- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:140

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Mesterton, Carl Benedict - Meves, Friedrich Wilhelm - Meyer, Ernst Fredrik Wilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Åbo d. 30 april 1826. Föräldrar: stadskassören
Carl Daniel Mesterton och Anna Maria Stahre.

Efter förberedande studier vid Åbo högre elementarskola blef
M. student i Uppsala 1843, aflade med. kand.-examen
därstädes 1852, blef medic. licent. 1854 samt medicine
doktor 1855 och kirurgie magister 1856. Sedan
han tjänstgjort såsom amanuens och därefter som
underkirurg vid Serafimerlasarettets kirurgiska
klinik 1854–56, förordnades han det sistnämnda
året till docent i kirurgi vid Uppsala universitet,
förestod 1856–57 professuren i kirurgi och obstetrik
och utnämndes 1857 till innehafvare af lärostolen i
dessa vetenskaper. Dels på egen bekostnad, dels såsom
Letterstedtsk stipendiat företog han resor i Tyskland,
Belgien, Frankrike, Österrike, Italien, Holland
och England. Ledamot af Vet.-societeten i Uppsala,
Societas medica fennica m. fl. sällskap. M. visade
stor skicklighet och nit som lärare och i den
därmed förenade befattningen som öfverkirurg vid
Akademiska sjukhuset och länslasarettet i Uppsala,
hvilkas gemensamma byggnad, fullbordad 1867, uppfördes
under hans öfvervakande. Kirurgiska polikliniken och
barnbördsanstalten i Uppsala inrättades 1859 på hans
initiativ. Led. af den s. å. tillsatta kommittén
för ordnande af den medicinska undervisningen i
Sverige, uppträdde M. kraftigt mot förslaget om denna
undervisnings centraliserande till Stockholm och
utgaf 1860 och 1863 två broschyrer i frågan. M. var
äfven mycket ansedd såsom enskild praktiserande
läkare.

Död i Uppsala d. 7 april 1889.

I Uppsala universitets årsskrift, Hygiea och isynnerhet i
Uppsala Läkareförenings förhandlingar har han meddelat
en mängd iakttagelser och uppsatser af medicinskt och
kirurgiskt innehåll.

Gift 1852 med Maria Johanna Weman.


Meves, Friedrich Wilhelm, ornitolog. Född
d. 14 april 1814 i Delligsen i hertigdömet
Braunschweig, där fadern Ludvig Meves var präst;
modern Augusta Lüders.

Redan i sina barnaår
visade M. en liflig håg för naturvetenskaperna,
i hvilka han erhöll handledning af sin far, som själf var
stor vän af naturalhistorien. När fadern aflidit,
upptogs han, tretton år gammal, af sin morfader, som
var präst i en braunschweigisk by, och åtnjöt i hans
hem uppfostran och undervisning till 1829, då han kom
i lära hos en apotekare i Elbingrode-am-Harz. Efter
en femårig lärokurs utexaminerad till provisor,
erhöll han mera ledighet till fortsättning af sina
studier i språk och naturvetenskap samt var lycklig
nog att kunna välja sina konditioner å platser,
som voro gynnsamma för ornitologiska iakttagelser,
såsom Mühlhausen i Thüringen, Ottendorf vid Elbes
utlopp, Heiligenhafen, Kiel m. fl. 1840 inskrefs han
vid universitetet i sistnämnda stad till »studiosus
medicinæ et rerum naturalium» och anställdes såsom
amanuens vid anatomisk-zoologiska museet därstädes
samt hade den lyckan att i den bekante ornitologen
Fr. Boie finna en gynnare
och vän. Året därefter erbjöds honom
konservatorsbefattningen vid riksmusei i Stockholm
zoologiska samlingar, hvilken plats han tillträdde
våren 1842 och innehade till 1877. Till M:s många
förtjänster om den zoologiska delen af riksmuseum hör
icke minst att ha infört representerande serier af
fågelarterna i deras olika utvecklingsstadier samt
att vid prepareringen hafva ägnat en synnerlig
uppmärksamhet åt det egendomligt plastiska i
hvarje djurkropps form. För vetenskapliga, särdeles
ornitologiska, forskningar företog han en mängd resor
till Öland, Gotland, Skåne, Västergötland. Jämtland,
nordvästra Ryssland, Ural, Schweiz, Frankrike,
Holland, Tyskland m. fl. och medförde från
dessa färder värderika naturföremål för riksmusei
samlingar. I tryck meddelade han en mängd uppsatser
i Öfversigt af k. Vetensk.-akad:s förhandlingar,
såsom: Om färgförändringen hos foglar med och utan
ruggning
1854, Till Gotlands Fauna 1856, Till Norra
Sveriges ornithologi
1858, Om den röda färgen hos
Gypaëtus
1860, Bidrag till Sveriges ornithologi 1868,
Ornithologiska iakttagelser i nordvästra Ryssland
1871 – spridda meddelanden i Naumannia, Journ. für
Ornithologie; Proc. of the Zool. Society, Dressers the
Birds of Europe m. m. M. ledde utförandet af figurerna
till den af A. E. Holmgren med text försedda Atlas
öfver Skandinaviens däggdjur
1878.

Ledamot af flera utländska naturhistoriska samfund.

Död i Stockholm d. 10 april 1891. Gift 1844 med Ida Lappe, dotter
af skalden Karl Lappe och lycklig öfversättarinna af
flera Runebergs poetiska arbeten m. m.


Meyer, Ernst Fredrik Wilhelm, affärsman,
politiker. Född i Karlshamn d. 5 dec. 1847. Föräldrar:
grosshandlaren Carl Wilhelm Sigismund Meyer och
Carolina Dorotea Juliana Schröder.

Efter studier vid Karlshamns läroverk och Dresdens handelsinstitut,
fullkomnade M. ytterligare sin merkantila utbildning
genom anställning å kontor å utländska handelsorter
till 1870, då han återvände till fäderneslandet
som biträde i trävaruexportfirman Winberg & Meyer i
Karlshamn, i hvilken han 1874 ingick som delägare. Vid
sidan häraf anlitades M. tidigt i allmänna värf som
landstingsman, stadsfullmäktig m. m. och valdes 1881
till ledamot af Andra kammaren, i hvilken egenskap
han fungerade till och med 1885 års riksdag. Under
denna tid tillhörde han den del af den s. k. centern,
som understödde 1883 års härordningsförslag. Vid
majriksdagen 1887 valdes han som frihandlarnas
kandidat, med särskild uppgift att verka för den
spanska handelstraktaten, för hvilken han ock
inom bevillningsutskottet inlade ett intresseradt
arbete. Han var sedermera borta från politiken
till 1897 års riksdag, då han åter intog plats
i Andra kammaren som representant för Blekinges
mindre städer. Han kom nu snart att spela en mera
uppmärksammad roll än förut, tack vare sin mångsidiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free