- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:137

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mellin, Gustaf Henrik - Mengel, Paul Fritz - Menlös, Daniel - Mennander, Carl Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Slafven, hedrades han af samma samfund med
Carl Johans priset för utmärkta litterära
förtjänster. Som lyriker uppträdde M. äfven med
flere diktsamlingar. Hans historiska noveller
äro synnerligen underhållande och väl skrifna,
och flera af hans populärt-vetenskapliga arbeten
ganska framstående.

Gift 1844 med Henrietta Sofia Gyllenram.


Mengel, Paul Fritz, riksdagsman, skriftställare.
Född i Malmö d. 29 nov. 1813. Föräldrar:
kamreraren Carl Mengel och Laura Maria
Klinteberg
.

Student i Lund 1828, ingick han
två år senare såsom elev vid den af k. sekreteraren
J. Th. Nathorst på Näs, egendom
inrättade landtbruksskolan och
besökte 1832 åtskilliga landtbruksinstitut i
Tyskland. Återkommen till fäderneslandet, inköpte
han 1833 Klakeborgs säteri i Östergötland men sålde
det åter 1836 och tillbragte sin tid dels på Näs,
dels i Stockholm till 1845, då han tillhandlade sig
Wallby sätesgård i Uppland. Såsom fastighetsägare
vald till riksdagsman i bondeståndet för Håbo,
Åsunda och Trögds härad vid riksdagen 1856–58 samt
för Håbo härad vid riksdagarne 1859–60 och 1862–63,
var han vid den förstnämnda förste suppleant och vid
de följande ord. ledamot af konstitutionsutskottet,
samt vid den sistnämnda äfven ledamot af det särskilda
utskott, som handlade förslaget till ny sjölag. Han
framstod härvid som en af den liberala fraktionens
kunnigaste och slagfärdigaste kämpar. 1862 utsedd
till statsrevisor, afsade han sig detta uppdrag,
hvartill bondeståndet dock ej ville lämna sitt bifall,
men M. ingick det oaktadt ej i revisionen. 1859–84
medarbetare i Aftonbladet, sände M. från 1864 under
signaturen »Göran» pikanta »Riksdags-kaleidoskop» till
Göteborgs-Posten. Animositeten mot landtmannapartiet
dref honom härvid att hvässa sin penna äfven
mot många af dem, med hvilka han i äldre tider
samarbetat. Hans ofta hänsynslöst anfallande stil
blef dock aldrig oridderlig eller rå. Död i Stockholm
d. 21 febr. 1889.

Gift 1845 med Oliva Duwell.


Menlös, Daniel, matematiker. Född i Arboga d. 27
nov. 1699. Föräldrar: harneskmakaren Johan Menlös och
Susanna Snack.

Efter att i ungdomen ha lagt hand
vid det yrke, hvarmed fadern förvärfvade sin utkomst,
begynte han först 1717 sina studier vid Västerås
gymnasium och inskrefs som student i Uppsala 1720. Af
naturen utrustad med stor fallenhet för mekaniska
arbeten, utbildade han sin skicklighet på detta
område 1723 genom en resa till Finland och Ryssland
och erhöll sedermera en liten pension. 1728–30 var
M. biträde åt den bekante mekanikern Mårten Triewald
vid dennes föreläsningar på riddarhuset i Stockholm
och utnämndes 1731 till stipendiat i Bergskollegium
efter flere lyckliga försök i Stockholm med en
dykeriklocka. Mot sin förbindelse att af egna medel
inköpa och förära Lunds universitet Triewalds samling
af matematiska instrument, erhöll han 1732 fullmakt
att vara mathes. professor vid nämnda lärosäte
och bibehöll detta ämbete till sin död i Lund d. 13
juni 1743.

M:s verksamhetsfält synes hafva varit de
mekaniska uppfinningarnas och det praktiska handlagets
mera än vetenskapens. Detta framgår äfven af hans
skrifter, af hvilka vi för dess egendomliga innehåll
nämna ett program, som afhandlar »om et nytt sätt
att segla, utan vind, segel och åhror». M. var
äfven en flitig almanackutgifvare. I Lunds
konsistoriiprotokoll har han efterlämnat talrika
spår af sitt trätgiriga sinnelag, som gick därhän,
att konsistorium slutligen måste anhålla om hans
aflägsnande från lärosätet. Han afled dock, innan
frågan var afgjord.

Gift 1733 med Brita Schenström.


Mennander, Carl Fredrik, ärkebiskop. Född i Stockholm
d. 19 juli 1712. Föräldrar: kyrkoherden i Fichels
församling i Estland Anders Mennander och Margareta
Elisabet Ruuth
, hvilka makar undan ryssarna flytt
öfver till Sverige.

M. studerade från 1728 i Åbo
och 1731–34 i Uppsala samt blef fil. magister på det
förra stället 1735. Befordrad till filosofie adjunkt i
Åbo 1738, blef han, efter en tids vistelse i Stockholm
under kriget, 1746 professor i fysik och prästvigdes
s. å. 1749 utnämndes han till kyrkoherde i Mariæ
prebendepastorat, blef 1752 teologie doktor samt
fjärde professor i teologiska fakulteten, hvilken
lärostol han 1755 utbytte mot tredje teologiska
professuren samt kallades och utnämndes till biskop
i Åbo 1757, Efter aderton års ämbetsutöfning på
detta ställe, hvarunder han 1773 blifvit inkallad som
ledamot i bibelkommissionen, utnämndes han 1775 till
ärkebiskop och prokanslär i Uppsala och innehade
detta höga ämbete till sin död därstädes d. 22 maj
1786.

M., som anslöt sig till Hattpartiet, bevistade
alla riksdagar 1756–78, den sista som själfskrifven
talman i prästeståndet och var den förste ledamoten i
andliga ståndet af nordstjärneorden. På vetenskapernas
fält ägde han i synnerhet ett aktadt namn såsom
teolog, natur- och historieforskare. Under hans
tillsyn och ledning fullbordades den förbättrade
upplagan af finska bibeln, och genom hans omsorg
inrättades vid Åbo universitet en ny kemisk lärostol,
en anatomisal, ett kemiskt laboratorium, en akademisk
trädgård med drifhus o. s. v.

Öfver hans graf
i Uppsala domkyrka lät sonen, öfverintendenten
och konstvännen Carl Fredrik Fredenheim (se I:
355) uppsätta ett praktfullt epitafium af hvit
marmor, förfärdigadt af Gius. Angelini i Rom.

Led. af Vet.-akad. M. presiderade för 73 akademiska
disputationer och utgaf ett rätt stort antal tal och
afhandlingar. Hans stora brefväxling å k. biblioteket
i Stockholm är af särskild vikt för Åbo högskolas
historia under 1700-talet. M. var också en af sin
tids förnämsta bibliofiler.

M. var gift tvenne
gånger, 1: 1741 med Ulrika Palén och 2: 1747 med
Johanna Magdalena Hassel. M:s brefväxling med sonen
C. F. Fredenheim utgafs 1901 af H. Schück.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:53:02 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free