A. Dahl fullbordade ritningarna till det ståtliga nya barnhus, hvilket 1883-85 uppfördes vid Norrtullsgatan, under M:s ledning. Dess aflägsna läge gjorde det dock nödvändigt att till en mera central plats flytta den poliklinik för barnsjukdomar, som förut inrymts i gamla barnhuset, och i förening med professor J. Wærn uppgjorde M. planen till en ny poliklinik för barnsjukdomar, till hvilken anslag lämnas af såväl staten som Stockholms stad. 1885-92 bestridde äfven M. tillika med professor Wærn läkarevården vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalts för sjuka barn medicinska afdelning. Vid sidan häraf har M. utöfvat en omfattande praktik i hufvudstaden, där han 1904 valdes till stadsfullmäktig. Bland hans utgifna skrifter må nämnas: Meningitis tuberculosa hos späda barn (i Nord. medicinskt arkiv) 1883 och Om den infantila paralysien med särskild hänsyn till dess akuta stadium (därsammastädes), 1896. Gift 1885 med Gerda Henrietta Abramson. Mehlen, Berent von, konspiratör, Född i Tyskland, lät M. 1519 värfva sig till krigstjänst hos Kristian II, under hvilkens invasion i Sverige, 1520--21, han vid kröningen i Stockholm blef riddare och sattes till befälhafvare å Stegeborg. Den 18 dec. 1521 uppgaf M. emellertid slottet, troligen af brist på lifsmedel, till de svenska belägrarne och gick sedermera i svensk tjänst samt fick Stegeborg öfverlåtet åt sig. M. deltog därefter i åtskilliga krigsföretag mot danskarne och inkallades vid Strängnäs riksdag 1523 i rådet. 1524 var M., som genom sitt äktenskap blifvit konung Gustafs frände, »öfverste höfvitsman, amiral och fältherre» för den expedition, som skulle fördrifva Sören Norby från Gotland, hvilket emellertid misslyckades. Till följd af Malmö recess bröt M. d. 5 okt. upp från Visborg och återvände till Kalmar. I slutet af samma år stod han i förrädisk förbindelse med Norby och misstänktes också af konung Gustaf. I juni 1525 ställde sig M. öppet på Norbys sida för Kristian II:s sak. Men sedan Norbys företag i Skåne snart stäfjats från danska sidan, afreste M. med sin hustru och broder Henrik till Mecklenburg, där han af hertig Albrekt begärde undsättning till Kalmars bibehållande åt Kristian II. Den 21 juli intog kung Gustaf emellertid Kalmar, och M. tog sedermera blott från utlandet del i stämplingar mot konung Gustaf. Gift med Margareta Wasa, syssling till konung Gustaf I. Meijer, Bernhard, skriftställare. Född i Malmö d. 10 dec. 1848. Föräldrar: godsägaren och led. af riksdagens Första kammare Bernhard Meijer (inflyttad från Danmark) och Maria Granqvist. Student i Lund 1867, fil. kand. 1873 och fil. d:r 1874 efter försvar af afhandlingen »Om den sköna konstens väsende» har M. sedan 1875 varit bosatt i Stockholm. Han biträdde lektor Linder (se II: 72) vid redigeringen af Nordisk Familjeboks tre första delar, 1876--80, redigerade ensam bokstafven S 1890--91, var 1889--94 redaktör för den förkortade upplaga af Nordisk Familjebok, som utkom under titeln »Gernandts konversationslexikon», och är sedan 1903 redaktör för den nya upplagan af Nordisk Familjebok. M. har äfven utgifvit en »Samling af facklexikon», hvaraf han själf författat Svenskt historiskt hand-lexikon 1882, och Svenskt litteraturlexikon 1884--86, redigerat Publicistklubbens »Julkvällen» 1881--85, samt skrifvit litteratur- och teaterkritiker på olika håll. Vidare har M. författat Några ord om Herr Strindberg och hans nya skådespel (Mästar Olof) 1878, under pseud. Jonas Hägg, romanen Excelsior! 1888 m. m. Gift 1880 med Matilda Karolina (Lilli) Anderson. Meijer, Carl Fredrik, fortifikationsofficer. Född i Stockholm d. 2 dec. 1791. Föräldrar: bankobokhållaren Johan Fredrik Meijer och E. M. Hægerblom. M. antogs femton år gammal till volontär vid fortifikationen och blef 1808 officer därstädes. 1813 åtföljde han svenska hären till Tyskland, där han användes vid flera fortifikationsarbeten, såsom befästningen af Stralsund, belägringen af Glückstadt, blockaden af Maastricht m. m. Prydd med guldmedaljen för tapperhet i fält och befordrad till adjutant vid den fortifikationsbrigad, som blifvit kommenderad att åtfölja första armén vid dess intåg i Norge, tjänstgjorde han efter freden vid åtskilliga fortifikationsarbeten, blef kapten 1820 och året förut adjutant hos kronprinsen Oscar. 1828 åtföljde han en sjöexpedition till Medelhafvet, studerade därunder dels en mängd sjöfästningar, dels flere landfästningar, som lågo i hans väg, då han från Livorno öfver kontinenten återvände till Sverige. Vid sin hemkomst dit, befordrades han till fortifikationsbefälhafvare i Karlskrona och Karlshamn, blef 1831 major och 1840 öfverste. 1844 erhöll han förordnande att vara befälhafvare för fortifikations- och ingeniörkåren, hvilket förordnande tre år senare förändrades till fullmakt på nämnda chefsplats, då M. äfven blef generalmajor. Efter femtio års officerstjänst sökte och erhöll han 1858 afsked från fortifikationskåren, sedan han några månader förut blifvit generallöjtnant. Den vunna ledigheten använde han att författa ett arbete Kriget emellan Sverige och Danmark 1808--1809, hvilket utkom 1867 och kan betraktas som en källskrift rörande denna tilldragelse i vår krigshistoria. Under åren 1862-65 var M. tillförordnad president i krigskollegium och tog sistnämnda år afsked ur krigstjänsten. Led. af krigsvet.-akad. 1834, led. af kommittén för tjänstgöringsreglementets omarbetning och 1839 sekreterare i defensionskommittén. Under 1848--50 års krigsfara var M. ordf. i det då inrättade generalkrigskommissariatet. M. var en ovanligt plikttrogen och orädd människa med ett karakteristiskt yttre, känd af hela hufvudstaden. Död i Stockholm d. 16 sept. 1872. Ogift. Meijerberg, Carl Jonas, folkskoleinspektör. Född d. 8 okt. 1816 i Brunflo församling i