innehade till sist presidiet i akademien, vid hvars nedläggande han höll ett tal Om nyttan af öfverflödigt vattens uttappande utur insjöar i Finland. Stort värde tillmättes det af honom utgifna svar på akademiens fråga Om bästa sättet att uppodla mosslupna ängar. N., som slöt sig till Hattpartiet, var vid 1755--56 års riksdag ledamot af sekreta utskottet. Död på sin egendom Eriksnäs i Nyland d. 19 mars 1779. Gift 1731 med broderns svägerska Hedvig Märta Ramsay. 3. Nordenskiöld, Otto Henrik, sjömilitär. Född på Frugård i Mäntsälä socken i Finland d. 7 mars 1747; den föregåendes son. N. hade någon tid studerat i Åbo samt ett år tillhört kadettkåren vid amiralitetet, när han 1761 utnämndes till löjtnant vid galèreskadern. Sedan han gjort flera långresor med handelsfartyg, blef han 1774 befordrad till kapten vid örlogsflottan och anstäld som adjutant hos militäramiralen. Major 1776, ingick han 1777 i engelsk sjötjänst vid amiral Derbys eskader. Vid krigets utbrott mellan England och Frankrike följande året, på grund af sistnämnda lands till nordamerikanska kolonierna lämnade bistånd i deras frihetskamp, öfvergick han i fransk tjänst, såsom löjtnant i amiral d'Orvilliers flotta, och deltog så väl på denna som sedermera vid amiralerna de Vaudreuchs och d'Estaings eskadrar i franska flottans krigsrörelser till 1781, då han med ett hedrande intyg öfver sitt tappra förhållande och prydd med hederstecknet »Pour les mérites militaires» återvände till Sverige. Utnämnd till öfverstlöjtnant vid amiralitetet s. å., förordnades han vid krigets utbrott 1788 till flaggkapten hos storamiralen hertig Carl och bevistade i denna egenskap sjöslaget vid Hogland d. 17 juli, sjödrabbningarna vid Öland och Kronstadt, och reträtten från Viborg, samt ledde, nyss utnämnd till konteramiral, anfallet på ryska flottan vid Reval. Utnämnd 1790 till vice amiral och till ordförande i kommittéen för flottans ärenden. Friherre 1815. Död på sin egendom Fårebo i Småland d. 8 april 1832. N. var för sin skicklighet och sina kunskaper en af flottans mest användbara och mest brukade officerare. Ännu blott löjtnant, höll han i Stockholm offentliga föreläsningar i artilleri- och bombkastnings-vetenskaperna, användes sedan i en mängd viktiga uppdrag och afgaf förslag till åtskilliga förbättringar vid sjövapnet, afmätte och kartlade flera delar af rikets skärgårdar, gjorde första utkastet till Sjöreglementet, uppsatte nytt förslag till ett artilleri-exercisreglemente, var en bland stiftarna af Örlogsmannasällskapet, m. m. Gift 1789 med grefvinnan Beate Jacquette Wrangel. 4. Nordenskiöld, August, alkemist. Född på Eriksnäs i Sibbo socken, Finland, d. 6 febr. 1754; den föreg. broder. N., hvilken 1770 blef student vid Åbo universitet, gjorde sig därstädes snart känd såsom mineraliesamlare. Samtidigt ådrog han sig ock uppmärksamhet för sina alkemistiska funderingar och experiment -- något hvarmed han sedan fortsatte under hela sitt lif. Sedan han en tid bortåt fullföljt sina metallurgiska studier, begaf han sig 1779 till London, där han lät trycka ett af honom författadt arbete, A plain system of alchymy, som dock aldrig blef fullbordadt eller åtminstone spridt. På samma gång han fullt och fast trodde på möjligheten att med alkemiens tillhjälp framställa »de visas sten», och att medelst denna kunna göra guld, var han anhängare af Svedenborgianismen. När en gång guldmakeriets hemlighet var af honom uppdagad, ville han, såsom han förklarade, begagna den stora upptäckten till att därmed krossa penningtyranniet. Ty guldet skulle förlora så godt som allt värde, då det kunde framställas i obegränsad myckenhet. Ett 1780 till Gustaf III framstäldt erbjudande att på Drottningholm tillsammans med en viss dr Gumpertz-Levison i hemlighet tillverka guld lär af konungen antagits. Något arbete i antydda väg synes emellertid icke hafva företagits under de närmast följande åren, ehuru både N. och Gumpertz tidtals bodde på Drottningholm. N. utnämndes emellertid 1782 till bergshauptman i Finland. Denna befattning synes dock icke hafva vållat honom synnerlig möda. Så mycket ifrigare var han denna tid att verka för Svedenborgianismens utbredande. Så var han 1784 en ganska flitig medarbetare i den Svedenborgianskt färgade tidningen »Aftonbladet», utgifven af en hans själsfrände, den bekanta svärmaren och skriftställaren J. G. Halldin. 1785--87 uppehöll N. sig i Nystad och skall där för konungens räkning ha företagit alkemistiska försök. På hösten sistnämnda år befinnes han åter uppehålla sig å Drottningholm, där han nu under baron Muncks uppsikt arbetade som guldmakare. Då emellertid förhållandet mellan de båda männen efter hand, såsom det synes, präglades af tilltagande misstämning och brist på samförstånd, lämnade N. 1788 Drottningholm och begaf sig till England, dock icke för att oafbrutet under sina återstående dagar där taga sin hemvist. Han gjorde nämligen härifrån täta resor dels till Sverige, dels till Fankrike. Bland åtskilliga andra skrifter utgaf han under denna tid Plan for a free community upon the coast of Africa under the protection of Great Britain 1789 samt Församlingsformen uti det nya Jerusalem 1790. Till förverkligande af den i förstnämnda arbete utvecklade tanken blef en expedition utrustad, som i Jan. 1792 afseglade från Bristol och hvari bland andra deltogo N. såsom bergsman och sedermera e. o. professorn i Uppsala Adam Afzelius såsom botanist. Efter en äfventyrlig färd anlände expeditionen till Sierra Leone och här afled N. d. 10 dec. 1792. Gift 1779 med Anna Charlotta Ekholm. 5. Nordenskiöld, Carl Fredrik d. y., skriftställare, mystiker. Född d. 30 mars 1756 på Eriksnäs sätesgård i Nyland; den föreg. broder. Efter idkade studier, dels under enskilda lärare, dels vid Åbo universitet, ingick N. sexton år