- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:184

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Nobel, Immanuel - 2. Nobel, Robert Hjalmar - 3. Nobel, Ludvig Immanuel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skeppsbyggmästarebana, göra en sjöresa till
Medelhafvet. I Alexandria, dit han åtföljt ett
Gäfle-fartyg »Thetis», blef han händelsevis känd
af amiralen Ismael Gibraltar, som tog honom med
sig på några sjöresor. Återkommen till hemmet
efter fyra års bortvaro, anställdes han 1818 som
skeppsbyggerielev hos konduktören Loell i Gäfle. Vid
ett besök, som Carl Johan s. å. gjorde i staden,
väckte N. professorerna Fr. Bloms och P. Kraffts
uppmärksamhet för en äreport, till hvilken han gjort
ritning, och på deras uppmaning sökte han inträde vid
Konstakademien i Stockholm 1819. Här tillbrakte han
sedan tiden intill 1837, först såsom akademiens elev,
sedermera som biträde åt Blom vid dennes byggnader
samt slutligen såsom lärare i konstruktionslära och
beskrifvande geometri vid Teknologiska institutet,
nuvarande Tekniska högskolan. Samtidigt sysselsatte
han sig med kautschukfabrikation och uppfann bland
annat ett slags lufttäta militärränslar af kautschuk,
afsedda att vid krigsoperationer begagnas till
en mängd delvis vidt skilda ändamål, men hvilken
uppfinning ej kommit till praktisk användning. Det
nämnda året öfverflyttade han till Ryssland, där
ett af honom uppfunnet snabbskjutningsgevär och ännu
mer hans uppfinning af undervattensminor (stationära
stötminor), förskaffade honom storfursten Mikaels
protektion. Genom ryska regeringens frikostighet
kunde han 1842 anlägga en stor mekanisk verkstad i
Petersburg, som en tid sysselsatte ända till tusen
arbetare. När vid kejsar Nikolai död det beviljade
anslaget och ännu mer regeringens beställningar
upphörde, måste N. nedlägga sin rörelse och återkom
1859 till Sverige lika fattig, som han lämnade det
tjugutvå år förut. Nu vände han sin uppfinningsförmåga
på framställande af ett nytt sprängmedel af mindre
volym än krutet, men med större sprängkraft än
detta, och fann slutligen ett sådant i den redan
bekanta nitroglycerinen, hvars explosiva kraft han
upptäckte, hvaraf den blef kallad sprängolja
– benämningen »Nobels sprängolja» begagnas ofta i
utlandet. Beredningen af detta flytande sprängämne
var emellertid förenad med stor fara. Detta fick
N. till sin stora smärta erfara, då hans laboratorium
å Heleneborg vid Mälarens strand nära Långholmen,
där beredningen skedde d. 3 sept. 1864 sprang i
luften och hans yngsta son, ingenjören Oskar Emil
N., f. 1843, därvid omkom. Han fortsatte likväl
oförtrutet sina forskningar, som han utförde på
en i Mälaren förankrad pråm, biträdd af sin son
Alfred (se N. 4). Träffad 1865 af ett slaganfall,
som bröt hans fysiska krafter men icke betog honom
förmågan att uttänka nya uppfinningar, afled han å
Heleneborg d. 3 sept. 1872, årsdagen af den förenämnda
explosionen därstädes.

Gift 1827 med Carolina Andrietta Ahlsell.


2. Nobel, Robert Hjalmar, tekniker. Född
i Stockholm d. 14. aug. 1829; den föreg. son.

Efter att hafva som gosse varit till sjös i två år,
fick N. anställning vid faderns mekaniska verkstad
i Petersburg. Sedan fadern upptäckt
nitroglycerinens sprängkraft, flyttade N. öfver
till Finland och anlade i midten af 1860-talet
invid Helsingfors en fabrik för tillverkning af
detta sprängämne. Sedan han 1871 slagit sig ned
i Petersburg, kvarstannade han där ett par år,
hvarefter han på uppmaning af sin broder Ludvig
begaf sig till Kaukasien, där han inom kort blef den
egentligen drifvande kraften vid tillgodogörandet af
de där befintliga stora mineraloljekällorna. Så snart
nämligen hans uppmärksamhet blifvit fäst vid dessa,
började han med biträde af sin nämnda broder Ludvig
vidtaga anstalter, dels för utrönande af ställena
för oljans förekomst, dels för dess renande. Raskt
satte han sålunda borrningar och destilleringsverk i
gång. Men allt efter som företaget utvecklade sig,
hade han i stigande grad att kämpa mot afundsamma
inhemska konkurrenter. Han bestod dock segerrikt
kampen och blef så väsentligen grundläggaren till
den storindustriella affär, som blifvit ryktbar under
firman Bröderna Nobels naftabolag. Sedan emellertid
hans hälsa försvagats, flyttade han 1881 tillbaka
till Sverige. Död d. 7 aug. 1896 å Getå i Krokeks
socken i Östergötland.

Gift 1861 med Paulina Sofia Carolina Lenngrén.


3. Nobel, Ludvig Immanuel, tekniker. Född d. 27
juli 1831; den föregåendes broder.

Sedan fadern 1842 fått sin mekaniska verkstad i Petersburg till
stånd, kom den unge Ludvig dit öfver och började vid
verkstaden taga del i det praktiska arbetet. Då
fadern 1859 återvändt till Sverige, öfvertog N. ensam
ledningen af den vidlyftiga affären och genomförde
dess likvidering. När 1862 tillfälle erbjöd sig att
på arrende öfvertaga en annan mekanisk verkstad
i den ryska hufvudstaden, som råkat i förfall,
begagnade han sig af detsamma. Hans insikter och
praktiska duglighet, hans flit och omtanke beredde
honom framgång, och på utförandet af betydliga
arbeten, hufvudsakligen gevär och artillerimateriel,
gjorde han ansenlig vinst. Sitt verksamhetsfält
utvidgade han efter någon tid, i det han 1871–80
arrenderade Isjevska kronogevärsfaktoriet i närheten
af Perm. På sin förmåga som mekaniker gaf han prof
genom konstruerandet af olika slags arbetsmaskiner
och bidrog därigenom betydligt till maskinindustriens
utveckling i Ryssland. Tillika med sin äldre broder
Robert och en man vid namn Peter Bilderling bildade
han 1879 under firman Bröderna Nobels naftabolag
det företag, som sedermera erhållit en så storartad
utveckling, att det utan gensägelse intager det
främsta rummet bland privata industriella anläggningar
i Ryssland. Bolaget, som inom ryska afdelningen på
1897 års utställning i Stockholm hade utställda
en mängd föremål till belysning af sitt företag,
hade till ändamål att ur jorden på den i Kaspiska
hafvet utskjutande Apscheronska halfön vinna rånafta
och sedermera raffinera densamma. Hvilken omfattning
företaget har, framgår däraf, att bolagets kapital mot
slutet af 1890-talet uppgick till omkring 36,000,000

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free