flitigt församlingarna i stiftet
och införde enhet i kyrkobruken. Genom hans omsorg
inrättades Mariestads trivialskola och försågs med
tillräcklig lärarpersonal. Han ifrade jämväl mycket
för kyrkobyggnaden, men bortrycktes, innan den nått
sin fullbordan, af pesten d. 23 aug. 1603.
Gift 1598 på Marieholm med Malin Kaxe.
1. Marderfelt, Konrad, krigare. Född i
Stockholm omkring 1610. Föräldrar: pumpmakaren,
enligt andra uppgifter hofslagaren, Johan von
Massberg, som 1632 inflyttade från Tyskland till
Stockholm, och Katarina Gese.
Under Gustaf Adolfs polska krig ingick M. 1628 som frivillig vid
svenska armén i Preussen och befordrades 1634 till
ingenjör. 1637 generalkvartermästarlöjtnant och
kapten vid blå regementet, utnämndes han fem år
senare till generalkvartermästare och öfverste för
Sarasins regemente, hvarjämte han för sina förtjänster
såsom fortifikationsofficer 1646 adlades med namnet
Marderfelt. Sistnämnda år förordnad till kommendant i
Demmin, uppdrogs åt honom att, jämte anläggningen
af stadens nya fästningsverk, hafva inseendet öfver
alla svenska fästningar i Pommern, Mecklenburg,
Mark-Brandenburg, Bremen och Westfalen. Under Carl
X bevistade han kriget i Polen och utnämndes
1655 till generalmajor och kommendant i Thorn och
året därefter till kommendant i
Elbing. Han var därefter guvernör i Wismar,
vice guvernör i Bremen och i Pommern 1668–72 samt
blef 1673 ministerresident vid Kur-Brandenburgska
hofvet. M. ställdes 1675 i egenskap af fältmarskalk
vid C. G. Wrangels sida under fälttåget mot
Brandenburg. Den egentlige aktive öfverbefälhafvaren
var, som bekant, Wolmar Wrangel, och det var
hufvudsakligen efter slaget vid Fehrbellin, som
M. förde befälet. Han anklagades likväl för krigets
olyckliga utgång, men frikändes. 1677 upphöjdes M. i
friherrligt stånd. Hans dödsår är obekant, man vet
dock att han var död före 1688.
Gift 1: 1640 med
Lucia Katarina Theophili och 2: med Augusta Eleonora
von der Lancken.
2. Marderfelt, Arvid Axel, krigare; den föregåendes
son. Hans födelseår är liksom faderns
obekant, men tyckes hafva infallit omkring
1660.
Antagen i krigstjänst vid lifgardet 1677,
bevistade han 1677–79 kriget i Skåne och
följde 1680 Johan Gyllenstierna på hans präktiga
ambassad till Köpenhamn. Sedan han blifvit fänrik
och därefter löjtnant vid lifgardet, befordrades han
1682 till major vid svenska kretstrupperna i Bremen
och Verden samt följde 1690 hjälptrupperna
till Rhen att understödja Holland och kejsaren
mot Frankrike. Efter ett kort besök i Holland,
utnämndes han 1693 till kapten vid lifgardet,
hvarifrån han s. å. förflyttades såsom
öfverstlöjtnant till Södermanlands regemente,
där han 1697 blef öfverste. Befordrad till
generalmajor 1703, deltog och utmärkte han sig på
flere sätt i polska kriget, hvarför han
efter slaget vid Frauenstadt 1706 utnämndes
till general af infanteriet. Vid Carl XII:s tåg
till Sachsen kvarlämnades han med 6,000 man i Polen
och råkade där i en häftig drabbning med ryssarne
och sachsarne under Mensjikov och August II vid
Kalisz, då han blef omkringränd och tillfångatagen.
Han frigafs väl på sätt och vis ur fångenskapen,
men löftet om hans utväxling uppfylldes aldrig,
hvarför han måste kvarstanna i Polen, där han dog
i Jankin i maj 1708.
Gift med Katarina von Wedeman.
Marées, Georg de, historie- och porträttmålare. Född
d. 29 okt. 1697 i Stockholm och son af Jean de
Marées, som någon tid var inspektor på
Gimo och Österby bruk i Roslagen, och Sara
Mijtens.
Tidigt föräldralös, upptogs L. till
lärjunge af sin morfars bror, hofmålaren
Martinus Mijtens, och
gjorde under denne mästares ledning sina studier
ända till 1724. Mot slutet af sin lärotid fick
han utföra en mängd porträtt af kungliga och
förnäma personer. Afböjande ett anbud om fri resa
till Italien med offentligt understöd, begaf han
sig 1724 utomlands, stannade en tid i Amsterdam,
där han hade fullt upp att göra, samt reste öfver
Nürnberg och München till Venedig, där han någon tid
studerade. 1726 kom han till Rom, där han uppehöll
sig ett par år, men hvarifrån han på grund af sitt
religionsnit måste i hast afresa till Venedig. 1728
kom han till Augsburg, men kallades sedan till följd
af ett porträtt, som han målat, till München, där
han bosatte sig och 1730 blef katolik. Tid efter annan
mottog han kallelse till furstliga hof för att utföra
porträtt. M. vistades sålunda 1745–49 i Bonn hos
kurfursten af Köln, 1752 i Kassel, där han målade
landtgrefliga familjen, o. s. v. Han mottog stora
belöningar och fick titeln kurfurstligt råd. Död i
München 1775.
I Augsburgische Kunst-Zeitung för
år 1771 är i M:s biografi en förteckning intagen på
hans många arbeten, bland hvilka uppräknas ej mindre
än femtio olika porträtt af furstliga personer samt
trettiotre större historiemålningar. Af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
